Publicerat

Kvällsrutinerna styr hur din nattsömn blir.

Allt vi gör påverkar något annat, antingen i positiv eller negativ riktning. Vår situation i just denna stund beror till stor del på våra tidigare handlingar. Man kan säga att ditt agerande idag kommer att ha en direkt effekt på ditt liv i morgon.

Genom att skapa goda vanor och alltid sträva efter att bli lite bättre varje dag kan vi sakta men säkert bygga en tillvaro fylld av energi och glädje. Jag tror att det är viktigt att skapa goda rutiner för att säkerställa att min situation inte ”bara blir som den blir”. Jag vill ha kontroll på vissa saker som t.ex. min kost, träning, stresshantering och sömn. Alla dessa nyss nämnda delar i livet är viktiga och möjliga att ta kontroll över genom att skapa strategier och goda rutiner.

Allt börjar med goda morgonrutiner och slutar med goda kvällsrutiner. Om man får till dessa två delar skapar man även bra odds för att resterande ingredienser i ett gott liv också ska falla på plats. Det är i alla fall min övertygelse. När det gäller morgonrutiner så syftar de till att få dig på bra humör och laddad med energi så att goda förutsättningar skapas för att resten av dagen ska bli bra. När det gäller kvällsrutiner är målet att komma ner i varv, bli avslappnad och harmonisk inför nattens sömn.

Hur det målet uppnås är individuellt och du får själv hitta ditt sätt, men jag tror att många av oss skulle kunna dra lärdom av våra förfäder när vi skapar våra kvällsrutiner. Särskilt när det gäller ljus/mörker, aktiviteter och mat.

Ljus/mörker

Det krävs ingen examen i kärnfysik för att lista ut att våra förfäder levde i takt med ljuset och mörkret. Människan har med största sannolikhet varit mest aktiv på dagen och vilat/sovit när det blivit mörkt. Kring ekvatorn, där människan har sitt ursprung, är dag och natt ungefär lika långa så det var naturligt att vakna i gryningen och söka skydd samt varva ner och sova vid skymning. Genom årtusenden har sedan människan spridit sig till både nordligare och sydligare breddgrader och därmed skapat nya förutsättningar när det gäller dagsljus och mörker. Vi nordbor är väl bekanta med den mörka vintern och den ljusa sommaren vilket kan skapa en del utmaningar för den som vill leva i takt med den ”naturliga dygnsrytmen”.

För att klara livet i norr under vinterhalvåret är vi i behov av artificiellt ljus, vilket kan vara ett orosmoln när det gäller god nattsömn. Blått ljus, särskilt sådant som vi utsätts för via skärmar, kan hindra produktionen av sömnhormonet melatonin. I tillägg kan just användandet av skärmar bidra till att vi får svårare att stänga ner och koppla av för kvällen. På sommaren är problemet omvänt och de ljusa nätterna kan göra att det blir svårare att somna.

Tips

Bestäm en tidpunkt då det är förbjudet att använda skärmar. Sätt klockslaget en bra stund innan du tänkt sova för att skapa förutsättningar för kroppen att ställa om till nattläge. Om du vill sova klockan 22.00 kan det vara lämpligt att förbjuda skärmar efter klockan 20.00. Det finns de som hävdar att gult ljus blockerar det negativa ljuset från skärmar, vilket kan uppnås genom att sätta på sig gula glasögon eller installera program på telefoner och datorer. Om det är något som funkar för dig kan du absolut köra på med de metoderna. Personligen har jag dock upplevt att jag lätt fastnar bakom skärmen oavsett om jag har gula glasögon på mig eller inte. Jag kanske inte får samma negativa effekter av det blåa ljuset, men jag sabbar ändå min nattsömn då det blir svårare att komma ner i varv. Jag gillar skärmfria kvällar av flera anledningar. Det skapar t.ex. utrymme för umgänge med familjen vilket gör mig lugn och harmonisk.

Andra metoder för att leva i harmoni med ljuset/mörkret är att tända mycket levande ljus, särskilt på vintern. Istället för artificiellt ljus kan vi väcka liv i urmänniskan inom oss genom att tända några stearinljus när eftermiddagen går över i kväll. Ännu bättre är såklart en livs levande eld om du har den möjligheten. Finns knappast något som skapar mer lugn och harmoni än att titta in i en sprakande eld.

På sommaren kan vi behöva stänga ute ljus genom att sätta upp mörkläggningsgardiner i sovrummet. Mörkt och svalt sovrum skapar goda förutsättningar för nattsömnen.

Aktiviteter

Det är många av oss som lever hektiska liv där varje vaken minut måste fyllas med aktiviteter för att vardagen ska gå ihop. Detta kan leda till att vi prioriterar aktiviteter sent in på kvällen istället för avkoppling. Lustfyllda aktiviteter är en stor del av livet, men inte bra om de påverkar sömnen negativt. Det kan vara frestande att delta i alla möjliga aktiviteter som sker på kvällstid. Allt från restaurangbesök men vänner och gymträning till föreningsaktiviteter och diverse kurser. Självklart är det viktigt att socialisera och göra saker som är roliga och utvecklande, men inte om de alltid sker på kvällstid.

Tips

Bestäm dig för att prioritera sömnen. Det kanske innebär att du då och då missar en aktivitet som sker på kvällstid. Det innebär dock också att du har mer energi för att delta i aktiviteter på morgonen då du är ”programmerad” att vara aktiv. Du kan t.ex. föreslå till din träningskamrat att ni ska träna klockan 07.00 istället för 20.00.

Se över var du har ditt engagemang. Finns det aktiviteter som du deltar i som egentligen inte fyller dig med glädje? Kan det vara så att du gör vissa saker bara föra att du borde och inte för att du vill? Rannsaka dig själv och se om du kan minska ner på mängden aktiviteter och på så vis få mer energi till sådant som verkligen är roligt, samt mer tid över för att prioritera sömnen.

Mat

Att vi generellt sett äter annan kost idag än vad våra förfäder gjorde är ingen hemlighet, men att vi förmodligen även äter vid andra tidpunkter är kanske inte lika självklart. Det är troligt att våra förfäder åt under dagen och lät matsmältningssystemet vila på natten. Det var lättare att tillreda maten i ljuset än framför en eld (på sin höjd). Det var också under dagen som själva insamlandet av maten skedde och därmed förmodligen en del ätande i processen.

Tips

Försök att inte äta för sent på kvällen. Om du siktar på att sova klockan 22.00 kan det vara lämpligt att inte äta något efter 18-tiden för att ge matsmältningssystemet en chans att lugna ner sig inför natten. Vi är naturligtvis olika men de flesta av oss klarar av långa perioder utan mat och det är inte farligt att vara hungrig. Komprimerade ätfönster (periodisk fasta) har tvärtom visat sig vara väldigt hälsosamt. Om du absolut måste ha något på kvällen kan en kopp örtte eller annan varm dryck vara lämpligt.

Hur spenderar du dina kvällar? Gör dina kvällsrutiner att du kommer ner i varv, blir avslappnad och harmonisk? Har du ens reflekterat över dina kvällsrutiner? Om inte, vad vill du implementera för rutiner för att få en bra start på dagen?

Ha det bra och sov gott!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Publicerat

Morgonrutinerna styr hur din dag blir.

Har du någonsin upplevt att en morgon som startat dåligt gärna leder vidare till en dålig dag? Bara det faktum att vi tar till uttrycket ”vaknat på fel sida” som ett sätt att rättfärdiga ett surt beteende, visar att det finns en koppling mellan kvalitén på vår morgon och kvalitén på vår dag.

Om det nu finns ett samband mellan kvalitén på din morgon och din dag kan du själv se till att det alltid blir bra dagar genom att ta kontroll och skapa goda morgonrutiner.

Istället för att låta slumpen avgöra hur din morgon ter sig kan du alltså bestämma dig för att alltid göra några saker som får dig på bra humör, laddar dig med energi och därmed lägger grunden för en fantastisk dag.

Strategiskt utvalda morgonrutiner är ingenting ovanligt och det finns många som påstår sig ha receptet för vilka rutiner som är bäst. Med på den listan finner man allt från meditation och träning till att äta en viss frukost. Självklart finns det mycket att lära genom att titta på hur andra gör saker. Det kan många gånger vara en utmärkt strategi att kopiera någon som redan lyckats uppnå saker man själv vill uppnå. Det är absolut inget fel i att kopiera andras morgonrutiner om de funkar på dig.

Jag tror dock inte att det finns några morgonrutiner som är bättre än andra om resultatet blir detsamma. Det spelar ingen roll vad du gör om du uppnår syftet att bli på bra humör och laddad med energi. För en person kanske det innebär en rutin som innehåller meditation i 10 minuter. För en annan innebär det en rutin som består i att göra 20 armhävningar. För en tredje innebär det något helt annat. Det gäller alltså att hitta några saker som funkar för dig och implementera dessa på regelbunden basis.

Eftersom livet förändras kan det vara så att även morgonrutinerna behöver ändras med tiden. Om du inte får samma goda resultat av en morgonrutin idag som för ett år sedan kan det vara en signal att du behöver förändra något. Jag tror starkt på att det är viktigt att reflektera över alla delar i livet för att inte hamna i ett läge där vi agerar på vana, trots att de inte leder till något gott. Det gäller maten vi stoppar i oss, träningen vi utför, relationer vi ingår i och det gäller våra morgonrutiner.

Personligen har jag för tillfället som rutin att gå upp före övriga familjen och ut barfota på gräsmattan. Väl där gör jag några enkla rörelser för att mjuka upp kroppen. Nästa del av min morgonrutin har också med rörelse att göra. Jag spenderar nämligen några minuter på en foam roller och fortsätter således att väcka upp kroppen. Härnäst gör jag mig en kopp varm benbuljong som jag avnjuter i stillhet. Avslutningsvis har jag en morgonrutin som slår alla andra. Jag går in i sovrummet och väcker övriga familjen i god tid innan dagens åtaganden tar vid. Det skapar utrymme för en mysig och lugn stund tillsammans innan dagen rullar igång.

Eftersom varken jag eller övriga familjemedlemmar är några maskiner är det inte helt ovanligt att vissa delar (ibland alla) av min morgonrutin får stryka på foten för att något annat behöver prioriteras. Det är inte hela världen och dagen kan naturligtvis ändå bli bra. Jag gillar dock att alltid veta vad jag vill göra på min morgonstund om tillfälle ges.

Hur spenderar du din morgon? Gör dina morgonrutiner att du blir på bra humör och laddad med energi? Har du ens reflekterat över dina morgonrutiner? Om inte, vad vill du implementera för rutiner för att få en bra start på dagen?

Fundera på ovanstående frågor, ta kontroll över din morgon och därmed över din dag.

Lycka till!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Publicerat

Det finns inte en väg till optimal hälsa.

Om vi ska enas om gemensamma förutsättningar i samhället bör vi ha gemensamma utgångspunkter och då är den vetenskapliga metoden bäst enligt mitt sett att se på saken.

Det kan gälla allt från pedagogiska modeller i skolan till vilka tillsatser som bör få finas i maten vi köper. Om vi inte lutar oss mot vetenskapen i dessa och andra frågor är risken att tyckande eller kommersiella mål tar över och skapar osäkra förhållanden för oss och våra barn. Vetenskapliga studier som är opartiskt finansierade och utförda med en metod för att, så långt det är möjligt, komma fram till ett objektivt svar på en hypotes är drömförutsättningen om vi ska anta något kollektivt.

Så ser det naturligtvis inte ut. Många studier som påstår sig ha svaret på den ena och andra hypotesen håller allt för låg kvalité, är partiska eller har inte använt en metod som kan anses tillförlitlig. Därför måste den som lutar sig mot vetenskapliga studier noggrant läsa hur de är utförda, i vilka syften och vilka som står bakom.

Många studier kommer också att förkastas i framtiden då det kommer nya rön som visar att det finns en bättre förklaring på hypotesen som prövats. Det betyder inte att vetenskap är värdelöst ”för att det alltid kommer något nytt som är sant”. Tvärtom är det hela poängen med vetenskap, att den ständigt ska pröva vad som är sant genom nya studier. Fakta ändras, men det betyder inte att vi inte bör förlita oss på de senaste rönen som seriös forskning kommer fram till. Om vi aldrig tror på något bara för att det eventuellt kommer att förkastas i framtiden kommer vi få svårt att navigera oss fram i livet. Vi behöver ledstänger att hålla fast vid, särskilt om vi ska ingå i ett större kollektivt sammanhang.

För att ta ett exempel kan vi titta på aga mot barn och dess konsekvenser. I Sverige avskaffades föräldrars rätt att aga sina barn år 1966 och 1979 förbjöds allt våld mot barn. Det var flera saker som ledde fram till denna lagändring men bland annat visade en vetenskaplig studie från 1962 att våld mot barn är ”en signifikant orsak till funktionsnedsättning och död i barndomen.”

Om resonemanget som lyder: ”Det kommer alltid ny fakta så vi behöver inte tro på det som är rådande nu” ska få gälla kanske vi fortfarande skulle tillåta aga mot barn (vilket tyvärr är ett faktum i majoriteten av världens länder). Så kan vi naturligtvis inte ha det, utan vi behöver våra gemensamma ledstänger att hålla oss i. Dessa ledstänger bör enligt mig formas av de senaste seriösa vetenskapliga upptäckterna.

Den egna kroppen

Det finns så klart hur mycket forskning som helst på området livsstil. Det spretar lite när det gäller detaljerna, men överlag är de flesta överens om att bra mat, rörelse, sömn, sociala aktiviteter, avkoppling och någon slags mening i livet, lägger grunderna till hälsa och ett gott liv. Exakt vad som är bra mat, rätt form av rörelse, kvalitativ sömn m.m. kan skilja sig mellan olika perspektiv och individer.

Personligen tror jag som bekant att vi kan lära oss mycket av våra förfäder som levde innan människan blev bofast och började bruka jorden. Jag tror på allvar (och kan hänvisa till vetenskapliga studier vid behov) att våra gener ser lika ut idag som de gjorde för 20,000 år sedan och därför är anpassade till en viss kost och livsstil. Jag tror däremot inte att alla måste äta och leva på samma sätt bara för att må bra.

När jag konsulterar människor som genomför en livsstilsförändring använder jag gärna det evolutionära perspektivet som en utgångspunkt för att skapa förståelse för människans fysiologi och behov. Jag berättar gärna att det finns mängder med belägg för att modern mat likt raffinerat socker, spannmål, växt- och fröoljor kan leda till hälsomässiga bekymmer. Vidare förespråkar jag hellre korta intensiva träningspass framför monotont joggande. Jag talar även gärna varmt om värdet av att sova 7-8 timmar per dygn, men jag påstår aldrig att det bara finns en väg till optimerad hälsa.

Varje människa är unik, har sin egen historia, sina egna syften, mål och drömmar. En människa kan inte reduceras ner till ett objekt och inte heller jämföras rakt av med någon annan. Bara för att de senaste vetenskapliga rönen pekar på att en viss sak är bra, behöver den inte vara det för alla. Det finns ingen optimal diet som passar alla och varje människa har rätt att bestämma över sin egen kropp.

Ingen människa kan observera din livsstil och sedan bestämma om du mår bra eller inte. Det finns människor som gör till synes perfekta livsstilsval men som ändå mår dåligt. Vise versa finns det människor med en objektivt sett katastrofal livsstil men som ändå mår bra. Oavsett var du befinner dig så tror jag att det är viktigt att du lär känna din kropp och vågar lyssna på signalerna den sänder. För hur vet man egentligen om man mår bra?

Upplevelsen av vad som är att må bra är naturligtvis individuell. En sak som dock alla kan göra för att stämma av läget är att testa något annat för att se om det blir bättre eller sämre. Du kanske känner att du mår bra av att äta halvfabrikat och aldrig röra på dig. Det är så klart helt ok, men eventuellt skulle du må ännu bättre om du testade att äta mat lagad från färska råvaror. Du kanske känner att du mår bra av att träna på gym 6 dagar per vecka, men kan inte vara säker innan du provat en annan strategi. Det är bara när vi testar något nytt som utveckling kan ske. Om du alltid trampar på i samma fotspår är risken stor att du fortsätter att må mindre bra än vad som är möjligt. Risken är stor att du inte uppnår optimal hälsa om du inte vågar testa nya saker och utmana dina vanor. Ärligt talat, vad är det värsta som kan hända om du testar nya livsstilsvanor? Ja att det blir sämre än förut kanske. Det är dock lätt fixat genom att återgå till tidigare vanor och därmed till tidigare resultat.

Jag tror inte att en människa någonsin blir fullärd, inte ens när det gäller hur den egna kroppen fungerar. Ett ständigt nyfiket och kritiskt sinne är således en bra utgångspunkt på resan mot optimerad hälsa. En kostrådgivare eller annan hälsoutövare som förstår vikten av att kunna ge individuella råd utifrån vetenskaplig grund utan att bli dogmatisk, kan vara till stor hjälp för dig som längtar efter bättre hälsa.

Tack för att du läste, ha det bra!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Publicerat

Vem bestämmer över din kropp?

Att diskutera och argumentera för sin sak för att andra ska ändra åsikt är många gånger viktigt för att samhället ska utvecklas till det bättre. Demokratiska länder har många naturliga forum där alla kan praktisera sin yttrandefrihet och komma till tals. Demokrati bygger också på att det som majoriteten tycker i en fråga kan komma att påverka dig som individ även om du är av en annan åsikt. Du kan behöva göra saker som du egentligen inte vill eftersom du tror att det finns en bättre lösning. Du har alltså inte ensam makt att göra som du vill i alla frågor. Så lyder reglerna vi accepterat genom att vara en del av laget i ett demokratiskt samhälle.

När det kommer till din kropp och hälsa har du däremot full makt att göra precis så som du vill, precis så som du anser är bäst för dig. I varje fall när det kommer till att följa andras råd eller inte. Använd dig av den makten för att säkerställa att din resa mot bättre hälsa går i linje med vad du tror på och vill.

Min upplevelse är att många av oss fortfarande tror att andra vet bättre än oss själva när det kommer till den egna hälsan och därmed överlåter makten att bestämma över vår kropp till någon annan. Självklart uppstår situationer där vi behöver förlita oss på att andra är experter när vi själva inte har en aning. Det kan t.ex. gälla komplicerade ingrepp och operationer som måste utföras för att vi ska bli friskare. Ibland behöver vi helt sonika lägga vår hälsa i andras händer och hoppas på att vi får den absolut bästa hjälpen som finns, även om erfarenheter visar att det inte alltid är fallet. Ibland vet vi inte vad som är rätt och då behöver andra bestämma åt oss. Det är dock undantagsfall eftersom jag tror att vi oftast vet bäst själva.

Oavsett din ålder är du den som har störst erfarenhet av din egen kropp och hälsa. Ingen annan känner din kropp så bra som du själv och ingen annan kan säga att något är rätt för dig om du känner motsatt. Du har makten i dina händer att följa andras råd eller inte. Om du känner att råden som du får gällande din hälsa går i linje med vad du tror på är det så klart bara att följa dem fullt ut. Om du vill förlita dig fullt ut på andra utan att känna efter om det som föreslås är rätt för dig så är det också ok. Om du däremot känner starkt motstånd till ett råd från någon, har du möjlighet att bortse från det. Om du är av en annan åsikt än den som ger dig rådet att göra si eller så har du rätt att gå din egen väg.

Det är kanske normbrytande och svårt att vara den som inte följer auktoriteters direktiv, men det är fullt möjligt. Kanske stöter du på motstånd från den som ger dig rådet eller från människor i din närhet som tycker att du ska följa direktiven. Kanske hamnar du i en diskussion där du upplever att du måste argumentera för din sak för att andra ska ändra åsikt. Kom då ihåg att så inte är fallet när det gäller din egen kropp och hälsa. Du behöver inte ha majoriteten med dig för att bestämma vad du vill göra med din kropp. Om du är myndig behöver du faktiskt inte ha någon med dig och därför behöver du inte argumentera för din sak om du inte vill. Ta inte striden med dem som tycker att du ska göra på ett visst sätt om det inte känns värt det. Ta inte striden om du upplever att det gör dig sjukare, ty det finns ett annat sätt. Tacka istället för rådet, gå därifrån och gör sedan som du vill. Naturligtvis får du själv ta fullt ansvar för dina handlingar precis som i alla andra situationer i livet, så gör inget dumt och halvdant. Se istället till att stämma av om det finns stöd för dina känslor och åsikter genom att läsa på.

Idag när i princip all världens kunskap finns tillgänglig via våra fingertoppar är möjligheten att finna stöd för egna upplevelser och idéer större än någonsin. Idag kan alla bli ”experter” på hälsa genom att studera litteraturen, experimentera och vara nyfiken. Om du lär känna din kropp, tolka dess signaler och sedan agerar därefter är chansen stor att du blir din egen expert under resan mot optimerad hälsa.

Formella utbildningar och titlar fyller absolut en funktion men de betyder inte att dess innehavare har ensamrätt på viss kunskap. Ingen människa blir någonsin fullärd. Bara den som fortsätter att utveckla sig själv, bara den som ständigt berikar sina kunskaper och bara den som förhåller sig ödmjuk inför hur lite hen vet, kan enligt mig kallas för vis. Det gäller oavsett hur många titlar och utbildningar personen i fråga har.

Lika självklart som att det finns otroligt mycket värdefull kunskap att inhämta via nätet, är det att det finns mycket strunt. Att ständigt förhålla sig kritisk till information är därför viktigt för den som vill söka efter egna svar i frågor som rör hälsa (och allt annat också för den delen). Jag tror också att det är viktigt att inta en ödmjuk inställning mot nya råd som kommer till en och inte alltid förhålla sig skeptisk mot ”expertisen”. Bara för att någon tidigare gett dig råd som strider mot din inre övertygelse, betyder det inte att alla råd från samma person faller inom samma kategori. Lyssna på vad personen har att säga, känn efter hur det landar och gör sedan det som är bäst för dig.

Ha det bra!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Publicerat

Du är också viktig.

Självcentrerade, oempatiska översittare är det inte många av oss som gillar något vidare. Generösa, altruistiska och hjälpsamma personer får däremot vänner som ett resultat av vad de ger till andra. Tyvärr är det många människor i den sistnämnda kategorin som missar att ge till den viktigaste personen av alla, nämligen sig själv. Risken är att de i förlängningen inte längre orkar finnas där för andra.

Vi känner alla någon med en personlighet som fullkomligt strålar av hjälpsamhet. Det finns ingenting som personen inte skulle ställa upp på så länge det för något gott med sig för andra. Dessa människor är fantastiska och det är säkert många som återfinns i yrken vars bas bygger på att ta hand om andra, t.ex. lärare, vårdpersonal och socialarbetare. De är härliga att vara tillsammans med så länge de har energi kvar för att ge. Dessvärre känner vi alla även någon som inte längre orkar. Det är inte lika upplyftande.

Även om vissa har mer altruistiska drag än andra så befinner sig många av oss i relationer som innebär att vi ger för att andra ska må bra. Det kan handla om familjerelationer som att en förälder ger till sina barn och vise versa, yrkesrelationer, kärleksrelationer m.m. Alla relationer handlar egentligen om att ge och få så att någon slags balans råder.

Jag tror att grunden för att kunna ge och hjälpa andra ligger i att må bra själv. Det kanske inte låter som något annat än självklart och borde inte vara så heller. Verkligheten visar dock att det inte alltid är så lätt att hinna med sig själv när många omkring behöver hjälp. Livet för med sig både väntade och oväntade saker och situationer, vilket även gäller hur mycket vi behöver ge av oss själva och hjälpa andra.

Några exempel på livssituationer som kräver att du ger mycket av dig själv

Nybliven förälder

Oavsett hur fantastiskt det är med en ny familjemedlem så vet alla föräldrar att kraven som ställs på ens förmåga för att tillgodose den lilles behov ibland kan kännas omänskliga.

En sjuk familjemedlem

När en familjemedlem blir sjuk vänds allt i livet upp och ner. Behovet hos den sjuke kanske ökar drastiskt och familjen gör allt i sin makt för att hjälpa.

Nytt uppdrag på jobbet

Ett till synes mindre allvarligt men nog så vanligt exempel är när ett nytt uppdrag på jobbet ställer höga krav på personalen. En lyckad utgång bygger på att medarbetarna vänder ut och in på sig själva för att hjälpa kunderna.

Dessa är några exempel på situationer i livet då det är lätt att glömma bort sig själv i strävan att hjälpa andra. Det kan vara lätt att hamna i ett tänk som lyder ungefär såhär:

”Behovet av hjälp hos andra är så mycket större än mitt eget behov att vårda kroppen och knoppen. Det får vänta tills allt lugnat sig lite”. Det är dock precis i dessa stunder som vi behöver tänka på oss själva först. När andra behöver dig som mest är det viktigast att att du hjälper dig själv först.

Hjälp dig själv först

Vi har alla hört att en vuxen ska sätta på syrgasmasken på sig själv innan vederbörande hjälper barn vid en flygolycka. Utan syre i lungorna är nämligen alla vuxna oförmögna att hjälpa ett barn. Liknande gäller för poliser och brandmän som får lära sig att alltid se till att säkra sig själva innan de hjälper andra. Att först se om sitt eget hus innan man hjälper andra är många gånger en utmärkt strategi vid extraordinära situationer likt ovan nämnda samt i det dagliga livet.

Jag föreslår inte att du ska bli en fullblodsegoist eller sträva efter att utveckla egenskaper likt tidigare beskrivna översittare. Vad jag föreslår är betydligt mänskligare och handlar om att du bör tillgodose dina grundläggande behov först, innan du hjälper andra.

Om du ser till att lägga en stabil grund för din egen hälsa genom att äta bra, röra på dig och sova gott så har du visserligen prioriterat dig själv, men även skapat goda förutsättningar för att kunna finnas där för andra. Om du i tillägg ser till att finna tid för aktiviteter som fyller ditt hjärta med glädje så kommer du automatisk bli mer hjälpsam mot andra.

Om du som småbarnsförälder däremot alltid väljer att trycka ett skrovmål på vägen hem från jobbet med argumentet att du vill hinna leka med dina barn, är risken stor att du på sikt är för trött för att leka alls. Om du ständigt skippar veckans friskvårdstimme på jobbet för att du måste finnas tillgänglig för andra, riskerar du snart att få läsa kort i sjuksängen med önskningar om att du ska krya på dig. Om du alltid sover för lite för att hinna med att hjälpa alla omkring dig kanske du snart måste sova större delen av dygnet när väggen uppenbarat sig och fört med sig en lång sjukskrivning.

Kanske lite väl tvistat, men faktum är att vi blir rätt kassa på att hjälpa andra om den egna fysiken och det egna psyket är ur balans. Prioritera dig själv i första rummet så kommer du göra mycket gott, även för de runtomkring dig.

Det är ok att säga nej

För att få till tid för dig själv kanske du behöver säga nej till andra som ber om din hjälp. Det är absolut ok men kanske inte helt enkelt. Om du har svårt att säga nej till någon som frågar kan du be om betänketid och säga att du återkommer senare. Då köper du dig lite tid att fundera på om det är något du verkligen vill säga ja till eller något du gör bäst i att avstå. Om du landar i det senare så återkopplar du bara till personen som frågat med ett nej. Människor som är vana med att du alltid säger ja kommer kanske att bli förvånade, men de kommer att förstå.

Tack för att du läste. Ta hand om dig själv och andra!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Publicerat

Göra mer av, göra mindre av.

För en tid sedan frågade en god vän till mig om jag hade funderat på vad jag ”vill göra mer av” samt ”vad jag vill göra mindre av” i mitt liv för att lättare nå mina mål? Jag svarade spontant utan att reflektera eller intellektualisera särskilt mycket över vad jag sa. Mina svar då var följande: Jag vill äta mindre mejerier och jag vill planera min dag mer.

En förändring kräver som bekant att man börjar eller slutar med något. All annan strategi gör att läget som är kommer att bestå. Det kan dock vara tufft att sluta med saker helt och hållet eller börja med nya vanor från scratch. Därför tycker jag att ovan nämnda frågor är värda att fundera på med jämna mellanrum. De är enkla i sig men kan ha en kraftig effekt och möjligen hjälpa dig att få till en förändring som du längtar efter.

Det är nämligen viktigt att komma ihåg att kriterierna för förändring (börja eller sluta med något) inte betyder att det måste innebära helt nya vanor. Om man utgår från de aktiviteter som man redan gör och väljer att göra mer eller mindre av dessa har man också börjat eller slutat med något. Ta mitt exempel med mejerier. Om jag äter 10 ostskivor per dag så kan jag göra mindre av detta och äta 5 ostskivor per dag. Då har jag slutat att äta 5 ostskivor och således fått till en förändring.

Du kan ta vilken aktivitet som helst i ditt liv som du tycker är bra och göra mer av den så har du automatiskt förändrat något. Om du t.ex. har matlåda med dig till jobbet 2 dagar per vecka kan du börja med att ta matlåda 3 dagar (göra mer av). Om du dricker två burkar läst per vecka kan du sluta med en burk (göra mindre av) och därmed skapa en förändring som kan leda till bättre hälsa.

Mer tid i naturen, mindre tid inomhus.

Personligen tycker jag att dessa frågor är så viktiga att fundera på att jag har implementerat dem i min dagliga rutin av reflekterande. Varje kväll lägger jag ca tre minuter på att reflektera över dagen. Vad har varit bra? Vad är jag tacksam över? Vad vill jag göra mer av? Vad vill jag göra mindre av? Precis som när jag svarade min vän låter jag intuitionen leda mig och pressar inte fram några svar. Jag tror att det är viktigt med reflektion och upplever att dessa nya frågor hjälper mig att fatta bättre beslut angående vilka aktiviteter jag lägger min tid på.

Vad vill du göra mer av i ditt liv? Vad vill du göra mindre av? Kanske kan det vara värt att fundera på dessa frågor för att se om du kan göra en förändring mot det bättre enbart genom att ändra omfattningen på aktiviteterna du redan gör.

Lycka till!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Publicerat

Allt är bra.

Jag har många och starka åsikter om vad som är hälsosamt och använder den här bloggen för att förmedla mina ståndpunkter. I en modern värld där en stor del av det som omger oss är ohälsosamt kan det vara lätt att tänka på allt som INTE är bra. Det finns så otroligt mycket jag tycker är dåligt (inte bara hälsorelaterat) och det skulle vara lätt att skriva 100-tals blogginlägg om saker som jag inte håller med om eller ogillar. Det känns dock inte som en konstruktiv väg att gå. Varken vid skrivande av blogginlägg eller i livet.

Om jag väljer att skriva eller prata om vad jag inte vill göra eller vad jag inte tycker om så ger jag automatiskt energi till dessa ämnen. Jag tror att det är svårare att bli av med något dåligt, på ett privat och på ett globalt plan, om det tillförs energi. Det gäller oavsett om energin som tillförs är positivt eller negativt laddad. Vissa kallar det ”attraktionslagen” och andra att ”vi blir vad vi tänker och känner”. I grund och botten menar jag att det handlar om att vårt fokus hamnar på det vi tänker och känner oavsett om det är något vi anser är bra eller dåligt.

Vårt fokus styr sedan våra handlingar som i sin tur dikterar hur vårt liv ser ut. Jag tror att detta är en process där både vårt medvetna och omedvetna agerar i samklang för att uppfylla våra önskemål, alltså det vi har vårt fokus på. Ibland kan allt vi drömmer om uppfyllas i samma stund och ibland krävs det ett helt liv för att så ska ske. Det är inget mystiskt fenomen utan ett resultat av att vi agerar, medvetet och omedvetet, i linje med våra tankar och känslor.

För mig är det här ett andligt resonemang som inte behöver bekräftas vetenskapligt för att ha ett värde i mitt liv. Jag strävar efter att tänka på saker som jag är för och tycker om framför saker jag är emot och ogillar eftersom det känns meningsfullt i mitt liv och för att jag blir lyckligare. Det gäller även i mina relationer till andra människor, bekanta som obekanta. Istället för att beklaga mig över att andra människor gör fel ibland, enligt mitt sätt att se på något, försöker jag att tänka på det som är bra. Jag upplever att det går åt mycket mindre energi när jag inte behöver gå runt och tänka på samt bekymra mig över saker hos andra som stör mig. Det är en väldigt befriande känsla och en strategi som har förbättrat flera relationer i min omgivning.

Observera att jag är människa och ibland begår misstag vilket i detta sammanhang betyder att jag beklagar mig över något som är fel. Det är som sagt mänskligt och ibland kan klagande t.o.m. vara befriande. Om det däremot blir en stående rutin, ett livsperspektiv, ja då tror jag att det leder till ännu mer olycka i livet.

Om du lider av någon sjukdom eller hälsorelaterat problem tror jag att det finns mycket att vinna på att välja ett perspektiv som utgår från det som är bra, det som är friskt. Om du försöker att gå ner i vikt är det bättre att tänka på det som du redan gjort bra framför det som inte gått enligt planen. ”Yes, jag har gått ner två kilo” tillför energi till viktnedgång istället för: ”Skit, jag har inte gått ner 5 kilo som planerat” vilket tillför energi till stagnation.

Viktnedgång kanske är en banal sak i jämförelse med många allvarliga sjukdomar, men oavsett hur sjuk du är så finns något som är bra och friskt. Fokusera på det så kanske din resa mot ännu mer hälsa blir något lättare.

En liten disclaimer

Självklart kan det vara nödvändigt att säga ifrån ibland när man upplever att något är fel. Det jag delat med mig av ovan har ingenting med förtryck eller underkastelse att göra. Om någon t.ex. behandlar dig eller en medmänniska illa är det självklart att sätta ner foten och säga ifrån, även om det agerandet ”tillför energi” till något som är dåligt. Vidare går det inte att enbart tänka sig till sunda relationer eller en frisk kropp, utan en mängd faktorer är med och påverkar detta.

Däremot är jag övertygad om att en positiv inställning, inte bara gör saker lättare utan även för med sig mer av det goda.

Ha det bra!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Publicerat

Gör detta och kom ett steg närmre dina mål.

Idag när all världens kunskap finns tillgänglig via våra fingertoppar borde alla människor känna sig friska, förmögna och framgångsrika. För oavsett vad vi vill uppnå i livet finns det tillgänglig information som kan berätta för oss hur vi tar oss dit.

Självklart behövs en del grundförutsättningar för att lika villkor ska gälla. Läskunnighet och en viss förmåga att kunna tänka kritiskt är lika viktigt som internetuppkoppling för att infria detta. Väl där ligger all världens kunskap öppen framför oss.

Internet har fullständigt förändrat spelplanen när det gäller möjligheten för en individ att utbilda sig. Idag kan nästan vem som helst utbilda sig till vad som helst via datorn. Utbildningsinstitutioner som tidigare endast var tillgängliga för en liten privilegierad skara öppnar nu upp för massorna via webbaserat lärande. Stora företag och enskilda entreprenörer skapar fantastiska utbildningar som lanseras på webben för alla att ta del av. Ännu bättre är att begreppet kunskap ändrar form från något statiskt och definitivt till något skiftande och levande. Kunskap har aldrig varit så tillgänglig som nu och människor har aldrig varit så kunniga som nu. Trots att människor har så mycket kunskap (eller möjlighet att skaffa sig) är det ändå extremt många som inte upplever att de är så friska, förmögna eller framgångsrika som de vill vara. Hur kan det komma sig?

Jo, det beror på att kunskap inte är värt någonting om den inte används för att tjäna ett specifikt syfte. Kunskap är alltså ingenting värt om den inte omvandlas till ett konkret agerande. Mitt svar på frågan är inspirerat av den framlidne författaren Napoleon Hill som redan 1937 förmedlade sin filosofi om detta i boken ”Think and grow rich”.

”Knowledge is only potential power. It becomes power only when, and if, it is organized into definite plans of action, and directed to a definite end.”

(Napoleon Hill)

Människor som når sina mål är inte mer kunniga än de som inte når sina mål. Kunskap är absolut viktigt men det som avgör om någon lyckas eller inte är agerandet. Människor som når sina mål lyckas omsätta sina kunskaper i agerande i större utsträckning än människor som inte når sina mål.

Ett konkret exempel för att göra det ännu tydligare. Två personer (A och B) diagnosticeras med glutenintolerans och har således samma kunskap om vad som orsakat deras usla mående. Båda har som mål att må bra. Person A tar genast med sig den här kunskapen och omsätter i en handlingsplan för att eliminera allt gluten i livet. Hen städar ut skafferiet, läser noga på förpackningar och berättar för familj och vänner. Viktigas av allt är att A går in 100 % och svär en helig ed att aldrig mer äta gluten, oavsett vad som händer. Den nya livsstilen blir snart naturlig och person A förblir frisk livet ut.

Person B, med samma kunskap som person A, fortsätter att leva som hen alltid gjort. Kosten består fortfarande av en del mjölmat (innehållandes gluten) och B gör inga ansträngningar för att ändra på det. Dåligt mående blir allt mer förekommande och snart har näringsbristen (p.g.a. fortsatt intag av gluten) tagit ut sin rätt helt och hållet. Person B tynar bort och dör i förtid.

Jag är övertygad om att du kan komma på ett område där du vill ha bättre resultat, men där bristen på agerande framför bristen på kunskap gör att du inte kommer framåt. Många vill t.ex. ha bättre hälsa och vet att goda sömnvanor är en bidragande faktor för att nå dit, men ändå prioriteras inte sömnen. Människor vill ha mer pengar över varje månad och vet att mindre utgifter löser den ekvationen, men ändå blinkar saldot 0 den 31:a.

17
För att nå toppen måste du agera och ta ett steg i taget!

Personligen har jag många erfarenheter av att inte nå mina mål p.g.a. att mitt agerande inte gått i linje med vad jag önskat uppnå. Omvänt har jag även flera upplevelser då ett skiftande i mitt agerande lett till strålande resultat utan att jag skaffat mig mer kunskap. Ett exempel är att jag länge haft kunskapen om att mejeriprodukter kan vara problematiska beroende på en individs unika förutsättningar och mejeriernas kvalité. Samtidigt har jag haft en känsla av att själv inte kunna hantera mejerier särskilt bra. Jag är inte intolerant mot varken laktos (mjölksocker) eller kasein (mjölkprotein) men har upplevt att mejerier ”stökar till” magen och triggar mitt belöningscentrum (jag kunde äta blåbär och 3 dl grädde och ändå inte vara nöjd).

Det här störde mig eftersom jag vill känna mig fullt frisk och inte få symptom likt uppsvälld mage och hetsätande. Under flera år funderade jag på att sluta med mejerier, men jag agerade inte. Således nådde jag inte målet att känna mig fullt frisk.

För en dryg månad sedan bestämde jag mig dock för att sluta med alla mejerier på ett bräde (undantaget smör). Jag hade inte skaffat mig mer kunskap om mejeriers möjliga negativa effekter utan det var enbart mitt agerande som ändrades.

En månad kan låta kort men vid en kostomställning är det fullt tillräckligt för att dra en del slutsatser. Mina är att traditionella butiksmejerier inte tjänade mig särskilt väl. Inte nog med att min tidvis uppsvällda mage har lugnat sig, utan jag har också fått ett större lugn inför mat och längtar numera aldrig efter en skål grädde. Än så länge är detta en testperiod och möjligen kommer jag återintroducera någon form av mejerier så småningom (t.ex. parmesan och råmjölk) men just nu känner jag mig nöjd med mitt nya agerande.

Med allt detta sagt vill jag poängtera det som är viktigast av allt, nämligen att alla dina drömmar och mål är möjliga att uppnå. Det finns inget som är för stort eller för smått, utan allt är möjligt genom att agera och ta ett steg i taget mot det som du vill uppnå. Du behöver inte göra allt själv, att ta hjälp av någon som kan guida dig på vägen är också att agera.

Det var allt för den här gången. Tack för att du läste och ha det så bra!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Publicerat

Parkinsons lag, multitasking och annat tidsslöseri.

”En arbetsuppgift kommer att ta exakt den tid som är avsatt för ändamålet.”

Ungefär så lyder Parkinsons lag som myntats av North Parkinson i slutat av 1950-talet och huvudsakligen syftade till att beskriva hur ineffektiv administrationen är hos förvaltningar och företag. ”Lagen” går dock att applicera på många områden utöver ovan nämnda, även på ett personligt plan. Något jag har testat den senaste tiden.

Ibland kommer jag på mig själv när jag muttrar över att inte tiden räcker till för allt jag vill göra. Alla måsten tar så lång tid att jag inte har någon kvar för det som är roligt i livet. När detta – tycka synd om mig själv för att jag inte lever det liv jag vill – stadiet försvinner inser jag naturligtvis hur tokigt ett sådant resonemang är. Kloka människor har i alla tider påpekat det uppenbara för oss, nämligen att det inte finns några måsten (annat än att dö möjligen) samt att vi just nu har tid att göra det vi helst vill. Vidare har dessa upplysta personer, gurus och andliga ledare, berättat för de stora massorna att det handlar om att veta vad man verkligen vill och sedan välja att göra sådana aktiviteter. Det låter ju hur enkelt som helst och är förmodligen det, även om det inte alltid känns så.

När världen rusar på i ett omänskligt tempo, när definitionen av lycka är att äga så mycket som möjligt och när produktionskraven på en enskild individ övergår behovet hos kollektivet, är det inte konstigt att vissa av oss ibland känner en viss tveksamhet inför idén att ”alla har möjlighet att förverkliga sig själva”. Så känns det för mig ibland när jag famlar runt till synes i mörkret, letandes efter det perfekta livet.

Även om det känns så för mig ibland är jag ändå övertygad om min möjlighet att leva det liv jag vill leva. Om jag gör strategiska och smarta val som går i linje med det som resonerar väl i mitt hjärta har jag märkt att jag kommer närmre mitt eget självförverkligande. Översatt till klarspråk betyder det att jag försöker minska på aktiviteter som jag inte gillar och göra mer av det som jag gillar. För att jag ska ha mer tid att göra det jag gillar vill jag ibland bli mer effektiv och då kommer Parkinsons lag in som en utgångspunkt för att tjäna det syftet.

Jag har tidigare berättat att jag bara tränade 12 minuter av 60 avsatta när jag gick till gymmet. Det är ett ypperligt exempel på hur Parkinsons lag fungerar på ett personligt plan. Jag satte av 60 minuter för träning på gymmet och spenderade därmed exakt 60 minuter där. Att jag bara tränade 12 minuter betyder att 48 minuter gick åt till att hålla mig sysselsatt med annat än det som var riktiga avsikten. När detta fenomen blev uppenbart valde jag att byta strategi och investera i ett enkelt hemmagym. Idag kan jag träna utan att lägga massa tid på transporter och sysslor som inte leder mot de resultat jag vill ha.

Ett annat exempel när Parkinsons lag kan appliceras i mitt liv är när jag skriver. Om jag sätter upp en deadline för mig själv, låt säga att en text ska vara klar om 2 timmar, så tar det exakt så lång tid. Samma text tar således 4 timmar om det är vad jag avsätter. Det finns en brytpunkt då kvalitén kommer att bli lidande, men förmodligen krävs det mindre tid än förväntat för att nå den. Efter brytpunkten kommer inte mer tid att bidra till bättre kvalité utan enbart läggas på saker som ser ut att fylla ett syfte men inte gör det. Självklart måste det finnas lite hederligt sunt förnuft med i bilden då det inte går att sätta allt för snäva tidsramar och tro att saker löser sig automatiskt. Det behövs alltid engagemang, energi och ett tydligt fokus för att saker ska bli gjorda, men det blir mindre dötid om tidsramen tenderar att vara tajt tilltagen. Det är min uppfattning.

Ovan nämnda situationer är tillfällen då jag ”spar” tid genom en så enkel sak som att bestämma hur lång tid en uppgift får ta. Jag får alltså tid över att göra mer av det jag gillar. Vidare finns det naturligtvis fler saker jag kan göra för att spara tid under själva utförandet av uppgiften. Jag kan t.ex. undvika att multitaska.

Idag är det nämligen välkänt att människan inte är anpassad för att göra flera saker samtidigt. Även om ”egenskapen” att kunna hålla många bollar i luften fortfarande värdesätts i vissa sammanhang är det inget tvivel om att vi fungerar bäst när fokus ligger på en sak i taget. Vi kan inte hålla fokus på två eller flera uppgifter samtidigt, utan hjärnan hoppar då mellan dem vilket resulterar i att vi tappar fart och koncentration. Även om vi kanske ser smarta ut när vi skriver ett mail samtidigt som vi pratar i telefonen och chattar på FB så blir vi faktiskt lite sämre av multitasking.¹

Att göra flera saker samtidigt i en given stund (multitasking) är inte samma sak som att hålla på med många olika saker men bara en i taget. Det som kallas multitasking innebär att vi försöker överlista hjärnans oförmåga att fokusera på mer än en sak i taget, vilket alltid är dömt att misslyckas. Att hålla på med flera saker men bara en åt gången kan t.ex. innebära att vi har flera böcker på nattduksbordet men bara läser lite i en i taget. Det kan betyda att vi har flera affärsidéer på gång som vi jobbar på lite om vartannat. Det kan betyda att vi renoverar i flera rum samtidigt men lite då och då. Det kan betyda vad som helst egentligen, saker som vi växlar vår uppmärksamhet mellan.

Jag har inte tittat på vad forskningen säger om detta utan resonerar bara utifrån egna upplevelser. Vad jag vet finns det ingenting som står i konflikt med hur våra hjärnor är uppbyggda när det gäller att ha olika saker att göra men bara en åt gången och för många är det säkert inget problem. Personligen har jag dock noterat att ju fler parallella projekt jag har i mitt liv desto mindre får jag gjort. Även om jag känner mig lika upptagen så får jag mindre gjort om jag har flera saker på gång än om jag bara fokuserar på en.

Låt mig ta exemplet med flera böcker för att förtydliga vad jag menar. Om jag läser en bok i taget kan vi säga att det tar mig 3 timmar att läsa klart bok nummer 1. Jag går vidare och läser bok nummer 2 och 3 på respektive 4 och 5 timmar. Totalt har jag läst tre böcker på 12 timmar. Jag finner mig dock ofta i en situation där jag läser tre böcker samtidigt, alltså varvar mellan dem lite då och då. Vad jag lagt märke till är att det tar evigheter att läsa ut de tre böckerna, betydligt längre än totalt 12 timmar, och ofta hinner jag börja med en ny bok innan jag ens läst ut någon av dem. Det går alltså åt mer tid när jag växlar mellan flera samtidigt kontra att läsa en i taget. Således blir det mindre tid kvar till andra saker jag vill göra.

Ibland kan det finnas en medveten tanke med att jag läser flera böcker samtidigt. De kan behandla samma ämne jag vill få en bred bild av, men oftast finns det ingen bra anledning till att jag börjar på något nytt. Om en bok är värdelös och tråkar ut mig är det självklart en dum idé att fortsätta läsa, men så är sällan fallet. När jag reflekterar över detta kan jag inte komma till någon annan slutsats än att min strategi, att läsa fler böcker samtidigt, stjäl värdefull tid från mig. Tid som jag skulle kunna använda till annat jag gillar att göra. Jag prövar numera en ny strategi som innebär att jag läser en bok i taget och upplever att jag faktiskt läser mer på mindre tid.

På väg mot självförverkligande.
På väg mot självförverkligande.

En viktig poäng som jag känner ett behov av att påpeka är att allting inte behöver vara så effektivt. Självklart kan det finnas ett värde i att låta saker ta mycket tid ibland. Däremot är det nyttigt för mig att reflektera över hur och varför jag använder min tid på ett visst sätt, särskilt när jag upplever att det inte blir någon kvar till saker jag verkligen vill göra. Saker som skapar mening i livet och leder mig lite närmre det där självförverkligandet. När det gäller vår hälsa så är sanningen att den inte kan optimeras genom kost och livsstilsvanor om vi inte också gör allt som står i vår makt för att fylla livet med aktiviteter vi verkligen vill göra.

Hur ser det ut för dig i ditt liv? Kan du se situationer då du ”fyller ut tiden” à la Parkinsons lag? Vad behöver du göra för att sluta multitaska? När tjänar du på att fokusera på en sak i taget?

Svara inte mig, utan fundera själv på dessa frågor om du upplever att tiden inte räcker till det du verkligen vill göra.

Tack för att du läste. Ha det bra!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Referenser:

  1. http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0106698
Publicerat

Att inte acceptera ohälsa -samt lite tankar om arv, miljö och autoimmuna sjukdomar.

Det är orsaken som räknas

Att behandla symptom tycks fortfarande vara den vanligaste strategin när människor i västvärlden blir sjuka. Symptombehandling som oftast sker i form av medicinering ger en kortvarig effekt och lindring men är sällan upphov till varaktig förbättring. Jag är inget undantag utan har under majoriteten av mitt liv behandlat ohälsa genom att angripa symptomen istället för att finna orsaken till problemet. Om jag haft ont i huvudet har jag använt paracetamol, om jag fått ett inflammerat knä har jag vänt mig till NSAID-preparat osv. Fram tills för bara några år sedan tänkte jag sällan längre än det som var uppenbart när jag mådde dåligt. Jag tänkte även att återkommande huvudvärk, ryggproblem och ledvärk som avlöste varandra var normala inslag i livet och något jag var tvungen att leva med. Det var såklart inte roligt att må dåligt men jag tänkte att det gör ju alla mer eller mindre och jag hade det ändå bra i förhållande till människor med långt värre sjukdomar än mig. Jag tänkte att det bara var att trycka några piller, acceptera och gå vidare med livet.

Det var när jag fick upp ögonen för de evolutionära, funktionsmedicinska och holistiska perspektiven på hälsa som jag förstod varför min symptombehandling inte fungerade i längden och således varför problemen fortsatte att återkomma. Jag lärde mig att det finns bättre strategier än att bedöva mig själv med mediciner om jag vill förbättra min hälsa. Jag lärde mig att min livsstil spelar en avgörande roll för mitt välmående genom att aktivera eller inaktivera gener, något jag tidigare inte kunnat föreställa mig. Framförallt lärde jag mig att jag inte alls behöver må dåligt.

Jag inledde ett nytt paradigmskifte vilket innebär att jag numera alltid försöker finna orsaken till mina symptom när jag mår dåligt. När jag funnit orsaken blir det oftast tydligt att jag själv har möjlighet att rätta till problemet genom att ta ansvar och göra aktiva livsstilsval som främjar hälsa. I den bästa av världar håller jag fast vid det nya och jobbar då förebyggande så inte problemet kommer tillbaka.

Gener och miljö

Vår hälsa är som bekant alltid en kombination av arv (våra gener) och miljö. Vi föds alla med en uppsättning gener varav vissa inte (i någon större utsträckning) påverkas av miljön. Det gäller t.ex. gener som styr vilken ögon- och hårfärg vi har. I tillägg föds vi med en uppsättning gener som ger individuella förutsättningar att utveckla det ena eller andra beroende på vår miljö. Det gäller både positiva saker som t.ex. förmågan att bygga muskler samt negativa saker som t.ex. risken att utveckla en autoimmun sjukdom. Nedan tänkte jag utveckla resonemanget om arv och miljö just kopplat till autoimmuna sjukdomar.

 

logotext_bluegreen

 

Om autoimmuna sjukdomar

Immunförsvaret är otroligt avancerat och ingen förstår fullt ut hur det fungerar. Väldigt förenklat kan man säga att immunförsvarets uppgift är att agera när det kommer in främmande bakterier, svampar, parasiter, virus m.fl. i kroppen genom att bilda antikroppar och oskadliggöra inkräktaren. Ibland blir det fel och immunförsvaret angriper kroppens egen vävnad i tron att det är en inkräktare. Detta leder till inflammation, symptom av olika slag och slutligen en autoimmun sjukdom. Uppgifterna om hur många autoimmuna sjukdomar som finns uppdateras ständigt men några välkända är glutenintolerans (celiaki), ledgångsreumatism (RA), ulcerös kolit, diabetes typ-1, Hashimotos, psoriasis och MS.

Hur många som lider av en autoimmun sjukdom är svårt att säga (beroende på vilka sjukdomar som tas med i beräkning) men jag har sett siffror på att det kan handla om upp till en miljon svenskar. Lägg därtill alla som lider av symptom likt utslag, eksem, mag- tarmproblem, ledvärk m.m. men inte fått någon diagnos och vi pratar om en stor del av befolkningen. Symptom som skapar otroligt mycket besvär för människor i deras vardag och som kostar samhället stora belopp varje år. Symptom som allt som oftast behandlas med mediciner av olika slag istället för att angripa orsaken till problemen.

Orsaken som tack vare Dr Alessio Fasanos forskning numera verkar ha en gemensam nämnare utöver genetiskt anlag, nämligen läckande tarm.¹ I klartext måste alltså både genetiska anlag och en läckande tarm vara förekommande för att en autoimmun sjukdom ska utvecklas, baserat på Fasanos forskning.

Du som lider av en autoimmun sjukdom (eller har symptom som tyder på att så är fallet) kan inte ändra din genuppsättning. Du kan däremot ändra din livsstil så att den främjar tarmläkning och på så vis inte ger utrymme för dina gener att uttrycka anlagen för autoimmunitet. Du tar helt enkelt bort en av faktorerna som måste till för att autoimmunitet ska kunna utvecklas genom att läka din läckande tarm. Om du redan har en fullt utvecklad autoimmun sjukdom kan du alltså enligt denna teori reversera händelseförloppet och möjligen bli symptomfri.

Naturligtvis är det mycket enklare att applicera den här teorin i ett blogginlägg än det är i verkliga livet. Naturligtvis finns det många faktorer i vår miljö som påverkar tarmhälsan negativt men som är svåra att styra över. Gifter och bakterier är några saker som kan nämnas på den listan. Jag tycker dock att det är mer intressant att titta på saker som vi kan påverka och fokusera på att agera inom dessa områden. I denna kategori hamnar allt som ryms inom begreppet livsstil. För även om det inte känns så har vi alltid en möjlighet att påverka vad vi äter, hur vi rör på oss, sover osv. När det gäller läckande tarm är det, som jag skrivit förut, mycket som tyder på att just kosten har extremt stor betydelse vid läkning av den.

Acceptera inte ohälsa

Läckande tarm verkar ha en betydande inverkan vid autoimmuna sjukdomar och symptom, men är för den delen inte en universallösning för all världens problem. Om man vill uppnå optimerad hälsa behöver man självklart arbeta med sig själv på alla plan. Personligen tycker jag dock att det är skönt med konkreta förslag på åtgärder som är fullt möjliga att genomföra och som kan innebära stora hälsovinster. Så hoppas jag att du ska se på dina möjligheter att bromsa eller reversera autoimmun sjukdom och symptom genom att läka din läckande tarm. För oavsett vilka symptom du lider av och oavsett om de kan räknas som lätta eller svåra ska du inte acceptera din ohälsa. Bara för att något är vanligt förekommande betyder det inte att det är ett normalt tillstånd. Det finns ingenting normalt eller naturligt med mag- tarmproblem, eksem, ledvärk eller andra symptom. Det är snarare tecken på att något inte står rätt till och att det finns en underliggande orsak att åtgärda. Börja din åtgärdsplan och din resa mot en bättre hälsa redan idag. Vill du ha hjälp på vägen är du välkommen att ta kontakt med mig.

Varmt lycka till!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Referenser:

  1. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22109896