Det finns inte en väg till optimal hälsa.

Om vi ska enas om gemensamma förutsättningar i samhället bör vi ha gemensamma utgångspunkter och då är den vetenskapliga metoden bäst enligt mitt sett att se på saken.

Det kan gälla allt från pedagogiska modeller i skolan till vilka tillsatser som bör få finas i maten vi köper. Om vi inte lutar oss mot vetenskapen i dessa och andra frågor är risken att tyckande eller kommersiella mål tar över och skapar osäkra förhållanden för oss och våra barn. Vetenskapliga studier som är opartiskt finansierade och utförda med en metod för att, så långt det är möjligt, komma fram till ett objektivt svar på en hypotes är drömförutsättningen om vi ska anta något kollektivt.

Så ser det naturligtvis inte ut. Många studier som påstår sig ha svaret på den ena och andra hypotesen håller allt för låg kvalité, är partiska eller har inte använt en metod som kan anses tillförlitlig. Därför måste den som lutar sig mot vetenskapliga studier noggrant läsa hur de är utförda, i vilka syften och vilka som står bakom.

Många studier kommer också att förkastas i framtiden då det kommer nya rön som visar att det finns en bättre förklaring på hypotesen som prövats. Det betyder inte att vetenskap är värdelöst ”för att det alltid kommer något nytt som är sant”. Tvärtom är det hela poängen med vetenskap, att den ständigt ska pröva vad som är sant genom nya studier. Fakta ändras, men det betyder inte att vi inte bör förlita oss på de senaste rönen som seriös forskning kommer fram till. Om vi aldrig tror på något bara för att det eventuellt kommer att förkastas i framtiden kommer vi få svårt att navigera oss fram i livet. Vi behöver ledstänger att hålla fast vid, särskilt om vi ska ingå i ett större kollektivt sammanhang.

För att ta ett exempel kan vi titta på aga mot barn och dess konsekvenser. I Sverige avskaffades föräldrars rätt att aga sina barn år 1966 och 1979 förbjöds allt våld mot barn. Det var flera saker som ledde fram till denna lagändring men bland annat visade en vetenskaplig studie från 1962 att våld mot barn är ”en signifikant orsak till funktionsnedsättning och död i barndomen.”

Om resonemanget som lyder: ”Det kommer alltid ny fakta så vi behöver inte tro på det som är rådande nu” ska få gälla kanske vi fortfarande skulle tillåta aga mot barn (vilket tyvärr är ett faktum i majoriteten av världens länder). Så kan vi naturligtvis inte ha det, utan vi behöver våra gemensamma ledstänger att hålla oss i. Dessa ledstänger bör enligt mig formas av de senaste seriösa vetenskapliga upptäckterna.

Den egna kroppen

Det finns så klart hur mycket forskning som helst på området livsstil. Det spretar lite när det gäller detaljerna, men överlag är de flesta överens om att bra mat, rörelse, sömn, sociala aktiviteter, avkoppling och någon slags mening i livet, lägger grunderna till hälsa och ett gott liv. Exakt vad som är bra mat, rätt form av rörelse, kvalitativ sömn m.m. kan skilja sig mellan olika perspektiv och individer.

Personligen tror jag som bekant att vi kan lära oss mycket av våra förfäder som levde innan människan blev bofast och började bruka jorden. Jag tror på allvar (och kan hänvisa till vetenskapliga studier vid behov) att våra gener ser lika ut idag som de gjorde för 20,000 år sedan och därför är anpassade till en viss kost och livsstil. Jag tror däremot inte att alla måste äta och leva på samma sätt bara för att må bra.

När jag konsulterar människor som genomför en livsstilsförändring använder jag gärna det evolutionära perspektivet som en utgångspunkt för att skapa förståelse för människans fysiologi och behov. Jag berättar gärna att det finns mängder med belägg för att modern mat likt raffinerat socker, spannmål, växt- och fröoljor kan leda till hälsomässiga bekymmer. Vidare förespråkar jag hellre korta intensiva träningspass framför monotont joggande. Jag talar även gärna varmt om värdet av att sova 7-8 timmar per dygn, men jag påstår aldrig att det bara finns en väg till optimerad hälsa.

Varje människa är unik, har sin egen historia, sina egna syften, mål och drömmar. En människa kan inte reduceras ner till ett objekt och inte heller jämföras rakt av med någon annan. Bara för att de senaste vetenskapliga rönen pekar på att en viss sak är bra, behöver den inte vara det för alla. Det finns ingen optimal diet som passar alla och varje människa har rätt att bestämma över sin egen kropp.

Ingen människa kan observera din livsstil och sedan bestämma om du mår bra eller inte. Det finns människor som gör till synes perfekta livsstilsval men som ändå mår dåligt. Vise versa finns det människor med en objektivt sett katastrofal livsstil men som ändå mår bra. Oavsett var du befinner dig så tror jag att det är viktigt att du lär känna din kropp och vågar lyssna på signalerna den sänder. För hur vet man egentligen om man mår bra?

Upplevelsen av vad som är att må bra är naturligtvis individuell. En sak som dock alla kan göra för att stämma av läget är att testa något annat för att se om det blir bättre eller sämre. Du kanske känner att du mår bra av att äta halvfabrikat och aldrig röra på dig. Det är så klart helt ok, men eventuellt skulle du må ännu bättre om du testade att äta mat lagad från färska råvaror. Du kanske känner att du mår bra av att träna på gym 6 dagar per vecka, men kan inte vara säker innan du provat en annan strategi. Det är bara när vi testar något nytt som utveckling kan ske. Om du alltid trampar på i samma fotspår är risken stor att du fortsätter att må mindre bra än vad som är möjligt. Risken är stor att du inte uppnår optimal hälsa om du inte vågar testa nya saker och utmana dina vanor. Ärligt talat, vad är det värsta som kan hända om du testar nya livsstilsvanor? Ja att det blir sämre än förut kanske. Det är dock lätt fixat genom att återgå till tidigare vanor och därmed till tidigare resultat.

Jag tror inte att en människa någonsin blir fullärd, inte ens när det gäller hur den egna kroppen fungerar. Ett ständigt nyfiket och kritiskt sinne är således en bra utgångspunkt på resan mot optimerad hälsa. En kostrådgivare eller annan hälsoutövare som förstår vikten av att kunna ge individuella råd utifrån vetenskaplig grund utan att bli dogmatisk, kan vara till stor hjälp för dig som längtar efter bättre hälsa.

Tack för att du läste, ha det bra!


Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Kaffeost -på riktigt.

Förra veckan berättade jag om min idé att lägga Jakost i kaffet som ett substitut för den riktiga varianten av fettkaffe (baserat på Jaksmör och te). Jag tänkte att det skulle bli som en variant av kaffeost som är populärt i de norra delarna av Sverige, Finland och Norge.

Dessvärre måste jag meddela att den här blandningen inte blir någon ny global hit likt den Dave Asprey kan stoltsera med. Kaffet smakade fantastiskt för sig själv och så gjorde även Jakosten som mina svärföräldrar tagit med hem från Nepal. Klart är dock att två goda saker var för sig inte alltid passar ihop. Jag nöjer mig med att beskriva smakupplevelsen som….otrevlig!

Efter första klunken bestämde jag mig genast för att hålla mig till de beprövade varianterna av fettkaffe och kaffeost. Därför beställde jag hem en flaska Brain Octane och googlade för att finna kaffeost (för nu hade jag blivit sugen på den delikatessen också). Jag hittade några butiker som sålde men det verkade lätt att göra egen. Så fick det bli.

Receptet är enkelt. Du behöver bara:

  • 2 liter standardmjölk. (Ska väl egentligen vara råmjölk, men det hade jag ingen. Dock valde jag den fetaste, ohomogeniserade mjölken jag kunde hitta).
  • 1/2 dl vispgrädde.
  • 2 tsk ostlöpe (finns att köpa på Apoteket).

Så här gör du:

  • Blanda mjölken och grädden i en kastrull och värm till 37 grader.
  • Ta bort kastrullen från plattan och blanda i ostlöpen.
  • Låt kastrullen stå tills gräddmjölken stelnat (ca 30-40 min).
  • Ta en hålslev och rör försiktigt runt i kastrullen samtidigt som du värmer upp blandningen på nytt.
  • Värm sakta och fös in osten till en boll i mitten.
  • När du når punkten just innan vätskan kokar drar du bort kastrullen från plattan. Det ska INTE koka.
  • Lägg osten i någon slags sil, filter, nät etc. och pressa ur all vätska (vassle).
  • Ställ på en tyngd och låt stå någon timme tills all vassle är borta och osten är torr.
  • Sätt ugnen på 200 grader.
  • Lägg osten i en form som gör att osten blir ca 3 cm hög.
  • Grädda till den fått lite färg.
  • Låt svalna i aluminiumfolie.
  • Ät genom att strimla osten i skivor, lägg i kaffekoppen och häll på kaffe.

Inga toppenbilder men de beskriver delar av processen.

Här ser man hur ”ostbollen” tar form vid uppvärmning nr 2.
Vasslen silas bort.

 

Jag slängde på tyngder som fanns tillgängliga (lägg lite plastfolie på osten för att skydda från bakterier).
Färdig! Smakar bättre än det ser ut.

Jag vet att detta kan låta knäppt, men det är faktiskt riktigt gott. Lite som att äta halloumi fast utan salt och med kaffe (som om den beskrivningen kan vara till någon hjälp). Testa själv!

Lycka till!


Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

 

När Jaksmöret är slut.

För 10 år sedan hade jag förmodligen blivit inlåst om jag stoppat en stor sked smör tillsammans med MCT-olja i mitt kaffe som en daglig rutin. Argumenten för att frihetsberöva mig hade lutat sig på konventionell kunskap om att fett är livsfarligt och leder till hjärtsjukdom. Kaffespecialister hade förmodligen också hävdat att smör och olja i kaffet är värre än att svära i kyrkan och yrkat på ett hårt straff.

Idag vet vi som tur är bättre och kopplingen mellan naturliga fetter och sjukdomar suddas ut mer och mer allt eftersom forskningen gör nya framsteg. Naturliga fetter har snarare visats sig vara essentiella i en hälsosam kosthållning och idag kan jag alltså tillreda mitt kaffe med smör och olja utan att riskera repressalier. Huruvida kaffespecialisterna ändrat uppfattning eller om de fortfarande vill kedja fast mig vid en påle vet jag inte. Det är dock en risk jag är villig att ta för att få fortsätta njuta av mitt fettkaffe.

Fettkaffe

Originalet till dagens variant av fettkaffe, bulletproof coffee, uppfanns av Dave Asprey när han i början av 2000-talet letade efter olika sätt att optimera sin egen hälsa, som vid den tidpunkten var ganska usel. Dave var på en vandring i Tibet och bjöds där på en kopp te med Jaksmör i, vilket fyllde honom med energi och kraft han sällan skådat. Det ledde till att han, väl hemma i USA, inledde forskningsförsök för att finna ett substitut till den energigivande drycken. Till slut kom han upp med bulletproof coffee som består av en kopp nybryggd kaffe, ca 2 matskedar smör och ca 1 matsked MCT-olja (enligt Dave ska det så klart vara hans egenproducerade olja Brain Octane Oil som finns att köpa i Sverige). Denna blandning mixas ordentligt med stavmixer tills den antar en krämig ”lattekonsistens” och avnjuts förslagsvis istället för frukost.

MCT betyder medium chain triglycerids och är enkelt förklarat fettsyror som går rakt ut i blodet och sätter fart på ketonproduktionen (ketoner är i sin tur väldigt bra energi för hjärnan). MCT-oljan bildar tillsammans med smöret och kaffet ett riktigt raketbränsle som håller flera timmar. Personligen älskar jag smaken på fettkaffe och känslan av klarhet och obegränsad energi som infinner sig efter en kopp.

Jag skrev ”daglig rutin” i det inledande stycket och periodvis är det också så. Ibland går det däremot veckor eller månader utan att jag dricker fettkaffe och jag ser det främst som en dryck att ta till när jag inte vill äta frukost, men ändå inte fasta fullt ut.

På jakt efter Jaksmör

Bulletproof coffee i all är, men det riktiga originalet består alltså av te och smör gjort på Jakmjölk. Jak är ett långhårigt oxdjur som lever i trakterna kring Himalaya och människor i dessa områden har alltså länge förstått värdet av att tillsätta det feta smöret i te för att få energi som räcker stora delar av dagen.

När jag för en tid sedan fick höra att mina svärföräldrar skulle åka på semester till Nepal passade jag på att be dem se sig omkring efter riktigt Jaksmör att ta med hem. Det var dock en bristvara just då, bland annat p.g.a. att många Jakoxar dött i den stora jordbävningen för en tid sedan. Till slut fick de tag i en riktig specialist som dessvärre just sålt slut på sista paketet smör. Däremot hade han Jakost kvar på lagret vilket mina svärföräldrar vänligt nog köpte med sig hem till mig.

Opastöriserad Jakost från Nepal.

Kaffeost

När man har en fantastisk bit lagrad Jakost liggandes i kylen är det absolut läge att göra ett avsteg från den mejerifria kosthållningen jag antagit sedan en tid. Jag har redan varit inne på att eventuellt återföra just hårdost i min kost och nu känns det som ett strålande tillfälle.

Det blev visserligen inget te eller kaffe med Jaksmör, men det här temat får mig att tänka på en annan kaffedelikatess jag testade för många år sedan, nämligen kaffeost. Det kan möjligen låta ännu mer galet att stoppa ost i kaffet än det gör med smör och MCT-olja, men kaffeost är faktiskt populärt i de norra delarna av Sverige, Finland och Norge.

Kaffeosten är en slags gräddad färskost gjord på mjölk, grädde och löpe. Osten läggs i små bitar i kaffet och äts sedan med sked. Ganska långt från en vällagrad Jakost, men kanske så nära jag kommer originalet med smör och te.

Jag tänker att det är värt ett försök, så i morgon blir det alltså kaffe med Jakost till frukost.

Ha det bra!


Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Honung -mer än bara socker.

Reklam

Jag vill flagga för att den här texten, utöver att innehålla information om honung, bör ses som ett reklaminlägg för en produkt Primal hälsa säljer. Jag förespråkar alltid ett kritisk perspektiv när du tar till dig information, särskilt om det finns ekonomiska intressen med i bilden. Jag uppmanar dig därför att själv undersöka huruvida nedanstående påståenden verkar rimliga eller inte. I slutändan är det bara du själv som är ansvarig för vad du stoppar i dig oavsett vad andra säger. Nu vidare till dagens inlägg.

Naturens sötningsmedel

Jag förespråkar att du ska äta så naturlig, näringstät och giftfri mat som möjligt. Det innebär att du mest kommer äta grönsaker, kött, fisk, skaldjur, fågel, frukt, rotfrukter, nötter och bär. Dessa är goda och till stor del nödvändiga livsmedel som du behöver för att tillgodose alla dina näringsbehov. Om du inte vill äta något mer än så är det helt ok.

Ibland kanske du känner för att äta något som räknas in i en annan kategori än den med nödvändiga livsmedel. Ibland kanske du känner för att äta något eftersom det är gott. Ibland kanske du känner för att äta något som är sött. Om så är fallet tycker jag att ditt val ska falla på naturens eget sötningsmedel, honung.

Vad innehåller honung?

Varje batch med honung är unik och innehållet likaså. Detta beror bl.a. att på att bina besöker olika blommor vid olika tillfällen, vilket ger unika egenskaper för varje omgång honung (åtminstone om du köper en kvalitetsprodukt som inte består av blandningar eller har manipulerats med tillsatser). Överlag består dock honung av ca 38 % fruktos och 28 % glukos. Honung innehåller även vatten och mindre mängder mineraler, enzymer, flavonoider och polyfenoler (de två sistnämnda brukar kallas för antioxidanter).

Är honung nyttigt?

Honung är absolut socker men bör ändå inte jämföras med vanligt bordssocker då honung har visats sig ha flera hälsofördelar. Honung har t.ex. en antibakteriell effekt och kan förkorta sjukdomstiden vid diarré, åtminstone hos barn (1). Honung har också visats sig kunna minska triglycerider, LDL-kolesterol och CRP (inflammationsmarkör) hos överviktiga personer jämfört med sackaros (vitt socker) (2), samt minska oxidation av fett som uppstår vid t.ex. upphettning. Honung från bin som suger nektar från en blandning av vilda blommor kan således vara en strålande ingrediens i marinader för kött du tänkt grilla (3). Honung fungerar även till viss del som prebiotika, alltså blir till mat åt dina goda tarmbakterier (4).

Utöver dessa vetenskapliga upptäckter finns det mängder med anekdoter och personliga berättelser om honungens goda effekter. Honung används bl.a. som salva vid småsår, som behandling mot hosta och gikt samt som ingrediens i naturliga ”skönhetsprodukter” som ansiktsmasker och läppbalsam. Ett intressant användningsområde för honung är som naturligt sömnpiller. Honungsvatten, honung och varm mjölk eller honung och vinäger har länge använts som kvällsdrycker i många kulturer men har på senare tid fått mer uppmärksamhet då profiler likt Tim Ferris och Dave Asprey rekommenderat detta. I Aspreys fall är det honung och MCT-olja som gäller och han påstår det kan intas utan att bryta ketos, vilket i sig är intressant.

Honung utifrån ett evolutionärt perspektiv

Även om inte honung fanns tillgängligt för våra förfäder 24 timmar per dygn är det ingen tvekan om att vi med god aptit stoppat i oss den söta honungen när vi väl kom över den. Det finns t.o.m. de som hävdar att honung tillsammans med kött och stärkelsehaltiga rotknölar bidragit till att våra hjärnor vuxit och format oss som människor (5). Studier av nutida folkslag som lever som samlare och jägare demonstrerar att honung, i perioder, utgör en stor del av det dagliga kaloriintaget (6).

Honungens plats i en modern värld

Likt jag poängterat många gånger på den här hemsidan är det viktigt att komma ihåg att den moderna människans tillvaro skiljer sig väsentligt från våra förfäders liv. Det betyder att vi kan få en bra förståelse för vad våra kroppar är anpassade för genom att studera våra förfäder som levde under den paleolitiska tidsåldern, men det betyder inte att vi kan göra precis vad vi vill bara för att något räknas som paleo. Bara för att honung konsumerats av våra förfäder, ibland i väldigt stor utsträckning, betyder det inte att vi kan äta det i obegränsade mängder. Min inställning är att honung skall ses som något sött du njuter av vid vissa tillfällen. Honung bör inte utgöra en majoritet av dina dagliga kalorier utan intas med förnuft och i vissa sammanhang. Eftersom det inte finns en kosthållning som passar alla är det inte självklart att du bör konsumera honung. Det är bara du själv som i slutändan kan avgöra om du tycker att något gör dig gott eller inte. Med det sagt vill jag ändå påpeka att honung absolut har vissa närings- och hälsomässiga fördelar och inte bör jämföras med ”vanligt” bordssocker.

Om honungen Primal hälsa säljer

Honungen som Primal hälsa säljer går under varumärket ”Health & Beauty” och utvinns i Paymogo i södra Spanien. Platsen där bina hämtar sin nektar är fri från gifter och bekämpningsmedel. Luften är ren och bina utvecklas i en miljö utan föroreningar. Omgivningen består av inhemska, vilda växter som gör honungen speciell. Honungen är rå och behandlas enbart manuellt i liten produktion. Biodlare Manuel Canelo gör sitt yttersta för att honungen ska hålla bästa möjliga kvalité. Han kan stolt visa upp fina resultat i oberoende laboratorietester, både gällande näringsinnehåll samt HMF-värdet som visar om honungen upphettats samt är ett tecken på kvalité. Gränsvärdet för HMF är 40mg/kg och ett lågt värde är bra. HMF-värdet på vår honung ligger på 1mg/kg vilket alltså är väldigt bra och en fin garanti för att honungen håller hög kvalité.

Honungen innehåller absolut inga tillsatser och blandas inte med annan honung som annars förekommer både bland svensk och importerad honung.

Honungen är av trögflytande karaktär, har en djup fyllig smak och passar utmärkt såväl i köttmarinader som i den hemgjorda granolan. Eller varför inte prova att baka en omgång av mormors klassiska favoriter.

   

   

I den här fantastiska miljön samlar bina sin nektar. Bikuporna kan skymtas på sista bilden.

Primal hälsa importerar honungen direkt från biodlare Manuel utan mellanhänder. Honungen märks med svensk information enligt livsmedelsverkets direktiv och lagras sedan mörk, torrt och svalt i väntan på att levereras till kund. Primal hälsa är ensamma i Sverige om att sälja den här honungen och antalet burkar är begränsade. Passa därför på att beställa en burk eller tre innan det är för sent.

Här kan du beställa honungen.

Ha det bra!


Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Referenser:

1: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1416773/

2: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18454257

3: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22063889

4: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15826039

5: http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/07409710.2011.630618

6: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8672404