Primal

juni 24, 2017

Kvällsrutinerna styr hur din nattsömn blir.

Allt vi gör påverkar något annat, antingen i positiv eller negativ riktning. Vår situation i just denna stund beror till stor del på våra tidigare handlingar. Man kan säga att ditt agerande idag kommer att ha en direkt effekt på ditt liv i morgon.

Genom att skapa goda vanor och alltid sträva efter att bli lite bättre varje dag kan vi sakta men säkert bygga en tillvaro fylld av energi och glädje. Jag tror att det är viktigt att skapa goda rutiner för att säkerställa att min situation inte ”bara blir som den blir”. Jag vill ha kontroll på vissa saker som t.ex. min kost, träning, stresshantering och sömn. Alla dessa nyss nämnda delar i livet är viktiga och möjliga att ta kontroll över genom att skapa strategier och goda rutiner.

Allt börjar med goda morgonrutiner och slutar med goda kvällsrutiner. Om man får till dessa två delar skapar man även bra odds för att resterande ingredienser i ett gott liv också ska falla på plats. Det är i alla fall min övertygelse. När det gäller morgonrutiner så syftar de till att få dig på bra humör och laddad med energi så att goda förutsättningar skapas för att resten av dagen ska bli bra. När det gäller kvällsrutiner är målet att komma ner i varv, bli avslappnad och harmonisk inför nattens sömn.

Hur det målet uppnås är individuellt och du får själv hitta ditt sätt, men jag tror att många av oss skulle kunna dra lärdom av våra förfäder när vi skapar våra kvällsrutiner. Särskilt när det gäller ljus/mörker, aktiviteter och mat.

Ljus/mörker

Det krävs ingen examen i kärnfysik för att lista ut att våra förfäder levde i takt med ljuset och mörkret. Människan har med största sannolikhet varit mest aktiv på dagen och vilat/sovit när det blivit mörkt. Kring ekvatorn, där människan har sitt ursprung, är dag och natt ungefär lika långa så det var naturligt att vakna i gryningen och söka skydd samt varva ner och sova vid skymning. Genom årtusenden har sedan människan spridit sig till både nordligare och sydligare breddgrader och därmed skapat nya förutsättningar när det gäller dagsljus och mörker. Vi nordbor är väl bekanta med den mörka vintern och den ljusa sommaren vilket kan skapa en del utmaningar för den som vill leva i takt med den ”naturliga dygnsrytmen”.

För att klara livet i norr under vinterhalvåret är vi i behov av artificiellt ljus, vilket kan vara ett orosmoln när det gäller god nattsömn. Blått ljus, särskilt sådant som vi utsätts för via skärmar, kan hindra produktionen av sömnhormonet melatonin. I tillägg kan just användandet av skärmar bidra till att vi får svårare att stänga ner och koppla av för kvällen. På sommaren är problemet omvänt och de ljusa nätterna kan göra att det blir svårare att somna.

Tips

Bestäm en tidpunkt då det är förbjudet att använda skärmar. Sätt klockslaget en bra stund innan du tänkt sova för att skapa förutsättningar för kroppen att ställa om till nattläge. Om du vill sova klockan 22.00 kan det vara lämpligt att förbjuda skärmar efter klockan 20.00. Det finns de som hävdar att gult ljus blockerar det negativa ljuset från skärmar, vilket kan uppnås genom att sätta på sig gula glasögon eller installera program på telefoner och datorer. Om det är något som funkar för dig kan du absolut köra på med de metoderna. Personligen har jag dock upplevt att jag lätt fastnar bakom skärmen oavsett om jag har gula glasögon på mig eller inte. Jag kanske inte får samma negativa effekter av det blåa ljuset, men jag sabbar ändå min nattsömn då det blir svårare att komma ner i varv. Jag gillar skärmfria kvällar av flera anledningar. Det skapar t.ex. utrymme för umgänge med familjen vilket gör mig lugn och harmonisk.

Andra metoder för att leva i harmoni med ljuset/mörkret är att tända mycket levande ljus, särskilt på vintern. Istället för artificiellt ljus kan vi väcka liv i urmänniskan inom oss genom att tända några stearinljus när eftermiddagen går över i kväll. Ännu bättre är såklart en livs levande eld om du har den möjligheten. Finns knappast något som skapar mer lugn och harmoni än att titta in i en sprakande eld.

På sommaren kan vi behöva stänga ute ljus genom att sätta upp mörkläggningsgardiner i sovrummet. Mörkt och svalt sovrum skapar goda förutsättningar för nattsömnen.

Aktiviteter

Det är många av oss som lever hektiska liv där varje vaken minut måste fyllas med aktiviteter för att vardagen ska gå ihop. Detta kan leda till att vi prioriterar aktiviteter sent in på kvällen istället för avkoppling. Lustfyllda aktiviteter är en stor del av livet, men inte bra om de påverkar sömnen negativt. Det kan vara frestande att delta i alla möjliga aktiviteter som sker på kvällstid. Allt från restaurangbesök men vänner och gymträning till föreningsaktiviteter och diverse kurser. Självklart är det viktigt att socialisera och göra saker som är roliga och utvecklande, men inte om de alltid sker på kvällstid.

Tips

Bestäm dig för att prioritera sömnen. Det kanske innebär att du då och då missar en aktivitet som sker på kvällstid. Det innebär dock också att du har mer energi för att delta i aktiviteter på morgonen då du är ”programmerad” att vara aktiv. Du kan t.ex. föreslå till din träningskamrat att ni ska träna klockan 07.00 istället för 20.00.

Se över var du har ditt engagemang. Finns det aktiviteter som du deltar i som egentligen inte fyller dig med glädje? Kan det vara så att du gör vissa saker bara föra att du borde och inte för att du vill? Rannsaka dig själv och se om du kan minska ner på mängden aktiviteter och på så vis få mer energi till sådant som verkligen är roligt, samt mer tid över för att prioritera sömnen.

Mat

Att vi generellt sett äter annan kost idag än vad våra förfäder gjorde är ingen hemlighet, men att vi förmodligen även äter vid andra tidpunkter är kanske inte lika självklart. Det är troligt att våra förfäder åt under dagen och lät matsmältningssystemet vila på natten. Det var lättare att tillreda maten i ljuset än framför en eld (på sin höjd). Det var också under dagen som själva insamlandet av maten skedde och därmed förmodligen en del ätande i processen.

Tips

Försök att inte äta för sent på kvällen. Om du siktar på att sova klockan 22.00 kan det vara lämpligt att inte äta något efter 18-tiden för att ge matsmältningssystemet en chans att lugna ner sig inför natten. Vi är naturligtvis olika men de flesta av oss klarar av långa perioder utan mat och det är inte farligt att vara hungrig. Komprimerade ätfönster (periodisk fasta) har tvärtom visat sig vara väldigt hälsosamt. Om du absolut måste ha något på kvällen kan en kopp örtte eller annan varm dryck vara lämpligt.

Hur spenderar du dina kvällar? Gör dina kvällsrutiner att du kommer ner i varv, blir avslappnad och harmonisk? Har du ens reflekterat över dina kvällsrutiner? Om inte, vad vill du implementera för rutiner för att få en bra start på dagen?

Ha det bra och sov gott!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

april 21, 2017

Bara för att det är gott.

Jag vill att maten jag äter ska vara god och samtidigt innehålla näring som är bra för mig. Dessa önskemål uppfylls automatiskt när jag håller mig till en kosthållning som utgår från Primala principer. En Primal kosthållning för även med sig ett minskat sötsug, eftersom blodsockret inte behöver åka berg- och dalbana när man mest äter en stor andel nyttiga fetter, protein från animaliska produkter och kolhydrater från grönsaker, frukt och bär. Ibland vill jag dock äta någonting som inte kan räknas in i ”nödvändig mat” utan snarare hamnar i fika-kategorin. Ibland vill jag äta något bara för att det är gott.

Tidigare när jag åt mejeriprodukter föll alltid mitt val på bär med grädde, vilket smakmässigt kan mäta sig med vilken bakelse som helst utan att innehålla massa tok. Numera när mitt intag av mejeriprodukter är högst begränsat (undantaget smör) har jag hittat en ny favorit. Det är ett klassiskt bakverk som väcker liv i minnen från barndomen då mormor lastade fram högvis av denna delikatess så fort det var dags för fika. I dagens recept är ingredienserna något annorlunda än då mormor bakade, men smaken är nog så bra. Säg hej till den moderna kokostoppen!

För att tillreda detta fantastiska bakverk behöver du:

200 gram riven kokos.
2-3 ägg (beror lite på äggens storlek).
50 gram smör.
1 kryddmått vaniljpulver.
3 teskedar honung (valfritt).

Så här gör du:

Sätt ugnen på 180 grader.
Smält smöret i en kastrull.
Blanda ägg, kokos, vaniljpulver och eventuellt honung i en bunke.
Häll över smöret i bunken och rör om till en smet.
Klicka ut toppar på en plåt med bakplåtspapper.
Grädda i ca 10-12 minuter tills topparna fått lite färg.

Nu är det bara att duka för fika och avnjuta de små godbitarna med måtta. Även om varje ingrediens faller inom kategorin Primal/paleo och enskilt kan uppvisa en hel del hälsofördelar, är det inte helt naturligt att blanda dem till en smet och grädda. Tugga därför sakta och njut av varje bit, men sluka inte hela plåten på en gång.

Ha det bra!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

februari 24, 2017

WoW.

Dagens rubriksättning syftar inte till att försöka generera fler träffar på Google genom att kapa en av världens mest googlade förkortningar. Även om du likt mig har dålig koll på datorspel har du förmodligen ändå hört talas om World of Warcraft vid något tillfälle. World of Warcraft eller WoW som det oftast förkortas är ett otroligt populärt spel med miljontals användare världen över. Jag har aldrig spelat WoW och kan inte uttala mig om det, men jag gissar att det tar mer tid än 12 minuter för att bli klar med det. 12 minuter är dock det enda som behövs för att bli klar med den WoW som jag vill förmedla information om i det här inlägget.

WoW står i denna kontext naturligtvis för Workout of the Week och som jag skrivit tidigare kan alla människor sätta av 12 minuter 2 gånger per vecka till träning. 12 minuter räcker långt om du är fokuserad när du genomför träningspasset.

Om du genomför nedanstående pass en gång per vecka och tidigare nämnda pass en gång per vecka har du tränat effektivt i 24 minuter och involverat många av kroppens muskler.

Om utgångsläget är total inaktivitet kommer dessa 24 minuter att ha en fantastisk effekt på din hälsa. Även du som redan är aktiv kan så klart dra fördelar av ett träningsupplägg likt detta. Kanske kan du byta ut något av dina mer tidskrävande (och kanske mindre effektiva) träningspass mot ett på 12 minuter och därmed få 48 minuter över till annat du vill göra? Nog pladdrat, nu kör vi!

Värm upp i 1 minut genom att göra snabba men kontrollerade utfallssteg i 20 sekunder, dips i 20 sekunder samt rygglyft i 20 sekunder.

Därefter gör du två varv av dessa övningar.

Utfallssteg med vartannat ben under 2,5 min. Kontrollerad fart samt fot, knä och höft i linje med varandra.
Dips mot en stol eller i dipsställning under 1 min. Kontrollerad fart och med så lite vila som möjligt.
Rygglyft i 1,5 min. Ligg på mage med tårna i marken och armarna parallellt med benen. Lyft/sänk huvud, nacke och rygg kontrollerat.
Upprepa ett varv till.

Bra jobbat! Nu har du tränat totalt 11-12 minuter (beroende på tiden det tar att byta mellan övningarna) och kan gott unna dig lite annan form av WoW om det är din grej.

Ha det bra!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

januari 26, 2017

Vikten av att balansera immunförsvaret vid autoimmuna sjukdomar.

Det handlar om balans.

Idén om att det är viktigt med balans i livet är inte direkt ny. Det pratas ofta om balans mellan jobb och fritid, mellan träning och återhämtning och mellan socialt umgänge och egen tid. Många av oss kan intuitivt förstå att det är viktigt med balans i livet. Även om vi inte efterlever det fullt ut alla gånger så förstår vi ändå innerst inne att det kommer något gott ur ett liv som bygger på balans mellan alla aktiviteter vi företar oss.

Vad vi däremot kanske inte tänker på är att även våra kroppar vill vara i balans hela tiden. Homeostas är ett samlingsnamn för alla kroppens funktioner som strävar efter att hålla kroppen i jämnvikt (balans) t.ex. andningen, blodsockret och cirkulation. Det är uppenbart att en obalanserad andning eller cirkulation leder till problem och därför av högsta vikt att dessa system fungerar som det är tänkt.

Vårt immunförsvar fungerar också bäst när det råder en balans mellan den ospecifika och specifika delen. Ett obalanserat immunförsvar är ofta förekommande vid sjukdom av olika slag t.ex. autoimmunitet.¹

Den ospecifika (medfödda) delen av vårt immunförsvar innehåller immunceller som attackerar patogener oavsett om de är kända sedan tidigare. Den specifika (adaptiva) delen av vårt immunförsvar innehåller immunceller som tillverkar antikroppar mot specifika patogener som kroppen varit utsatt för tidigare.

Det finns speciella celler vars uppgift är att balansera immunförsvaret. Dessa kallas för regulatoriska T-celler och som om de är negativt påverkade kan leda till ett överaktivt immunförsvar, vilket ofta är fallet vid autoimmuna sjukdomar. En person som har en autoimmun sjukdom eller symptom som tyder på det kan således vara hjälpt av att förbättra funktionen på de regulatoriska T-cellerna i kroppen.²

Lyckligtvis finns det mycket man kan göra för att på naturlig väg förbättra funktionen på de regulatoriska T-cellerna och hålla immunförsvaret balanserat, bland annat genom kost och rörelse. Nedan kommer lite tips på vilken typ av mat som balanserar immunförsvaret.

Kost

Näringsämnen som främjar en hälsosam funktion hos de regulatoriska T-cellerna är bland annat glutation, D-vitamin och probiotika.

Glutation är en antioxidant som finns i frukt, grönsaker och i opastöriserad mjölk. I tillägg finns det livsmedel som skapar förutsättningar för kroppen att ”tillverka” glutation. Det gäller alla former av protein samt mat rik på glycin (benbuljong). Även vitamin B2, B3, B6, vitamin C, magnesium, järn, koppar och zink bidrar till att öka glutationsnivåerna i kroppen. Dessa näringsämnen finns i t.ex. inälvsmat, örter, kakao, fisk, skaldjur, och rött kött.

D-vitamin finns naturligt i fet fisk som makrill, lax och sardiner. Ägg från frigående höns är också en bra källa.

Probiotika är ett samlingsnamn för goda bakterier vars syfte är att förbättra mag- och tarmhälsan. Det finns naturligt förekommande och i riklig mängd i syrade grönsaker och fermenterade drycker likt Kombucha.

Du med en autoimmun sjukdom har, som jag tidigare nämnt, mycket att vinna på att ställa om din kost så att den främjar tarmläkning. En läckande tarm är vanligt förekommande vid autoimmuna sjukdomar, men minst lika vanligt är det att immunförsvaret är obalanserat och att de regulatoriska T-cellerna är få i antal eller försvagade.² Du har alltså även mycket att vinna på att säkerställa att maten du äter innehåller näringsämnen, likt ovan nämnda, som stöttar och balanserar immunförsvaret.

Tack för att du läste och ha det så bra.

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Referenser:

januari 12, 2017

Att läka en läckande tarm.

Läckande tarm får allt mer uppmärksamhet och är ofta med som en parameter att kontrollera vid försök att finna orsaken till symptom som magsmärtor, trötthet, diarré, hudbesvär m.m. (åtminstone inom medicinska grenar som har evolutionära, funktionsmedicinska och holistiska perspektiv på hälsa).

Om tarmen fungerar som den ska släpper tarmväggen genom ämnen från maten som är bra för kroppen. Resterande icke önskade partiklar skickas ut med avföringen. Om tarmväggen är skadad och läcker finns en risk att den släpper genom oönskade partiklar ut i blodomloppet. Även tarmens egna bakterier riskerar att komma genom den skadade tarmväggen och ut i kroppen. Väl ute i kroppen leder ofta de oönskade partiklarna och bakterierna till någon form av inflammation och symptom. Läckande tarm har bland annat en koppling till glutenintolerans (celiaki) och flera autoimmuna sjukdomar.

Orsaker till läckande tarm

Det finns inte en orsak till läckande tarm utan det är en kombination av kost, toxiner, bakterier och stress. Kosten är kanske den största boven så därför kommer detta inläggs fokus att ligga där.

Tester

Det går att testa för läckande tarm med hjälp av urin- och/eller blodprov. Stewe Wright som själv besegrat stora mag-tarmbesvär och numera hjälper andra att reversera kroniska sjukdomar menar att man även kan ta reda på huruvida tarmen läcker eller inte genom att svara på några frågor. Fritt översatt från engelska lyder frågorna så här:

Har du låg energi eller klagar på orkeslöshet?
Har du överkänslighet mot någon mat?
Har du några hudproblem som klåda, utslag, eksem, rosacea, acne, nässelutslag eller psoriasis?
Har du några säsongsallergier, miljöallergier eller djurallergier?
Upplever du att du är överviktig eller underviktig i förhållande till din längd?
Upplever du ledvärk, muskelvärk eller artrit?
Har du några matsmältningsbesvär som förstoppning, diarré, gaser, uppblåsthet, rapningar, sura uppstötningar, GERD eller IBS?
Har du några hjärnsymptom som hjärndimma, kronisk huvudvärk, depression, ångest eller ADHD?
Har du blivit diagnostiserad med inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom, ulcerös kolit eller divertikulit?
Har du någon av följande autoimmuna sjukdomar: Hashimotos, reumatoid artrit, systemisk lupus erythematosus (SLE), celiaki, MS eller diabetes typ-1?

Om du svarat ja på fråga 10 om autoimmuna sjukdomar eller har totalt 3 stycken ja-svar är det sannolikt att du har en läckande tarm.

Starta läkningen

Om du nu konstaterat att du uppfyller kriterierna och kanske har en läckande tarm behöver du inte tappa hoppet om att bli av med dina symptom. För det fina i tarmkråksången är att det går att rätta till ganska mycket genom aktiva kost- och livsstilsval. Cellerna i tarmen förnyas med korta intervaller så om du tar bort det som irriterar tarmväggen kan de nya cellerna reparera den. Nedan följer råd om vilken kost som kan vara lämpliga att följa för att läkning ska starta (självklart kan du följa råden även om du inte har en läckande tarm). För att kunna avgöra om en kostomställning gör någon nytta är det viktigt att ”hålla i” den en stund, förslagsvis 30 dagar. Mer om det nedan.

Kostråd vid läckande tarm

Följande råd syftar till att läka tarmslemhinnan och verka inflammationshämmande då läckande tarm och inflammation ofta går hand i hand. Tanken är att du enbart ska äta mat som främjar tarmhälsan under minst 30 dagar. Naturligtvis kan du fortsätta att äta enligt dessa råd livet ut, men om du vill introducera annan mat ska det alltså ske först efter 30 dagar. De första 30 dagarna kan du genomföra på egen hand, men en eventuell introduktion av andra livsmedel bör ske i samråd med en kost- eller näringsrådgivare.

Innan du ställer om din kost vill jag poängtera att ingen känner din kropp lika bra som du själv. Ingen annan än du själv kan avgöra om du blir hjälpt eller inte av att följa dessa råd. Därför uppmanar jag dig att känna in din kropp, skriva ner hur du mår och reflektera under tiden som du modifierar din kost. Det kommer kanske vara svårt ibland och kännas motigt att göra förändringar och bara du kan avgöra om det är värt ansträngningen. Jag tror dock inte att du har någonting att förlora om du följer råden under 30 dagar. Om du känner motstånd, stöter på frågor eller bara vill bolla lite tankar, är du välkommen att boka en konsultation med mig.

Återställ din kost

Råden utgår från en Primal kost/Paleokost och är i grunden naturlig, näringstät och giftfri. I tillägg är den mättande, antiinflammatorisk och med vissa justeringar kan den alltså hjälpa dig att läka läckande tarm.

Inledningsvis under 30 dagar kan kosten upplevas som strikt men det är viktigt att du inte gör några avsteg. Minsta lilla avsteg kan leda till stora negativa konsekvenser och dina symptom, som var på väg att försvinna, kan blossa upp likt förr. På sikt kan du lägga till fler och fler livsmedel som fungerar för dig, för att slutligen landa i en kosthållning som både är god och varierad. Men först ska du alltså återställa din kost, läka din tarm och minska inflammationen genom att följa nedanstående råd i 30 dagar, utan undantag!

Ät obegränsat av följande livsmedel

Du ska inte bry dig om kalorier eller hur stor andel som kommer från fett, protein eller kolhydrater. Ät så mycket du vill av allt följande (självklart kan du behöva utesluta något om du vet att du lider av en matallergi).

Kött/fågel

Helst ska det vara viltkött och/eller kött från ekologiska gårdar där djuren fått beta gräs. Kött från vanlig ”köttproduktion” innehåller stora delar omega 6 från att djuren fått spannmål. Omega 6 kan öka inflammation vilket bör undvikas. Ät även lamm, fläsk och fågel från ekologiska gårdar.

Om du inte kan få tag i viltkött eller ekologiskt kött/fågel av hög kvalité, så betyder inte det att du inte ska äta kött. Sikta på det bästa köttet du kan få tag i och grubbla inte mer över det.

Fisk/skaldjur

Ät helst fet fisk som lax, makrill och sill. Undvik odlad fisk så långt det är möjligt (läs ordentligt på förpackningen och fråga säljaren).

Fett

Ät mycket nyttiga fetter som kokosolja, ister, och ghee. Dessa är näringsrika och smörjande för tarmen.

Inälvsmat

Lever är kanske det mest näringsrika och nyttiga du kan äta. Välj nötlever och kycklinglever från djur som mått bra, dvs. som fått beta/picka fritt och kommer från ekologiska gårdar.

Benbuljong

Benbuljong gjord på ben, benmärg, brosk och senor från djur som fått beta gräs är som balsam för din tarmslemhinna. Benbuljongen ska vara hemgjord och fri från tillsatser.

Rotknölar

Sötpotatis smakar fantastiskt och är mycket näringsrikt.

Grönsaker med lite stärkelse

Gurka, sallad, sparris, fänkål, dill, spenat, lök och andra grönsaker som är fattiga på stärkelse. OBS! Det finns vissa grönsaker du ska avstå från under 30 dagar, se mer nedan under rubriken nattskatteväxter.

Fermenterade grönsaker och frukter

T.ex. surkål (innehåller nyttiga bakterier för tarmen).

Salt och kryddor

Havssalt är ditt bästa val. Utöver det får du äta kryddor efter tycke och smak (ej curry), men absolut inte artificiella smakämnen eller glutamat.

Övrigt

Oliver, avokado, kokos, kokosmjölk.

Det var allt som ska utgöra basen i din kost under 30 dagar. Det kanske känns som ett litet utbud, men tänk på alla sätt man kan variera en kött- eller fiskrätt. Det är bara fantasin som begränsar dig.

Ät följande med måtta

Nu följer en rad livsmedel som du får äta under dessa 30 dagarna men bara med måtta. Det kan vara svårt att avgöra vad som menas med måtta så därför följer vissa anvisningar.

Processat kött

Korv och bacon m.m. är hårt processade livsmedel som du bör undvika. Om du inte kan avstå bör du sikta på så rena produkter som möjligt hög kötthalt och fria från tillsatser som socker, mjöl och soja.

Bär och frukt

Bär är nyttigt och att föredra framför frukt, men även något enstaka äpple eller liknande per dag är ok. Ät frukten och bären hela och inte pressade som juice.

Kaffe och te

Håll dig till 1 kopp per dag (vanlig kaffekopp alltså, ingen jättemugg) och undvik kaffe efter klockan 14.00.

Mörk choklad

70 % eller högre i små mängder (max en ruta per dag). Om det är svårt att hålla sig till bara en ruta är det bättre att skippa helt.

Avstå helt från följande

Till sist kommer här en lista på livsmedel som du ska avstå helt från under 30 dagar (många av nedanstående livsmedel bör du avstå från i all framtid).

Socker

Socker finns tillsatt överallt så håll dig till rena produkter och läs ordentligt på förpackningar.

Mejeriprodukter

Den här kan vara väldigt utmanande men håll dig från alla former av mejerier (undantaget ghee) under 30 dagar.

Spannmål

Hit räknas vete, korn, råg, havre, majs och ris. Avstå även från glutenfria varianter som quinoa, amarant och bovete. Det betyder alltså i praktiken att du inte får äta bröd, pasta eller annat som innehåller spannmål.

Växt och fröoljor

Växt och fröoljor är allt annat än nyttigt, även om de ofta framställs så. Avstå helt från dessa t.ex. margarin, majsolja, solrosolja, rapsolja (nej, inte ens kallpressad). Växt och fröoljor tillsätts ofta i allt möjligt så läs noga på etiketter.

Bönor och baljväxter

Avstå helt från t.ex. soja, ärter, linser och jordnötter.

Ägg

Ägg är näringsrikt och väldigt bra mat, men också ett livsmedel som kan vara problematiskt vid tarmbesvär. Avstå från ägg under de första 30 dagarna för att inte riskera att trigga igång en reaktion. Så småningom kan du introducera ägg försiktigt, men inte nu.

Nötter och frön

Nötter och frön är nyttiga och näringstäta men innehåller ämnen som kan trigga reaktioner med inflammation som följd. Avstå därför helt från nötter och frön under 30 dagar. Du kommer kunna introducera dessa längre fram.

Nattskatteväxter

Nattskatteväxter som t.ex. potatis, paprika, aubergine, chili och tomater innehåller ämnen som kan störa tarmens läkning och bör därför undvikas.

Sötningsmedel

Avstå både från naturliga och artificiella sötningsmedel. T.ex. majssirap, lönnsirap, honung, agave, xylitol, stevia, m.m.

Läsk, godis och annat skräp

Avstå från alla former av godis, kakor, läsk, saft, energidrycker, lightläsk m.m.

Alkohol

Avstå helt från alla former av alkohol under 30 dagar.

Restaurangmat

Avstå från restaurangmat under de första 30 dagarna. Det största problemet med att äta ute är att restauranger ofta lagar mat med växt- och fröoljor som är inflammatoriska. Om du absolut vill äta ute så fråga då ordentligt vilka ingredienser maten har och hur den är tillagad.

Halvfabrikat/processade livsmedel

Om ett livsmedel har en innehållsförteckning så kan det vara läge att undvika den. Tänk på att naturliga produkter som kött, fisk, grönsaker aldrig har någon innehållsförteckning. Läs på förpackningar och lär dig var skräpet gömmer sig. Några exempel är färdiga såser och kryddblandningar som ofta innehåller soja, socker eller gluten. Håll dig till ren mat och avstå från resten.

Avslutande kommentarer

Det var det mesta du behöver veta om kost för att starta läkningen av tarmen på egen hand. Om du vill kan du alltså fortsätta äta enligt dessa råd resten av livet. Om du däremot vill introducera en del livsmedel i din kost är det fullt möjligt efter 30 dagar. Dock bör en sådan introduktion ske under kontrollerade former och utvärderas noggrant.

Det finns även vissa kosttillskott, specifika livsmedel och livsstilsval som kan hjälpa dig att läka tarmen ännu mer effektivt. Rådfråga en kost- eller näringsrådgivare för ett individuellt upplägg kring detta.

Ovanstående råd i PDF-format om du vill ladda ner och ha tillgängligt. Kostguide vid läckande tarm.

Ha det så bra!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

december 27, 2016

Att inte äta, är det Paleo?

Att äta Primalt/Paleo innebär att man försöker efterlikna den kosthållning våra förfäder hade under hundratusentals år. En kosthållning som våra gener anpassats till och våra kroppar frodas av.

Det är enkelt att peka på livsmedel som inte existerade för 100,000 år sedan, t.ex. pizza, läsk, godis, bullar och annan modern skräpmat. Vi kan också med stor säkerhet säga att våra förfäder åt en kost som var fri från spannmål och mejerier eftersom jordbruket och djurhållningen inte började förrän ca 10,000 år sedan.

Trots att vi vet mycket om hur våra förfäder levde är det fortfarande omöjligt att bevisa exakt vad de åt. Det fanns inte en kosthållning som alla människor under tusentals generationer följde. Istället var det en väldigt stor variation av mat som intogs beroende på vad som fanns tillgängligt där man befann sig. Jag har sagt det förut och står fast vid att det inte finns någon anledning att lägga för mycket energi på vad som är Paleo eller inte när det gäller enskilda livsmedel. Jag anser att det är bättre att se den Primala livsstilen/Paleo som en grundstomme att utgå från när vi gör val i vardagen inom alla områden i livet. När det handlar om kosthållning så bygger den på en stomme av naturliga, näringstäta och giftfria livsmedel. Därutöver finns utrymme för individuellt anpassade livsmedel utifrån syfte och mål.

Vi vet alltså inte exakt vad våra förfäder åt, men kan med säkerhet säga att tillgången på mat var varierande. Ibland var jaktlyckan god och ätbara vegetabilier fanns i överskott. I nästa stund kunde allt ätbart lysa med sin frånvaro och det gick långa perioder utan att våra förfäder lyckades hitta något att äta. Det här var inget konstigt utan snarare något högst naturligt för människan under tusentals generationer. Våra kroppar är än idag anpassade att klara av olika mängder mat i perioder och har utvecklat två system för detta. System ett är människans otroliga förmåga att ta tillvara på ett överskott av mat (energi) genom att lagra det på kroppen i form av fett. System två är förmågan att bränna detta kroppsfett när tillgången på mat sinat.

Våra förfäder tog förmodligen alla chanser att frossa i sig mat när den fanns i överflöd. Jag kan riktigt se framför mig hur stammen firade ett nedlagt byte med sång och dans runt lägerelden och hur deras magar fylldes med det närande köttet. Musklerna byggdes upp och fettlagret fylldes på. Det var ljuva tider. Veckan därpå kanske situationen var annorlunda. Köttet var slut och inga nya byten fanns att finna på mils avstånd. Då kickade människans förmåga att bränna kroppsfett in. Fett som fungerade som bränsle till nästan alla celler i kroppen och som även omvandlades till ketoner för att förse hjärnan med superenergi. Vidare passade kroppen på att ”städa upp” i cellerna och göra sig av med nedbrutna celldelar och annat ”skräp” som inte längre behövdes. Denna process kallas för autofagi och är en riktig stoppkloss för åldrandets tråkiga effekter.

Den energikick som hjärnan upplevde genom tillförseln av ketoner gjorde människorna extra skärpta, vilket kom väl till pass när nästa jakt började. Nu handlade det nämligen om liv eller död och en framgångsrik jakt var nödvändig för att trygga stammens fortsatta välmående. För även om det står klart att människan är bra på att bränna kroppsfett så tar energin slut förr eller senare och vi måste fylla på med mer.

Proppmätt?

Många av oss har under den gångna helgen satt system ett i rullning genom att frossa i oss diverse godsaker. Kanske har vi, likt våra förfäder, firat detta överflöd med dans och sång tills våra ben gett vika av den tunga lasten som magens innehåll utgjort. Liggandes i soffan har ätandet fortsatt och bara system ett har dansat vidare i glädjerus.

Med detta sagt är det inte helt omöjligt att vissa av oss gått upp ett kilo eller två i fettvikt den senaste tiden. Det är ju visserligen inga problem eftersom alla vet att system ett förr eller senare ersätts av system två. Eller?

Det är här som den stora skillnaden mellan nutida människor och våra förfäder blir tydlig. Idag sinar aldrig tillgången på mat (för oss som är lyckligt lottade att bo i rika länder/familjer) och det är sällan som system två kickar in på naturlig väg. Jag vill naturligtvis inte att någon ska behöva uppleva matbrist och tycker det är förfärligt att vi inte kommit längre när det gäller fördelning av världens resurser. Det jag påtalar här är riktat till människor som har möjlighet att göra valet att avstå från att äta. För om tillgången alltid är god finns det stora hälsofördelar att medvetet avstå från att äta under vissa perioder. Det kallas för fasta och är alltså ett helt naturligt tillstånd för människan. Att inte äta är väldigt Paleo.

Precis som med maten behöver vi inte sträva efter att fastan måste se exakt lika ut som den våra förfäder utsattes för. Faktum är att det är helt omöjligt att säga exakt hur tillgången på mat sett ut under hundratusentals år. Se istället fasta som ännu en viktig del i din hälsosamma livsstil och praktisera det med olika mellanrum och utifrån egna förutsättningar och mål.

Hur fastar man?

Ät inte, är det uppenbara svaret på frågan. Fasta innebär att vi ska låta våra kroppar vila från alla processer som har med ätande att göra och på så vis kunna träda in i ett annat läge då bl.a. celler repareras och förnyas. Rent praktiskt kan fastan läggas upp på många olika vis. Nedan finner du några exempel.

Periodisk fasta

16:8 kallas en variant som innebär att du fastar 16 timmar och har ett ätfönster på 8 timmar under ett dygn. Du kan t.ex. hoppa över frukosten och inta alla dina kalorier mellan klockan 12.00-20.00. Det här är en relativt enkel form av fasta som du kan praktisera så ofta du vill. Du behöver ”bara” hoppa över en måltid men kan ändå kamma hem en hel del fördelar som fastan för med sig. Enbart en god natts sömn gör att du börjar producera viss mängd ketoner vilket späs på under några timmar fram till lunch. Med lite träning kommer du förmodligen inte ens vara speciellt hungrig, särskilt inte om du äter en Primal kost/Paleo.

20:4 är en liknande variant där du komprimerar ätfönstret till 4 timmar och på så vis får några fler timmar med fasta och dess effekter. Även denna form av fasta kan praktiseras så ofta du vill.

Dygnsfasta

Dygnsfasta är precis vad det låter som, fasta i 24 timmar. Att vara utan mat i 24 timmar kan upplevas som otroligt krävande för många och därför kan det vara bra att testa 16:8 och/eller 20:4 under en tid innan man ger sig på en dygnsfasta. På ett dygn hinner kroppen göra sig av med en mängd skräp som samlats i cellerna vilket kan vara väldigt läkande. Dygnsfasta passar att göra ungefär 1-2 gånger per månad beroende på syfte och mål.

Terapeutisk fasta

Om du är utan mat mellan 2-10 dygn kommer kroppens renoveringssystem att hinna med väldigt mycket och effekterna kan bli väldigt terapeutiska, därav namnet. Terapeutisk fasta är dock krävande och inget som man bara hoppar på hur som helst. Jag tycker personligen att du ska kontakta någon som är kunnig på området innan du ger dig på en terapeutisk fasta.

Övriga kommentarer

Fasta innebär att du inte intar några kalorier under en viss tidsperiod. Du ska däremot dricka vatten, gärna med lite havssalt i för att tillgodose mineralbehovet. Det är också ok att dricka kaffe (undantaget vid terapeutisk fasta) men det kan försvåra fastan. Avslutningsvis bör nämnas att fasta inte lämpar sig för personer som har eller haft ätstörningar eller personer som har utmattningssyndrom.

Bryt invanda mönster

För många av oss går ätande på rutin. Vi har vanor som sitter djupt rotade och kan vara svåra att bryta. För vissa är frukostvanan närmast helig och det finns en missledande propaganda som påstår att vi måste äta frukost. Så är det inte, vilket alla positiva effekter av fasta (t.ex. 16:8 där du hoppar över frukosten) delvis är ett bevis på. Hur som helst kan det vara svårt att veta hur man ska gå tillväga och då lämpligt att anlita någon som kan hjälpa till med ett upplägg kring fasta. Du kan t.ex. boka en konsultation med mig för att komma igång. Om du vill vara säker på att jag kan hjälpa dig är du välkommen att först boka ett kostnadsfritt ”matchningssamtal” med mig där vi reder ut om det är lämpligt att gå vidare med en konsultation eller inte.

Vilken strategi du än väljer hoppas jag att du ger fastan en chans under 2017.

Lycka till!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

december 6, 2016

Lite bättre varje dag.

Människan har alltid haft en benägenhet att förändra sig för att överleva. Att lära sig nya färdigheter och anpassa sig till omgivningens krav har alltid varit essentiellt och utveckling är och förblir självaste grundstommen i evolutionen. Modern vetenskap lär oss att det finns många paradigmskiften i människans historia som hänger ihop med att vi lärt oss nya saker. Använda handverktyg och att bemästra elden kan lyftas fram som två utomordentligt viktiga utvecklingssteg, som ledde till att människan som art blev lite bättre. Dessa stora och viktiga händelser skedde inte över en natt och kunde inte förutses av individerna som levde under den tid då de aktualiserades. Förmodligen hade ingen som mål att bli först i världen med att bemästra elden så att kommande generationer skulle få det bättre, men så blev det.

Våra förfäder gjorde det som behövdes för att överleva och få en ljusare tillvaro i stunden. För att möjliggöra det krävdes en ständig strävan efter att bli lite bättre varje dag. Ibland skedde stora genombrott som fick effekt på hela mänsklighetens framtid, men oftast var det små förbättringar i vardagen som påverkade våra förfäder allra mest.

Även om våra förfäder levde i små grupper gick det inte att tänka att andra skulle göra saker bättre. Istället var varje individs agerande och strävan efter att utvecklas viktig för den enskilde, gruppen och mänskligheten. Människans nuvarande situation är enligt den här tesen ett direkt resultat av tidigare generationers agerande och samma resonemang kan appliceras på ditt liv. Ditt agerande idag kommer att ha en direkt effekt på ditt liv imorgon.

Nu ser inte världen ut som för hundratusen år sedan. Idag har vi bl.a. stadsgränser, lagar, religioner, regeringar, presidenter och chefer som alla är med och påverkar våra liv på ett eller annat sätt. Ibland kan det kanske kännas som att det inte spelar någon roll vad du gör så länge vi har den här regeringen, chefen, lagen, osv. Det kan vara lätt att falla in i ett tankemönster att det är upp till andra att se till att ditt liv blir bättre och därför missa chansen att ordna det på egen hand. Du behöver dock inte tänka så för faktum är att de flesta områdena i ditt liv går att förbättra genom ditt agerande och du får en ny chans varje dag.

Om du inte gör någonting annorlunda idag mot igår så förblir saker som de är. Det är en strålande strategi om du är nöjd med alla områden i ditt liv (relationer, hälsa, ekonomi, boende, socialt umgänge, arbete, kärlek m.m.). Om du däremot vill förbättra något av dessa eller andra områden är det upp till dig att agera annorlunda. Om du t.ex. vill förbättra din ekonomi behöver du se över ditt agerande på flera områden (inkomster, utgifter, sparande m.m.). Om du vill förbättra din hälsa behöver du se över hur du agerar i förhållande till bl.a. mat, sömn och rörelse. Egentligen är det väldigt enkelt att förändra något i positiv riktning. Det är bara att göra som våra förfäder och sträva efter att bli lite bättre varje dag.

Om du agerar lite bättre varje dag kommer också ditt liv att bli lite bättre varje dag. Över tid ackumuleras små saker till stora omvälvande förbättringar både för dig själv och för andra. Vem vet, kanske blir något du gör underlag för ett nytt paradigmskifte i ditt liv och i människans utveckling.

Tack för att du läste och ha det så bra.

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

november 22, 2016

Hemgjord Bea.

Min Primala kosthållning innebär att jag vräker i mig grönsaker, njuter av ordentligt med kött, fisk, fågel, skaldjur samt att jag äter en del nötter, frön, bär och frukt. Dessa livsmedel utgör basen i min kosthållning och som komplement tillkommer lite mejerier, mest i form av såser och som tillbehör till maten. Lite turkisk yoghurt med pressad citron, salt och peppar är en sås som funkar till det mesta i fisk och salladsväg. Ska jag däremot äta en härligt blodig biff med ugnsrostade grönsaker vill jag inte förstöra den njutningen med en yoghurtbaserad sås, utan då faller mitt val på en klassisk bearnaise.

Det finns en del skapliga bearnaisesåser i välsorterade matbutiker, men de flesta innehåller skräp som tveksamma oljor, smakämnen, glukossirap och e-ämnen. Precis som med leverpastej är det därför bättre att vispa ihop sin egen. Det är betoning på vispa eftersom en lyckad bearnaisesås kräver ett särskilt handlag med vispen (den manuella varianten). Jag har kraschat flertalet bearnaisesåser men när jag väl fått till den är det en njutning för gommen som är svår att slå.

Det finns flera olika skolor när det gäller att vispa ihop sin bearnaisesås men så här gör jag.

Ingredienser 4 portioner:

Ca 250 gram smör.
1 msk gul lök (finhackad).
1 stjälk persilja (finhackad).
2 msk vinäger.
2 msk vatten.
3 st äggulor.
1 tsk krossad dragon.
1 tsk havssalt.
3 st krossade vitpepparkorn.

Tillagning:

Smält smöret och låt det sedan ”sjunka ihop” så att fett och mjölkprotein separerar sig.
Blanda lök, persilja, vinäger, vitpeppar och vatten i en kastrull. Koka upp blandningen och reducera vätskan till hälften. Det här är din lag som ger syra till såsen.
Sila lagen och häll tillbaka i kastrullen.
Ställ kastrullen med lagen i en annan kastrull med lite ångande vatten (vattenbad).
Häll försiktigt i äggulorna i lagen samtidigt som du vispar lugnt och undviker att det blir för mycket skum (lite skum gör inget). Om det är för varmt i lagen finns det risk att äggulorna går ihop så det gäller att ha rätt temperatur.
Nu kommer momentet när du ska droppa/hälla i smöret i äggblandningen samtidigt som du vispar (fortfarande i ett vattenbad). Du ska bara hälla i det fina gula fettet från smöret som ligger överst i kastrullen och inte den vita röran i botten (det är mjölkproteinet). Häll en jämn stråle och vispa som sjutton. Även här är temperaturen viktig så var beredd att dra kastrullen med vattenbadet från eller till spisplattan.
Häll i smör tills såsen tjocknat lagom mycket.
Smaka av med salt och dragon.
Klart!

Det är en konst att vispa sin egen bearnaise, så köp hem rikligt med ägg och smör eftersom risken är stor att den skär sig och du får börja om. När du väl satt det några gånger och hittat rätt i temperatur och mängd kommer du aldrig mer köpa färdig bea. Den hemgjorda är alldeles för god för det!

Lycka till!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

november 15, 2016

Leverglass, hoppas det smakar.

Alla har vi hört att lever är bland det nyttigaste man kan äta. Ägg och lever brukar vara två råvaror som ständigt återkommer som topp två nyttigaste på diverse hälsolistor. Ägg är jag helt med på att äta och tror att du också kan känna hur det vattnas i munnen när jag säger äggröra och bacon, pannkaka (på mandelmjöl såklart) eller blåbärsglass som faktiskt till stor del innehåller nyttiga ägg (om den är gjord enligt äkta recept vill säga). Men ärligt talat, vem går igång på stekt lever, levergryta eller leverglass? Inte jag i alla fall.

Jag vet inte om skolan ska beskyllas fullt ut för min smakmässigt aviga inställning till lever, men jag minns med avsky hur vi som barn ”tvingades” bita ihop och trycka i oss de torra leverbitarna som serverades i skolmatsalen. Levern i skolan såg otroligt oaptitlig ut och smakade ännu värre i min mun. Trots det åt jag plikttroget min lever som barn så länge jag inte förstod att lärarnas påtryckningar inte var naturlagar jag med all nödvändighet var tvungen att följa. Det kom så en tid när vägran blev ett återkommande inslag i skolan ungefär en gång per månad då lever stod på menyn. I årskurs 5 svor jag en helig ed att aldrig mer låta en leverbit passera mitt matsmältningssystem. Vid 37 års ålder svek jag dock mitt 11-åriga jag och ett nytt leverkapitel öppnade upp sig i mitt liv. Ett kapitel jag vill dela med dig.

2015 föddes vårt första barn, Linnea, och med henne ett nytt sätt att tänka kring hälsosam mat. Nu är det inte bara vuxna i familjen som ska frodas och må bra av maten, utan även en liten människa som växer och utvecklas så det knakar ska ha sin dagliga dos av energi och näringsämnen. I grund och botten har vi en ganska enkel filosofi när det gäller hur Linnea ska få i sig bra näring. Hon ska få amma så länge hon och mamman vill samt få äta samma mat som sina föräldrar. Eftersom vi, hennes föräldrar, äter en Primal kost som består av naturliga, näringstäta och giftfria råvaror är vi trygga i att Linnea får i sig det mesta hon behöver för att utvecklas och må bra.

Amning och en Primal kost lägger en fantastisk grund, men i vissa avseenden krävs ändå lite extra eftertanke. Barn är känsligare än vuxna när det gäller vissa näringsbrister så vi tycker att det är viktigt att ha en strategi som säkerställer att Linnea verkligen får i sig allt hon behöver. Det gäller bland annat D-vitamin, nyttiga fettsyror och järn. Förstnämnda säkerställer vi genom att ge henne droppar med D-vitamin, eller solsken på sked som vi kallar det här hemma. Nyttiga fettsyror får hon i sig från fet fisk och kött från djur som betat gräs, men vi har också valt att tillföra henne lite extra fettsyror via tillskott. Att säkerställa ett tillräckligt stort intag av järn däremot var det som ledde in oss i leverns värld.

Järn har flera viktiga funktioner i kroppen varav en är att fungera som essentiell byggsten i den växande hjärnan. Järnbehovet är som störst under det första levnadsåret. Ett barn föds med ett extra lager järn som räcker ca 4-6 månader (beroende på födselvikt samt om avnavling sker direkt efter födsel eller senare), men därefter finns ett stort värde att introducera järnrik kost¹.

Det var när Linnea blev 6 månader vi började fundera på hur vi skulle tillgodose hennes järnbehov på ett säkert sätt. En lösning vore att ge järnberikade produkter i form av gröt eller välling (som påpassligt dimper ner som smakportioner i brevlådan precis när barnet blir 6 månader). Färdig barnmat baserat på vetestärkelse, majsstärkelse och solrosolja är dock ingenting för vår familj oavsett hur järnberikad den må vara, så det blev till att tänka annorlunda.

Linnea helammade fortfarande vid 6-månaders ålder så det var inga stora mängder mat hon fick i sig vid varje måltid. Därför resonerade vi så att det bästa vore om delar av den mat hon åt innehöll maximalt med järn som hennes kropp kunde ta upp. Jag vet så pass mycket om näringslära att jag inte behöver slå i några tabeller för att ta reda på vilka livsmedel som innehåller mycket järn, så det tog bara en sekund för mig att konstatera att lever skulle läggas till i familjens meny. I nästa sekund slog minnet till med en påminnelse om den vedervärdiga smaken och 11-åringens mycket sunda förnuft att utesluta denna produkt för alltid. 11-åringen i all ära, men nu handlade det om mitt eget barn och hennes hälsa.

Jag handlade lever, stekte och serverade. Det var ingen hit. Barn är som bekant genuint ärliga och således borde deras respons på ny mat hanteras som inget annat än kall fakta. Hennes kräkreflexer talade för sig själva när levern passerade läpparna och var på väg ner i matstrupen. ”Inte en leverbit till har tydligen gått i arv” hann jag tänka när levern kom flygandes över bordet. Jag vill ju inte vara en sämre pappa än att jag äter det samma jag serverar mitt barn, så med viss tvekan tryckte jag i mig ett par bitar och försökte hålla god min. Det var inte lätt, det var inte gott. Även om jag skulle kunna stå ut med smaken med tanke på näringsvärdet vill jag inte äta något som smakar illa. Jag vill njuta av all mat.

Jag har hört att det finns människor med en genetisk mutation som gör att deras smaklökar uppskattar vanlig stekt lever. Det är inte en stor skara men kanske tillhör du en av dessa få förunnade som kan njuta av lever som den är. Grattis i så fall. Om du däremot får kväljningar bara av tanken på att äta lever så behöver du inte misströsta. Det finns en maträtt som knäckt koden och möjliggör för dig, mig och våra barn att kunna ta del av allt bra lever för med sig utan att vi behöver träna våra kräkreflexer en sekund. Det finns en leverrätt som smakar gott och den stavas leverpastej.

När Linnea så tydligt visade att lever inte var hennes grej och när jag uppenbarligen inte ändrat mina smakpreferenser sedan årskurs 5 stod det klart att jag behövde finna en annan väg. Leverpastej var något jag kom att tänka på, denna gång med positiva minnen som följd. Min heliga ed som barn innefattade lever lagad som den är och inte diverse blandningar som t.ex. leverpastej. Jag kommer mycket väl ihåg många av de hundratals leverpastejsmörgåsar jag åt som barn. Tyvärr innehåller dagens köpepastejer många, för mig, tveksamma ingredienser som majsstärkelse, socker, mjöl, margarin m.m. Jag gjorde ett försök att hitta ett skapligt alternativ i mina närbutiker, men utan att lyckas (jag tar tacksamt emot tips om du vet någon leverpastej som är ren och fri från skräp).

Att köpa leverpastej var således uteslutet och då återstod bara att göra sin egen, något som till en början kändes helt övermäktigt. Google avslöjade att det skulle till vattenbad och grejer för att få till en bra pastej så det tog lite tid innan vi kom till skott. Men en regnig dag på besök hos goda vänner bestämde vi oss för att göra ett försök. Gissa om jag blev förvånad över hur enkelt det var och hur gott det smakade. Egengjord leverpastej är verkligen ingen avancerad rätt att tillaga och möjligheterna att variera smaken på pastejen är oändliga, så du har ingenting att förlora på att göra ett eget försök. På köpet får du alltså i dig mängder av nyttigheter som järn, vitamin A och folsyra.

Sedan den första tillverkningen av leverpastej har det blivit många fler och idag äter vi pastej 1-2 dagar/vecka här hemma. Både jag och Linnea njuter av varje tugga och som förälder känner jag mig trygg i att hon får i sig gott om naturligt järn utan massa tillsatser och andra tveksamma ingredienser.

Gör din egen pastej.

Du behöver:

500 gram lever (t.ex. nöt, svin eller kyckling).
500 gram fläskfärs (alternativt späck eller fläsk).
1 gul lök.
2 ägg.
3 dl grädde (alternativt kokosmjölk).
3 msk smör.
1 tsk salt (kan uteslutas om man gör pastej till små barn).
2 krm vitpeppar.
Valfri smaksättare (t.ex. 3 st ansjovisfiléer eller några skivor bacon).

Så här gör du:

Sätt ugnen på 175 grader.
Fyll en långpanna med varmt vatten ca 2-3 cm och sätt in längst ner i ugnen.
Skär levern i bitar och mixa i en matberedare tillsammans med fläskfärsen (mixa rejält så att allt finfördelas och blandas ihop).
Hacka och bryn löken i smör.
Häll i löken och övriga ingredienser i matberedaren och mixa allting en gång till.
Häll smeten i en smord form och täck med folie.
Grädda i ca 1-1,5 tim eller till en innertemperatur av 75 grader.
Ta ut leverpastejen och låt den kallna.
Fördela lagom stora portioner och frys in till senare.
Klart!

Självklart är det viktigt att använda så bra råvaror som möjligt. Leta efter ekologiska produkter i butiken eller kontakta en lokal bonde för att få tag i så bra lever och färs som möjligt. Gör vad du kan för att finna det bästa möjliga, men stressa inte för mycket om du inte hittar perfekta råvaror. Se istället till att tillagningen verkligen blir av.

Tack för att du läste och lycka till med leverpastejen.

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

november 8, 2016

Traktormek, höskörd och annan hjärngymnastik.

För 1,5 år sedan flyttade jag och familjen till ett hus på landet. Med på köpet följde en markplätt och några ekonomibyggnader i form av timmerhus, verkstad och lador. Från att ha bott i lägenhet större delen av mitt liv gick jag till att bli månskensbonde över en natt.

Även om det inte är några stora arealer vi huserar på måste det ändå omhändertas och något som vi snabbt blev varse om var att åkern behövdes slås. Jag är ju generellt sett emot konceptet att bruka marken och slå åkrar för att ta hand om spannmål, vilket jag helst håller mig långt ifrån. Däremot gillar jag det öppna landskapet runt vårt hus och har ingen lust att marken ska växa igen, så innan vi skaffar får som tar hand om arbetet är det bara att se till att gräset blir slaget. Eh, hur gör man det?

Lie var något som snabbt dök upp i huvudet, men förkastades lika fort. Det är ändå hektar vi pratar om. Gräsklippare var en annan idé jag faktiskt försökte med, men gav upp efter kanske 30 meter. Hehe, undrar vad de riktiga bönderna i byn tänkte när de såg mig frusta och pusta med en handmaskin på åkern (testa själv att klippa 1 meter högt gräs med en vanlig Stiga, det är tungt). Efter att ha sovit en natt på saken och Googlat ”slå hö” stod det klart att endast ett alternativ återstod, nämligen traktor och rotorslåtter. Jag visste hur en traktor såg ut även om jag aldrig kört någon, men vad sjutton är en rotorslåtter? Nu får du Googla om du är nyfiken, jag nöjer mig med att beskriva det som en stor gräsklippare man hänger bakom traktorn. Hur som helst, traktor och rotorslåtter inhandlades och gräset slogs av.

Varför skriver jag nu om det här, kanske du undrar? Vettig fråga. Jag har inte tänkt bli någon ny dansk bonde även om det verkar vara ett härligt liv han lever (bortsett från allt spannmålsätande vill säga). Jag har inte heller tänkt fylla den här bloggen med historier om vårt vardagsliv på landet, även om det också är väldigt härligt. Nej, istället får min framfart med traktor och rotorslåtter skildra något som är högst väsentligt för att människor ska utvecklas och må bra. En viktig del i den Primala livsstilen och jag avslöjar vad om bara en liten stund.

Traktorer går sönder, särskilt 60 år gamla traktorer som den vi har. Den går faktiskt sönder mer än den är hel (är det ens möjligt?) och gång efter annan kräver den att jag gör något som jag aldrig gjort förut. Jag mekar traktor. Där har du det, för att utvecklas och må bra måste du meka traktor, eller göra något annat som är nytt för dig. Något som du aldrig gjort förut. Något som kräver att din hjärna utmanas av annat än monotona rutiner och trygghetsbeslut. Faktum är att din hjärna fullkomligt exploderar i nyfikenhet, kreativitet och utveckling om du tar dig utanför trygghetszonen och testar något nytt.

Första gången traktorn gick sönder tänkte jag genast att -jag har ju aldrig mekat med en traktor så det får bli att lämna in till verkstaden. Den enkla och trygga lösningen var snabb att ploppa upp i tankarna som en slags säkerhetssignal. Tänk om det blir fel eller tänk om jag inte kan, var några av de föreställningar jag målade upp för mig själv. Utan att ens ha försökt så intalade jag mig själv att katastrof var det enda tänkbara scenariot om jag tog mig an uppgiften på egen hand.

Jag vet inte, men misstänker starkt att det är vanligt att människor lever efter den här strategin, att försöka undgå misstag så långt det är möjligt, i rädsla att framstå som dåliga. ”Jag gör som jag alltid har gjort så kan det inte gå fel” är nog vanligare tankar än ”jag testar något nytt och ser vad som sker. Vad är det värsta som kan hända?”

Vilka konsekvenser en sådan strategi (försöka undgå misstag) får i långa loppet har jag ingen information om, men förmodligen för den med sig många olika katastroftankar. När det gäller katastroftankar är det mycket som talar för att kroppen inte gör någon skillnad mellan verkliga hot och påhittade. Bara tanken på att misslyckas och framstå som dålig gör alltså att kroppen reagerar som vid ett verkligt hot och trycker ut stresshormoner för att mobilisera kraft i stunden. Kraft som kan användas till något positivt som att våga sig utanför trygghetszonen och göra något nytt. Om man däremot blir kvar i trygghetszonen och fortsätter tänka katastroftankar hela tiden med ett konstant stresspåslag som följd blir det ingen bra källa att hämta kraft ur. Konstant stresspåslag lägger snarare grunden för dåligt mående.

Nu förespråkar inte jag att du ska göra allting själv bara för att träna hjärnan. Nej, se till att använda hjärnan till annat också som t.ex. att kalkylera risker. Det kanske inte är en bra idé att dra om strömmen i huset som en utmanande övning om du inte ens vet skillnad mellan volt, ampere och watt. Utmana din hjärna genom att göra nya saker under trygga förhållanden och låt experterna hjälpa dig när det behövs (men snegla gärna lite på hur elektrikern gör och passa på att lär dig något om elektricitet).

Lämna en traktor på verkstad är ingen lek så som tur var blev det till att lära sig meka. Första gången jag började skruva i den uråldriga motorn måste jag erkänna att min tillit till mig själv och till ett lyckat resultat var marginell. Jag tänkte att det förmodligen var kört och att jag aldrig skulle kunna fixa det, men det var värt ett försök. Jag satte igång och några timmar senare hade jag bytt delar på traktorn vars namn jag knappt hört tidigare (matarpump, glidpackning m.m.). Jag vred om nyckeln och traktorn hoppade igång. Triumf! Snacka om goda känslor som spreds i kroppen när jag kunde konstatera två saker. 1. Jag vågade mig på något nytt. 2. Jag klarade av något som jag aldrig gjort förut. Sistnämnda är dock inte nödvändig, utan mer en bonus. Även om du inte får det önskade resultatet när du gör något som är nytt för dig har du ändå segrat. Bara att du vågar dig på något nytt är en vinst i sig.

Så här års är det snöskottning som utmanar.

För den rutinerade traktormekanikern hade mina första reparationer framstått som en nolla i svårighetsgrad på en skala mellan 1-10. Något som går att fixa på en fikarast med ögonbindel. Det är dock helt ointressant vad andra klarar av när det gäller att utmana sin egen hjärna genom att testa nya saker. Om du jämför dig med andra kommer du definitivt att försätta dig i ett outvecklade och statiskt läge. Det finns alltid någon annan som kan mer och är bättre än dig. Att inte jämföra sig med andra och inte bry sig om vad andra tycker om dig (men vara öppen för feedback) är för övrigt alltid utmärkta strategier för ännu mer välmående. Istället för att låta bli att göra något nytt, i rädsla att framstå som sämre än andra, är det en perfekt strategi att ta hjälp av människor som kan saker bättre än dig. Bjud in dessa att lära dig, sug åt dig av deras kunskap och njut av att du utmanar din hjärna och utvecklas som människa.

Jag har den stora förmånen att ha en allkonstnär i praktiskt handlag (i den titeln ingår att kunna meka traktorer) tvärs över åkern från vårt hus. Så när matarpump och glidpackning byts ut mot större haverier är det självklart att jag ber om råd och vägledning, men jag utför arbetet själv. Jag gör något som är nytt för mig och uppmanar dig att göra detsamma. Det spelar ingen roll vad du tar dig an så länge det innebär att du tar några steg utanför trygghetszonen och testar något nytt. Det är lite läskigt att vistas på ny mark men belöningen som finns att hämta där är värd några extra hjärtslag och skakiga ben!

Tack för att du läste och lycka till.

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.