Välmående – Sida 2

december 27, 2016

Att inte äta, är det Paleo?

Att äta Primalt/Paleo innebär att man försöker efterlikna den kosthållning våra förfäder hade under hundratusentals år. En kosthållning som våra gener anpassats till och våra kroppar frodas av.

Det är enkelt att peka på livsmedel som inte existerade för 100,000 år sedan, t.ex. pizza, läsk, godis, bullar och annan modern skräpmat. Vi kan också med stor säkerhet säga att våra förfäder åt en kost som var fri från spannmål och mejerier eftersom jordbruket och djurhållningen inte började förrän ca 10,000 år sedan.

Trots att vi vet mycket om hur våra förfäder levde är det fortfarande omöjligt att bevisa exakt vad de åt. Det fanns inte en kosthållning som alla människor under tusentals generationer följde. Istället var det en väldigt stor variation av mat som intogs beroende på vad som fanns tillgängligt där man befann sig. Jag har sagt det förut och står fast vid att det inte finns någon anledning att lägga för mycket energi på vad som är Paleo eller inte när det gäller enskilda livsmedel. Jag anser att det är bättre att se den Primala livsstilen/Paleo som en grundstomme att utgå från när vi gör val i vardagen inom alla områden i livet. När det handlar om kosthållning så bygger den på en stomme av naturliga, näringstäta och giftfria livsmedel. Därutöver finns utrymme för individuellt anpassade livsmedel utifrån syfte och mål.

Vi vet alltså inte exakt vad våra förfäder åt, men kan med säkerhet säga att tillgången på mat var varierande. Ibland var jaktlyckan god och ätbara vegetabilier fanns i överskott. I nästa stund kunde allt ätbart lysa med sin frånvaro och det gick långa perioder utan att våra förfäder lyckades hitta något att äta. Det här var inget konstigt utan snarare något högst naturligt för människan under tusentals generationer. Våra kroppar är än idag anpassade att klara av olika mängder mat i perioder och har utvecklat två system för detta. System ett är människans otroliga förmåga att ta tillvara på ett överskott av mat (energi) genom att lagra det på kroppen i form av fett. System två är förmågan att bränna detta kroppsfett när tillgången på mat sinat.

Våra förfäder tog förmodligen alla chanser att frossa i sig mat när den fanns i överflöd. Jag kan riktigt se framför mig hur stammen firade ett nedlagt byte med sång och dans runt lägerelden och hur deras magar fylldes med det närande köttet. Musklerna byggdes upp och fettlagret fylldes på. Det var ljuva tider. Veckan därpå kanske situationen var annorlunda. Köttet var slut och inga nya byten fanns att finna på mils avstånd. Då kickade människans förmåga att bränna kroppsfett in. Fett som fungerade som bränsle till nästan alla celler i kroppen och som även omvandlades till ketoner för att förse hjärnan med superenergi. Vidare passade kroppen på att ”städa upp” i cellerna och göra sig av med nedbrutna celldelar och annat ”skräp” som inte längre behövdes. Denna process kallas för autofagi och är en riktig stoppkloss för åldrandets tråkiga effekter.

Den energikick som hjärnan upplevde genom tillförseln av ketoner gjorde människorna extra skärpta, vilket kom väl till pass när nästa jakt började. Nu handlade det nämligen om liv eller död och en framgångsrik jakt var nödvändig för att trygga stammens fortsatta välmående. För även om det står klart att människan är bra på att bränna kroppsfett så tar energin slut förr eller senare och vi måste fylla på med mer.

Proppmätt?

Många av oss har under den gångna helgen satt system ett i rullning genom att frossa i oss diverse godsaker. Kanske har vi, likt våra förfäder, firat detta överflöd med dans och sång tills våra ben gett vika av den tunga lasten som magens innehåll utgjort. Liggandes i soffan har ätandet fortsatt och bara system ett har dansat vidare i glädjerus.

Med detta sagt är det inte helt omöjligt att vissa av oss gått upp ett kilo eller två i fettvikt den senaste tiden. Det är ju visserligen inga problem eftersom alla vet att system ett förr eller senare ersätts av system två. Eller?

Det är här som den stora skillnaden mellan nutida människor och våra förfäder blir tydlig. Idag sinar aldrig tillgången på mat (för oss som är lyckligt lottade att bo i rika länder/familjer) och det är sällan som system två kickar in på naturlig väg. Jag vill naturligtvis inte att någon ska behöva uppleva matbrist och tycker det är förfärligt att vi inte kommit längre när det gäller fördelning av världens resurser. Det jag påtalar här är riktat till människor som har möjlighet att göra valet att avstå från att äta. För om tillgången alltid är god finns det stora hälsofördelar att medvetet avstå från att äta under vissa perioder. Det kallas för fasta och är alltså ett helt naturligt tillstånd för människan. Att inte äta är väldigt Paleo.

Precis som med maten behöver vi inte sträva efter att fastan måste se exakt lika ut som den våra förfäder utsattes för. Faktum är att det är helt omöjligt att säga exakt hur tillgången på mat sett ut under hundratusentals år. Se istället fasta som ännu en viktig del i din hälsosamma livsstil och praktisera det med olika mellanrum och utifrån egna förutsättningar och mål.

Hur fastar man?

Ät inte, är det uppenbara svaret på frågan. Fasta innebär att vi ska låta våra kroppar vila från alla processer som har med ätande att göra och på så vis kunna träda in i ett annat läge då bl.a. celler repareras och förnyas. Rent praktiskt kan fastan läggas upp på många olika vis. Nedan finner du några exempel.

Periodisk fasta

16:8 kallas en variant som innebär att du fastar 16 timmar och har ett ätfönster på 8 timmar under ett dygn. Du kan t.ex. hoppa över frukosten och inta alla dina kalorier mellan klockan 12.00-20.00. Det här är en relativt enkel form av fasta som du kan praktisera så ofta du vill. Du behöver ”bara” hoppa över en måltid men kan ändå kamma hem en hel del fördelar som fastan för med sig. Enbart en god natts sömn gör att du börjar producera viss mängd ketoner vilket späs på under några timmar fram till lunch. Med lite träning kommer du förmodligen inte ens vara speciellt hungrig, särskilt inte om du äter en Primal kost/Paleo.

20:4 är en liknande variant där du komprimerar ätfönstret till 4 timmar och på så vis får några fler timmar med fasta och dess effekter. Även denna form av fasta kan praktiseras så ofta du vill.

Dygnsfasta

Dygnsfasta är precis vad det låter som, fasta i 24 timmar. Att vara utan mat i 24 timmar kan upplevas som otroligt krävande för många och därför kan det vara bra att testa 16:8 och/eller 20:4 under en tid innan man ger sig på en dygnsfasta. På ett dygn hinner kroppen göra sig av med en mängd skräp som samlats i cellerna vilket kan vara väldigt läkande. Dygnsfasta passar att göra ungefär 1-2 gånger per månad beroende på syfte och mål.

Terapeutisk fasta

Om du är utan mat mellan 2-10 dygn kommer kroppens renoveringssystem att hinna med väldigt mycket och effekterna kan bli väldigt terapeutiska, därav namnet. Terapeutisk fasta är dock krävande och inget som man bara hoppar på hur som helst. Jag tycker personligen att du ska kontakta någon som är kunnig på området innan du ger dig på en terapeutisk fasta.

Övriga kommentarer

Fasta innebär att du inte intar några kalorier under en viss tidsperiod. Du ska däremot dricka vatten, gärna med lite havssalt i för att tillgodose mineralbehovet. Det är också ok att dricka kaffe (undantaget vid terapeutisk fasta) men det kan försvåra fastan. Avslutningsvis bör nämnas att fasta inte lämpar sig för personer som har eller haft ätstörningar eller personer som har utmattningssyndrom.

Bryt invanda mönster

För många av oss går ätande på rutin. Vi har vanor som sitter djupt rotade och kan vara svåra att bryta. För vissa är frukostvanan närmast helig och det finns en missledande propaganda som påstår att vi måste äta frukost. Så är det inte, vilket alla positiva effekter av fasta (t.ex. 16:8 där du hoppar över frukosten) delvis är ett bevis på. Hur som helst kan det vara svårt att veta hur man ska gå tillväga och då lämpligt att anlita någon som kan hjälpa till med ett upplägg kring fasta. Du kan t.ex. boka en konsultation med mig för att komma igång. Om du vill vara säker på att jag kan hjälpa dig är du välkommen att först boka ett kostnadsfritt ”matchningssamtal” med mig där vi reder ut om det är lämpligt att gå vidare med en konsultation eller inte.

Vilken strategi du än väljer hoppas jag att du ger fastan en chans under 2017.

Lycka till!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

december 20, 2016

12 minuter av din tid.

Har du tid att träna?

Ibland kan det kännas som att tiden inte räcker till och då är det inte ovanligt att träningen får stryka på foten för att livet ska gå ihop. Det är fullt förståeligt att tiden är knapp i ett samhälle där det aldrig tar slut på saker att göra. Inte nog med att vi ska arbeta 8 timmar per dag, (vilket i sig är helt galet utifrån ett evolutionärt perspektiv då våra förfäder bara la några timmar om dagen på ”arbete” med matinsamling m.m.) utan vi ska även renovera hemma, vara med på barnens aktiviteter, shoppa prylar, sälja prylar, socialisera irl och på nätet m.m. Det finns oändligt med saker att ta sig för och det tillkommer nya hela tiden. En sak som däremot är konstant är 10080.

Du har alltid 10080 minuter till förfogande varje vecka att fylla med ovan nämnda och andra aktiviteter. Personligen tycker jag att tid får ett nytt perspektiv när den bryts ner till minuter. 10080 minuter är exakt lika mycket tid som 7 dygn men låter mycket mer i mina öron. När jag tänker på att jag har 10080 minuter till förfogande varje vecka blir det nästan omöjligt att finna argument för varför jag inte skulle hinna träna 60 eller 120 av dessa. Ännu svårare blir det när jag konstaterar att jag enbart tränar 12 minuter av 60 när jag är på gymmet. Alla människor kan sätta av 12 minuter till träning 1-2 gånger per vecka oavsett hur upptagna de är. Det handlar helt enkelt om prioriteringar.

Ok, 12 minuter 1-2 gånger per vecka är jag med på men det tar ju ändå en massa tid att ta sig till och från gymmet så jag får ändå inte till det, kanske du tänker nu. Du har helt rätt, men det är fortfarande inget argument för att inte träna. Lösningen är helt enkelt att skippa gymmet och träna precis var du vill, t.ex. hemma. Missförstå mig inte nu angående träning på gym. Jag tror att det finns stora hälsofördelar med att träna väl riktad styrketräning någon gång per vecka och det kan absolut ske i ett gym. Om du finner tiden som krävs för att träna på gym tycker jag att du kan fortsätta med det. Om du däremot inte tränar alls för att du inte hinner till gymmet kan nedanstående vara ett bra alternativ.

Nu när vi är överens om att 12 av 10080 minuter ska vigas åt träning gäller det att vi verkligen anstränger oss den avsatta tiden. Det finns inget utrymme att vila eller snacka skit under ett så kort pass som 12 minuter. Det är fokus på träning som gäller.

Självklart finns det mängder med olika teorier du kan studera, appar du kan ladda ner och youtubeklipp du kan kolla på för att komma fram till vilket träningsupplägg som är mest effektivt för ett 12-minuterspass. Det tar dock en massa tid du inte har och därför är mitt råd att du börjar med några vanliga övningar och kommer igång, t.ex. benböj, armhävningar och planka.

Ett träningspass kan då se ut så här:

Värm upp i 1 minut genom att göra snabba men kontrollerade benböj i 20 sekunder, armhävningar i 20 sekunder (på knäna eller vanliga) samt stå i plankan i 20 sekunder (på knäna eller vanlig).

Därefter gör du två varv av följande övningar med så lite vila som möjligt:

Armhävningar i 1 min (kontrollerad fart, på knäna vid behov och med så lite vila som möjligt).
Benböj i 2,5 min (kontrollerad fart och med så lite vila som möjligt)
Plankan i 1,5 min (på knäna vid behov).
Upprepa en gång till

Nu har du tränat totalt 11-12 minuter (beroende på tiden det tar att byta mellan övningarna) och om du inte fuskat har du fått dig en rejäl genomkörare. Jag testade själv detta pass som ”research” inför inlägget och blev riktigt trött.

Gör det här passet 1-2 gånger per vecka och håll utkik efter nya varianter här på bloggen.

Lycka till!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

november 29, 2016

Vilken diet är bäst?

Många är det som gjort anspråk på att besvara frågan som utgör rubriken för dagens inlägg. En del har varit genuint intresserade av näringslära och verkligen försökt förstå vad som är nyttig mat och inte. Andra har bara sett sina chanser att tjäna pengar i den miljardindustri som livsmedelsbranschen utgör. Det finns förmodligen lika många orsaker till att någon föreslår en viss diet som det finns dieter, dvs. hundratals.

Jag är inget undantag utan har också funderat på hur frågan bäst besvaras. Jag har läst böcker och studier i ämnet, pratat med så kallade experter och testat olika strategier på mig själv. I perioder har jag varit övertygad om att en specifik diet är överlägsen alla andra, för att i nästa stund upptäcka att något annat varit bättre. Under åren har jag ofta bytt strategi men hela tiden strävat efter att finna den perfekta lösningen, den perfekta dieten.

När jag fick upp ögonen för det evolutionära perspektivet på hälsa samt lärde mig mer om vad som styr människors beteende, fann jag också svaret på frågan. Jag fann inte bara svaret på tiotusenkronorsfrågan utan även ett litet frö. Ett litet frö som skulle visa sig gro till ett av mina största intressen i livet, nämligen att hjälpa människor ställa om till den perfekta dieten (eller kosthållningen som jag hellre kallar det).

Håkan, jag struntar i ditt frö och behöver inte din hjälp så länge du bara ger mig svaret på frågan, kanske du tänker nu. Jag förstår dig! Idag när så många av oss kämpar med diverse fysiska och psykiska utmaningar, vore det såklart fantastiskt om vi åtminstone visste vad som är den bästa kosthållningen. Jag vill att du ska må bra och uppnå din fulla potential så självklart delar jag med mig av svaret. Samtidigt sträcker jag ut min hjälpande hand, om du ändå skulle behöver den.

Ok, håll i dig nu för här kommer svaret på frågan. Det beror på! Jag tar svaret en gång till så att du inte missar några detaljer. Svaret på frågan om vilken diet som är bäst är: Det beror på.

Du fick svaret på en fråga men jag är säker på att den väckte många fler. Vad då, det beror på? Det är väl inget svar? Vad äter man då? Det är inte min mening att förvirra dig eller ta bort hoppet om att du någonsin ska få till det där med en perfekt kosthållning. Tvärtom vill jag att du ska stärkas i din strävan att finna den perfekta kosthållningen och jag tror att så kan ske om du analyserar svaret lite djupare. Även om svaret inte ger dig ett facit för all framtid, så innebär det att du numera är rustad med ett nyfiket och kritiskt sinne. Du behöver aldrig mer underkasta dig en ny diet bara för att den ropas ut som den bästa av kvällstidningar, myndigheter och experter. Det finns nämligen inte en kosthållning som alltid är perfekt för alla människor, men det finns en kosthållning som är perfekt för dig. Den behöver du hitta för att komma närmre din fulla potential. Hur den kosthållningen ser ut beror på dina mål och förutsättningar. Det är t.o.m. så att din perfekta kosthållning kommer att ändras i framtiden i och med att dina mål och förutsättningar ändras. Faktorer som aktivitetsnivå, stress, relationer, livsmiljö, sjukdomar m.m. är med och påverkar hur din kosthållning bör se ut. Eftersom livet inte är statiskt kommer den perfekta kosthållningen inte heller att vara det.

Det är här min hjälpande hand kommer in. Det kan kännas övermäktigt att behöva analysera och utvärdera sin kosthållning och således värdefull att ta hjälp av någon med kunskap i frågorna. För att ta reda på vilken kosthållning som är perfekt för dig och implementera den i din vardag krävs kunskap om näringslära, biokemi och psykologi. Självklart kan du testa dig fram genom att pröva olika kosthållningar, känna efter och utvärdera. Det är inget fel med det och om du utgår från de principer som vi beskriver här på bloggen har du en väldigt bra grund att stå på. För även om det inte finns en kosthållning som är perfekt för alla i alla situationer så finns det vissa grundprinciper som du bör följa. De innebär att maten du äter ska utgöras av naturliga, näringstäta och giftfria livsmedel där fokus ligger på grönsaker och animaliska produkter av bra kvalité. Med Primala principer kommer du långt men om du vill optimera din kosthållning och finna en som är perfekt för dig just nu bör du göra en djupare analys, på egen hand eller genom att ta hjälp.

Under perioden 1 december 2016 till 30 januari 2017 ger jag dig en möjlighet att ha ett kostnadsfritt ”matchningssamtal” med mig. Det innebär att du och jag talas vid över telefon för att ta reda på om jag är rätt person att hjälpa dig med din kost och livsstilsomställning. Under samtalet ställer jag frågor till dig och du har möjlighet att göra detsamma. Allt för att komma fram till om vi har goda chanser att tillsammans jobba för att du ska uppnå dina mål.

Om vi båda tycker att det är en bra matchning går vi vidare och bokar en första konsultation (över telefon, Skype eller på plats i Ludvika).
Om någon av oss är tveksam och inte tycker att jag är rätt person att hjälpa till, avslutar vi samtalet och det kostar dig ingenting.

Det kostar dig alltså ingenting annat än lite tid (ca 15 minuter) att undersöka om jag kan hjälpa dig med din kost- och livsstilsomställning. Ta därför ett första steg redan idag och kontakta mig via detta formulär. Jag hör sedan av mig och bokar en tid för ditt kostnadsfria matchningssamtal.

Vi hörs!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

november 8, 2016

Traktormek, höskörd och annan hjärngymnastik.

För 1,5 år sedan flyttade jag och familjen till ett hus på landet. Med på köpet följde en markplätt och några ekonomibyggnader i form av timmerhus, verkstad och lador. Från att ha bott i lägenhet större delen av mitt liv gick jag till att bli månskensbonde över en natt.

Även om det inte är några stora arealer vi huserar på måste det ändå omhändertas och något som vi snabbt blev varse om var att åkern behövdes slås. Jag är ju generellt sett emot konceptet att bruka marken och slå åkrar för att ta hand om spannmål, vilket jag helst håller mig långt ifrån. Däremot gillar jag det öppna landskapet runt vårt hus och har ingen lust att marken ska växa igen, så innan vi skaffar får som tar hand om arbetet är det bara att se till att gräset blir slaget. Eh, hur gör man det?

Lie var något som snabbt dök upp i huvudet, men förkastades lika fort. Det är ändå hektar vi pratar om. Gräsklippare var en annan idé jag faktiskt försökte med, men gav upp efter kanske 30 meter. Hehe, undrar vad de riktiga bönderna i byn tänkte när de såg mig frusta och pusta med en handmaskin på åkern (testa själv att klippa 1 meter högt gräs med en vanlig Stiga, det är tungt). Efter att ha sovit en natt på saken och Googlat ”slå hö” stod det klart att endast ett alternativ återstod, nämligen traktor och rotorslåtter. Jag visste hur en traktor såg ut även om jag aldrig kört någon, men vad sjutton är en rotorslåtter? Nu får du Googla om du är nyfiken, jag nöjer mig med att beskriva det som en stor gräsklippare man hänger bakom traktorn. Hur som helst, traktor och rotorslåtter inhandlades och gräset slogs av.

Varför skriver jag nu om det här, kanske du undrar? Vettig fråga. Jag har inte tänkt bli någon ny dansk bonde även om det verkar vara ett härligt liv han lever (bortsett från allt spannmålsätande vill säga). Jag har inte heller tänkt fylla den här bloggen med historier om vårt vardagsliv på landet, även om det också är väldigt härligt. Nej, istället får min framfart med traktor och rotorslåtter skildra något som är högst väsentligt för att människor ska utvecklas och må bra. En viktig del i den Primala livsstilen och jag avslöjar vad om bara en liten stund.

Traktorer går sönder, särskilt 60 år gamla traktorer som den vi har. Den går faktiskt sönder mer än den är hel (är det ens möjligt?) och gång efter annan kräver den att jag gör något som jag aldrig gjort förut. Jag mekar traktor. Där har du det, för att utvecklas och må bra måste du meka traktor, eller göra något annat som är nytt för dig. Något som du aldrig gjort förut. Något som kräver att din hjärna utmanas av annat än monotona rutiner och trygghetsbeslut. Faktum är att din hjärna fullkomligt exploderar i nyfikenhet, kreativitet och utveckling om du tar dig utanför trygghetszonen och testar något nytt.

Första gången traktorn gick sönder tänkte jag genast att -jag har ju aldrig mekat med en traktor så det får bli att lämna in till verkstaden. Den enkla och trygga lösningen var snabb att ploppa upp i tankarna som en slags säkerhetssignal. Tänk om det blir fel eller tänk om jag inte kan, var några av de föreställningar jag målade upp för mig själv. Utan att ens ha försökt så intalade jag mig själv att katastrof var det enda tänkbara scenariot om jag tog mig an uppgiften på egen hand.

Jag vet inte, men misstänker starkt att det är vanligt att människor lever efter den här strategin, att försöka undgå misstag så långt det är möjligt, i rädsla att framstå som dåliga. ”Jag gör som jag alltid har gjort så kan det inte gå fel” är nog vanligare tankar än ”jag testar något nytt och ser vad som sker. Vad är det värsta som kan hända?”

Vilka konsekvenser en sådan strategi (försöka undgå misstag) får i långa loppet har jag ingen information om, men förmodligen för den med sig många olika katastroftankar. När det gäller katastroftankar är det mycket som talar för att kroppen inte gör någon skillnad mellan verkliga hot och påhittade. Bara tanken på att misslyckas och framstå som dålig gör alltså att kroppen reagerar som vid ett verkligt hot och trycker ut stresshormoner för att mobilisera kraft i stunden. Kraft som kan användas till något positivt som att våga sig utanför trygghetszonen och göra något nytt. Om man däremot blir kvar i trygghetszonen och fortsätter tänka katastroftankar hela tiden med ett konstant stresspåslag som följd blir det ingen bra källa att hämta kraft ur. Konstant stresspåslag lägger snarare grunden för dåligt mående.

Nu förespråkar inte jag att du ska göra allting själv bara för att träna hjärnan. Nej, se till att använda hjärnan till annat också som t.ex. att kalkylera risker. Det kanske inte är en bra idé att dra om strömmen i huset som en utmanande övning om du inte ens vet skillnad mellan volt, ampere och watt. Utmana din hjärna genom att göra nya saker under trygga förhållanden och låt experterna hjälpa dig när det behövs (men snegla gärna lite på hur elektrikern gör och passa på att lär dig något om elektricitet).

Lämna en traktor på verkstad är ingen lek så som tur var blev det till att lära sig meka. Första gången jag började skruva i den uråldriga motorn måste jag erkänna att min tillit till mig själv och till ett lyckat resultat var marginell. Jag tänkte att det förmodligen var kört och att jag aldrig skulle kunna fixa det, men det var värt ett försök. Jag satte igång och några timmar senare hade jag bytt delar på traktorn vars namn jag knappt hört tidigare (matarpump, glidpackning m.m.). Jag vred om nyckeln och traktorn hoppade igång. Triumf! Snacka om goda känslor som spreds i kroppen när jag kunde konstatera två saker. 1. Jag vågade mig på något nytt. 2. Jag klarade av något som jag aldrig gjort förut. Sistnämnda är dock inte nödvändig, utan mer en bonus. Även om du inte får det önskade resultatet när du gör något som är nytt för dig har du ändå segrat. Bara att du vågar dig på något nytt är en vinst i sig.

Så här års är det snöskottning som utmanar.

För den rutinerade traktormekanikern hade mina första reparationer framstått som en nolla i svårighetsgrad på en skala mellan 1-10. Något som går att fixa på en fikarast med ögonbindel. Det är dock helt ointressant vad andra klarar av när det gäller att utmana sin egen hjärna genom att testa nya saker. Om du jämför dig med andra kommer du definitivt att försätta dig i ett outvecklade och statiskt läge. Det finns alltid någon annan som kan mer och är bättre än dig. Att inte jämföra sig med andra och inte bry sig om vad andra tycker om dig (men vara öppen för feedback) är för övrigt alltid utmärkta strategier för ännu mer välmående. Istället för att låta bli att göra något nytt, i rädsla att framstå som sämre än andra, är det en perfekt strategi att ta hjälp av människor som kan saker bättre än dig. Bjud in dessa att lära dig, sug åt dig av deras kunskap och njut av att du utmanar din hjärna och utvecklas som människa.

Jag har den stora förmånen att ha en allkonstnär i praktiskt handlag (i den titeln ingår att kunna meka traktorer) tvärs över åkern från vårt hus. Så när matarpump och glidpackning byts ut mot större haverier är det självklart att jag ber om råd och vägledning, men jag utför arbetet själv. Jag gör något som är nytt för mig och uppmanar dig att göra detsamma. Det spelar ingen roll vad du tar dig an så länge det innebär att du tar några steg utanför trygghetszonen och testar något nytt. Det är lite läskigt att vistas på ny mark men belöningen som finns att hämta där är värd några extra hjärtslag och skakiga ben!

Tack för att du läste och lycka till.

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

november 1, 2016

Mota bort förkylningar med klassisk huskur.

Hösten är här på allvar och med den kan det kännas som att förkylningarna avlöser varandra. Om du äter en Primal kost, fylld med vitaminer, mineraler och antioxidanter, ger du din kropp en bra grund att bygga sitt immunförsvar på. Om du även ser till att prioritera sömn och rörelse har du goda chanser att klara dig undan förkylningar.

Även den mest hälsosamma kan råka ut för en förkylning då och då, särskilt om hösten. Om du har en pågående förkylning, känner att en nalkas eller bara vill boosta kroppen lite extra så tipsar jag om en klassisk huskur med ingefära och citron. Varm dryck bryggd på dessa två ingredienser är inte bara lent för halsen utan kan även förkorta eller till och med motverka förkylningar. I tillägg smakar det gott så du har inget att förlora.

Du behöver:

2 ekologiska citroner.
Ca 100 gram ingefära (eller mer om du tolererar den kraftiga smaken).
2 liter vatten.

Så här gör du:

Häll upp vattnet i en kastrull.
Riv zest från de två citronerna och lägg i vattnet.
Skala ingefäran och skär den i bitar som läggs i vattnet.
Koka upp vattnet med ingefära och zest och flytta sedan kastrullen från plattan.
Pressa saften från de två citronerna ner i kastrullen
Låt dra i ca 15 minuter.
Drick varmt eller häll på flaska och förvara i kylskåp för senare användning.
Klart!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

oktober 4, 2016

Varför du ska koka ben

Om du hängt med i hälsodebatten under senaste år har du kanske hört talas om värdet av att koka och dricka egen benbuljong (bone broth på engelska). Oavsett om du har det eller inte så är det här inlägget tänkt som en guide till dig så att du på enklast möjliga vis ska kunna dra full nytta av att tillreda och avnjuta denna magiska dryck.

Hemgjord benbuljong är inget nytt fenomen, utan har alltid varit en stapelvara inom kvalitativa restaurangkök och hemma hos våra mor och farföräldrar (som även visste om värdet av att äta riktigt smör och späck). En god benbuljong kan höja smakvärdet på den enklaste soppan eller såsen. Numera vet vi också att benbuljong kan höja näringsvärdet på maten och fungera som en utmärkt källa för att få i sig viktiga mineraler och aminosyror. Benbuljong kan lugna den mest upprörda magen och även fungera som mjukgörare för leder och hud. Om jag var tvungen att välja en enda dryck att dricka resten av livet skulle jag välja benbuljong, till och med framför kaffe!!! Det är helt enkelt ett livselixir som alla borde konsumera regelbundet.

Med det sagt är det även på sin plats att förbereda dig för en del arbete. Det går inte att öppna en konservburk eller värma en kartong i mikron och tro att det är gott nog. Visst börjar det komma en del kvalitativa färdiga benbuljonger (eller tillskott med samma effekt) men dessa slår inte den hemmagjorda varianten om du frågar mig. Det är värt arbetet som krävs för att njuta av den äkta varan.

Ta nu fram den inre jägaren i dig och gå loss i köket med ben, brosk och senor! Ja du läste rätt, den bästa buljongen får du på ben som har kvar en del av brosk och senor. Självklart ska benen komma från djur som mått bra och betat gräs. Kolla runt i ditt område efter en bonde eller jägare som du kan köpa ben av (eller få gratis mot att du tar hand om det, t.ex. nu i tider av älgjakt) och fyll frysen för framtida behov.

Om du googlar bone broth eller benbuljong får du upp en mängd recept som bygger på samma princip, nämligen att koka benen under lock i flera timmar. Jag har kokat benbuljong under ett par års tid och kommit fram till att nedanstående fungerar bäst för mig. Testa dig fram till en personlig favorit, men se till att börja idag.

Benbuljong, ett recept.

Ta den största kastrullen/grytan som du har och lägg i så mycket ben (från nöt, vilt eller kyckling) som möjligt.

Häll i vatten så att ALLA ben täcks.

Häll i en matsked vinäger

Pressa i en halv citron

Sätt på ett lock

Ställ på plattan och koka upp försiktigt

När det kokar gäller det att hitta det perfekta värmeläget så att det precis sjuder. Det får inte sluta att sjuda och inte koka för mycket.

När rätt temperatur är inställd så ska det koka i minst 12 timmar men det funkar upp till 48 timmar.
Jag tycker att det är svårt att fota mat så att det blir snyggt, men att fota benbuljong så att det ser gott ut var omöjligt. Bilderna är till som vägledning när du lagar din buljong och inte som avskräckande exempel… Här har benen kokat 36 timmar och sedan tagits ur kastrullen.

Om du kokar under lång tid kommer vattnet att reduceras så att benen hamnar ovanför vattenytan. Fyll därför på med vatten så att benen är täckta hela tiden.

När det är klart tar du ut benen och märgklumpar samt silar buljongen genom ett finmaskigt nät för att få bort grumligheter och partiklar.

Ställ in buljongen att svalna i kylen över natten.
Så här ser det ut efter en natt i kylen. Ett hårt lager fett på ytan som du ska skrapa bort (se nästa bild).

Skrapa bort fettlagret som stelnat högst upp och spara detta i en separat burk. Det är guld att använda för matlagning (men endast om benen som du använt kommer från friska djur som bara betat gräs).
Nu är allt fett bortskrapat. Benbuljongen blir till gelé när den förvaras i kylen.

Placera buljongen i burkar etc. och frys in i lagom mängder.

Värm och smaka av med salt och andra kryddor när du ska dricka buljongen.
Uppvärmd benbuljong som kryddats med salt och peppar.

Klart!

Kommentarer:

Om det är mycket kött kvar och/eller benmärg på/i benen kan du behöva ”skumma av” buljongen efter ca 2-3 timmar på spisen. Lyft på locket och se om det ligger ett lager skum eller annat gojs överst i kastrullen. Ta då en lämplig slev och ta bort detta. Kan behöva göras om flera gånger.

Ju längre det kokar desto kraftigare blir buljongen (mer mineraler som dras ur benen). I början kan det göra att vissa blir ”konstiga i magen”. För att undvika detta kan det alltså vara bra att koka ca 12-20 timmar första gången.

Lycka till och njut!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

september 20, 2016

Konditionsträning behöver inte betyda blodsmak och mjälthugg

Den primala livsstilen fungerar som en plattform att utgå från när du vill göra val i vardagen som förbättrar din hälsa. Den utgår från ett evolutionärt perspektiv och följer vissa grundprinciper, men den är inte statisk och ter sig inte lika för alla. Som vi skrivit förut är det absolut viktigaste när det gäller din hälsa att du lär känna dig själv och vad du mår bra av. Det finns inte en kosthållning eller en träningsform som är optimal för alla människor, utan du måste själv förstå vilka signaler din kropp sänder och agera utifrån dessa. Inte utifrån en mall som påstås funka på alla människor.

Ovan nämnda betyder dock inte att du måste uppfinna allting själv. Du behöver inte ta fram egna modeller/teorier på varken kosthållning eller träningsformer. Självklart finns det redan en mängd olika alternativ som du kan prova, med ett öppet sinne, utvärdera och se om det är något för dig.

Konditionsträning är inget undantag när det gäller mängden teorier och upplägg som finns och som alla påstår sig vara den gyllene vägen till god kondis och hälsa. Min upplevelse är att den strategi, som fortfarande får mest uppmärksamhet och den som flest följer, är det traditionella rådet om att ”desto mer och fortare – desto bättre”. Det finns otaligt med träningsprofiler som erbjuder sina tjänster i form av träningsscheman som, om du följer dem till punkt och pricka, garanterar vissa resultat i form av t.ex. tidsmål för 10 km löpning eller cykling. Uppläggen kan se olika ut men oftast handlar det om en ganska hård och progressiv utveckling där träningen ökas relativt snabbt i både tid och intensitet under några månader och förslagsvis avslutas med någon form av prestationstest (t.ex. ett maraton).

Jag gillar att testa saker och när det gäller träning så letar jag ständigt efter den form som ger mig mest glädje och bäst resultat i förhållande till ansträngning. Förbi är den tid då jag enbart såg på träning som något statiskt och strikt jag var tvungen att uthärda för att bli bättre. Idag vill jag att så mycket som möjligt i mitt liv ska tillföra glädje, energi och upplevelser som gör livet fantastiskt. Träningsupplägg som bygger på ovan nämnda taktik, att ta ut sig och pressa kroppen hårt under flera timmar per vecka, lockar inte mig längre. Därför är det skönt att jag fått upp ögonen för en strategi när det gäller konditionsträning som kallas för MAF 180. Ett träningsupplägg utifrån MAF 180 resonerar väldigt väl med mina värderingar att träning ska vara kul samtidigt som det ger resultat. Upplägget resonerar även väldigt bra med det evolutionära perspektivet på rörelse som Primal hälsa förespråkar (rör dig ofta i ett långsamt tempo och ansträng dig hårt någon gång ibland).

Är du en av dem som känner lite ångest och motstånd när det gäller att komma igång med träningen?
Har du haft ett längre träningsuppehåll och mår nu dåligt av blotta tanken på att behöva bygga upp konditionen igen?
Kan du känna blodsmaken i munnen och huggen i magen när du tänker på hur det senast kändes då du stack ut i löpspåret och minsann skulle komma i form igen?
Vill du öka din kropps förmåga att använda fett som energi vid träning?
Är du en person som gillar att röra på dig i lugnt tempo, njuta av naturen och samtidigt gillar tanken på att träna din kondition och ditt hjärta?

Om du svarat ja på någon av ovanstående frågor tycker jag att du ska testa att träna utifrån MAF-180. Det enda du behöver är en pulsklocka, tillit och tid.

MAF står för maximum aerobic function och strategin är utvecklad av Phil Maffetone på 80-talet. Utan att gå in för mycket i detalj så bygger MAF 180 på att träningen ska ske i ett tillstånd då kroppens celler har tillgång till syre vid omvandlingen av energiämnen till energi. Denna typ av träning kallas för aerob (med syre) träning.

Kroppen har flera olika mekanismer för att tillverka energi för att vi ska överleva. Även i vila krävs ständigt energi för att hålla igång de basala funktionerna och självklart mer när kroppen utsätts för någon ansträngning. Kroppen tillverkar energi av det som är tillgängligt och mest effektivt för stunden. Oftast är det glukos (socker/kolhydrater) eller fett som förbränns och kroppen har lättare att framställa energi från fett när det finns gott om syre i cellerna. När ansträngningen ökar så minskar tillgången på syre i cellerna och energitillverkningen går över till att använda mer glukos. När tillgången på syre är låg i cellerna kallas det för anaerob (utan syre) förbränning.

Kroppen lagrar energi på olika sett för att ha tillgång till reserver om intaget via maten inte räcker för stunden. När det gäller glukos så kan kroppen lagra ca 100 gram i levern och ca 300-400 gram i musklerna (i form av glykogen). När det gäller fett däremot kan människan lagra till synes obegränsade mängder. Även en vältränad person, låt säga en man som väger 75 kg med ca 12 % kroppsfett, har flera kilo inlagrat fett på kroppen. Omräknat i energi motsvarar glykogenlagret ca 2000 kcal medan fettlagret motsvarar minst 50 000 kcal.

Det kan lätt bli för mycket prylar och för lite träning. En pulsklocka är dock en bra investering enligt mig.

Den maximala ansträngningen som en person kan hålla och fortfarande ha tillgång till syre i cellerna, och stora delar fett som energi, kan beskrivas som den maximala aerobiska funktionen. Här finns det en koppling till individens puls. Vid en viss puls (brytpunkt) hos en individ kommer ansträngningen bli för hård för att kroppen ska kunna upprätthålla tillräckligt med syre i cellerna. Därmed går förbränningen över till att vara anaerob och kroppen föredrar glukos framför fett vid energiomvandlingen.

MAF-träning bygger på att man inte ska passera den brytpunkten, utan alltid vara i ett aerobt tillstånd när man tränar kondition. Det gäller alltså att veta på ett ungefär vid vilken puls som man går över från aerob träning på fettdrift till anaerob träning på sockerdrift. Det är här som siffran 180 kommer in.

Pulsträning är ingenting nytt utan har använts i decenniers som hjälpmedel vid t.ex. konditionsträning. Det finns flera olika formler för att räkna ut allt från maxpuls och olika typer av pulszoner till den maximala aerobiska funktionen. Ofta kräver dessa formler antingen miniräknare eller tekniskt avancerad utrustning. Jag vet inte hur du tänker men jag vill att det ska vara enkelt att testa nya träningsupplägg och har ingen lust att lägga värdefull tid på att räkna och greja. MAF 180 är allt annat än avancerat och alla kan räkna ut den egna brytpunkten för när pulsen blir för hög för att det ska räknas som aerobisk träning. Så här gör du:

Dra bort din ålder i siffror från 180. Om du är vältränad kan du behålla den siffran som du får men om du inte är i toppform så dra av 5 till. Nu har du räknat ut din egen brytpunkt för när du går över från aerob till anaerob träning.
Dra nu av 10 till från din siffra för att skapa ett intervall som du ska hålla dig till under träningen.

Klart!

Ett exempel för mig som är 37 år.

180-37 = 143
Jag är inte i toppform så jag drar av 5 till, 143-5 = 138.
138 är min brytpunkt och för att skapa ett intervall drar jag av 10 till.
138-10 = 128 vilket ger ett träningsintervall på 128-138 slag per minut.
Klart!

När jag tränar kondition ska jag alltså sträva efter att hålla mig inom intervallet 128-138 slag/minut, för att maximera fettförbränning, bygga kondition och träna hjärtat. Det finns naturligtvis individuella skillnader och olika faktorer som kan påverka hur hög puls en person kan ha och samtidigt befinna sig i aerobt tillstånd, vilket talar emot en generell formel. Min upplevelse är dock att MAF 180 ger en så pass bra träffsäkerhet att den fungerar för folk flest.

Det som jag gillar absolut mest med MAF-180 är att det inte känns som jag tränar. Människor är olika och kan uppleva ansträngning på olika sätt, men för mig känns inte en ansträngning på 128-138 slag/minut särskilt tungt. Jag kan hålla en konversation samtidigt som jag cyklar i lugnt tempo eller joggar lätt (hårdare än så kan jag inte anstränga mig utan att passera min egen brytpunkt på 138 slag/minut). Eftersom min kropp mestadels använder fett vid energiomvandlingen kan jag hålla detta tempo i timmar utan att fylla på med energi via mat eller dryck (förutom vatten). Jag kan alltså vara ute och cykla i skogen under flera timmar, njuta av naturen och aktiviteten i sig utan att det är särskilt ansträngande. Samtidigt tränar jag min kondition och mitt hjärta!

Nu kanske du tänker: Om det inte känns ansträngande kan det väl inte ge några resultat?
Faktum är att det visst kan ge väldigt goda resultat på konditionen (och kroppssammansättningen) om du har tillit till metoden och ger det tid. I tillägg finns det ett enkelt sätt att mäta framstegen som jag berättar mer om i ett kommande inlägg.

Ta nu din ålder och dra av från 180 och skapa ditt intervall genom att dra av 10 till. Slå därefter in intervallet på din pulsklocka och stick ut och njut, så hörs vi snart igen!

Tack för att du läste och ha det så bra!

Vill du komma igång med sund och rolig träning? Boka en konsultation idag så hjälper vi dig igång.

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

september 6, 2016

Första steget att komma ner på huk

Som du kunde läsa i ett tidigare inlägg vore det fantastiskt bra för våra kroppar om vi kunde återerövra huksittande som en viloposition. Om inte annat för att du ska kunna leka med ditt barn på marken, rensa rabatten eller plocka upp något från marken utan att det sliter på din kropp.

Många vuxna har svårt att komma ner i huksittande. Testa själv att sätta dig ner på huk ock se vad som händer. Ryggen kanske krummas, knäna faller in, hälarna åker upp, du faller på rumpan eller så gör det bara ont. Då är det svårt att använda huksittande som en viloposition. Men, du har mycket att vinna på att sträva ner mot huksittande.

Här kommer steg 1, att sitta på huk med stöd.

1. Sätt dig långt fram på en stol, pall eller trapp. Fötterna är höftbrett isär, stadigt i marken och pekar rakt fram. Knäna är rakt ovanför i rät vinkel.

2. Tänk att du drar fötterna mot rumpan, utan att de flyttar sig. Nu kommer bäckenet tippa framåt och du få en bättre vinkel i höften.

3. Tänk att du förlänger ryggen, växer uppåt från stolen. Du kommer nu att få en bättre hållning utan att tappa bålstödet.

4. Luta dig framåt, sätt armbågarna på insidan av knäna och pressa ihop handflatorna.

Gör gärna steg 1-3 varje gång du sätter dig ner på en stol. Nu har du bytt ut, i alla fall en del av dagens skadliga stillasittande mot en strävan ner på huk. Din kropp kommer att tacka dig.

Det här inlägget är skrivet av Johanna Axelsson

augusti 14, 2016

Energi

Eftersom det här är en hemsida som inriktar sig på kost, livsstil och hälsa kan man tro att inlägget ska handla om energi från fett, protein och kolhydrater. Så är inte fallet. Även om det finns mycket att skriva om energi utifrån ett biokemiskt perspektiv, så kommer detta inlägg istället handla om något annat. Nämligen energi som en nödvändig ingrediens för att nå sina mål!

När det gäller energi så är sanningen att ingenting kan bli något utan att det tillförs just energi. Om du vill byta jobb måste du lägga energi på att söka andra jobb. Om du vill ha en bättre relation till någon måste du tillföra energi för att så ska ske. Om du vill publicera ett inlägg i veckan på din blogg så måste du lägga energi på att skriva.

Visst sker det ibland till synes slumpmässiga saker som leder till förbättringar i livet. Det sker dock väldigt många fler förbättringar som ett resultat av fokus, engagemang och genom att tillföra energi. Det går helt enkelt inte att räkna med att det du vill ska hända i ditt liv plötsligt uppenbaras genom ett magiskt fenomen. Om du vill att något ska hända måste du själv ta ansvar för att så ska ske genom att lägga energi, på rätt saker. Rätt saker? Ja det räcker inte att bara sätta upp ett mål och sen lägga energi på allt möjligt och hoppas att målet kommer närmre. Ett sådant oplanerat och ofokuserat tillvägagångssätt slösar snarare bort energi än det leder till något positivt.

Om våra förfäder som levde för 100 000 år sedan hade ett sådant tillvägagångssätt skulle det lett till en dödlig utgång. Tänk dig att maten är slut. Medlemmarna i stammen börjar tära på sina dyrbara reserver, hungern är påtaglig och svältdöden stirrar dem i vitögat. Alla i stammen är överens om vilket mål som måste uppnås för att förbättra situationen, nämligen skaffa mat genom att jaga djur eller samla växter. Då börjar alla medlemmar i stammen att göra allt annat än jaga eller samla. Några går ner till floden för att bada, någon klättrar upp i ett träd för att titta på utsikten och någon ändrar lite på stenformationen runt lägerelden. Om detta beteende fortsätter så dröjer det inte länge förrän den första personen i stammen svimmar av hunger och utmattning. Snart är alla döda.

Jag vet inte om du känner igen dig, men jag kan minnas oändligt många tillfällen då jag satt upp mål och lagt en plan för hur jag ska ta mig dit, för att sedan upptäcka att ingenting händer. Eller det är fel att säga att ingenting händer, för det gör det absolut. Men det är fel saker som händer. Om vi tar exemplet med ett blogginlägg varje vecka som är högst relevant i mitt eget fall så är det väldigt tydligt att det är lätt att lägga energi på fel saker. Låt säga att jag vill skriva ett inlägg till bloggen som handlar om blommor. Jag sätter av 3 timmar för att skriva inlägget, bara för att 4 timmar senare upptäcka att jag inte skrivit en rad. Istället har jag lagt energi och tid på att undersöka på nätet om diverse blomsorter, tittat på bilder av blommor och läst vad andra skrivit om blommor. Det är visserligen saker som kanske leder till inspiration för mitt eget inlägg, men det kan bli en ond cirkel som fortsätter i oändlighet. Här måste jag ta tillbaka mitt fokus och lägga energi på rätt sak, nämligen att skriva.

Nu kanske du tänker att det blir larvigt att ta upp exemplet om våra förfäder och deras hunger och jämföra det med till synes banala saker som att skriva ett inlägg i veckan på en blogg. Konsekvenserna är ju inte alls så stora när vi lägger energi på fel saker i modern tid. Nej kanske inte i jämförelse med svältdöden, men jag vill påstå att fel fokus och bortkastad energi leder till elände och olycka. Många människor lägger t.ex. massor med energi på ett jobb de egentligen inte vill ha. De drömmer om något annat, men fortsätter att göra samma sak som alltid. Relationer är en annan sak jag kommer att tänka på. Människor beklagar sig ständigt över dåliga relationer till människor i sin närhet, utan att det leder till någon förbättring. Det går att applicera detta resonemang på i princip allt som människor företar sig. En människa som vill nå ett mål och vet hur tillvägagångssättet för att nå målet ser ut men ändå lägger energi på saker som inte leder mot målet, är enligt min mening också på väg mot svältdöden. Inte bokstavligt såklart eftersom det idag finns mat att tillgå 24 timmar om dygnet, utan snarare själsligt. Ett liv där energi läggs på saker så att det kan pågå är inte samma sak som ett liv där energi läggs på saker så att det kan levas.

Om det stämmer att det är dödande för själen, varför är det då så vanligt att människor lägger massor av energi på saker som de egentligen inte vill? Och vad kan du göra för att bryta det mönstret?

Det finns naturligtvis en mängd svar på frågan varför människor fortsätter att lägga energi på saker de inte vill. Kanske beror det på att man inte vet vad man faktiskt vill. Kanske är det självkänslan och den inre rösten som påstår att man inte duger som man är. Kanske är det upplevelsen av att behöva anpassa sig till yttre omständigheter för att passa in som sätter käppar i hjulet. Det kan vara massor av olika anledningar som hindrar människor från att lägga energi på saker som för dem närmre sina mål, men en sak som jag tror är ofta förekommande har med mod att göra. Människor vågar inte. För även om det leder till själslig svältdöd att lägga energi på fel saker så kan det inge en viss trygghet. Om jag t.ex. stannar på mitt jobb som jag är kvalificerad för (men avskyr) så behöver jag i alla fall inte vara rädd för att misslyckas på ett nytt arbete. Om jag stannar i en relation (som plågar mig) behöver jag i alla fall inte riskera att bli ensam resten av livet. Om jag inte publicerar något inlägg på bloggen (fast jag vill) så riskerar jag i alla fall inte att ingen gillar vad jag skriver.

All förändring av var vi lägger vår energi innebär någon form av risk. Förändringen kan leda till något bättre eller till något sämre. Därför kräver en förändring per automatik ett risktagande och således mod. Därmed blir ett svar på frågan vad du kan göra för att bryta mönstret följande: Du kan våga!

”Att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora sin själ”

(Søren Kierkegaard)

Tack för att du läste och ha det så bra!

Välkommen att boka en konsultation om du vill ha stöd i din förändringsprocess.

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

november 11, 2015

Hjärnan – vår starkaste ”muskel”

Den Primala livsstilen guidar oss till optimerad hälsa genom att utgå från att vi är anpassade till förutsättningar som varit rådande under större delen av människans evolution. Det gäller allt som vi utsätts för men kan för enkelhetens skull kategoriseras in i det som är mest påtagligt i vardagen. Vi har redan behandlat viktiga områden som kost, rörelse, sömn, kontakten med naturen, närvaro och socialt umgänge. Alla dessa områden innebär att vi utsätter våra kroppar för en påverkan, som kan bidra till optimerad hälsa om vi har ett evolutionärt perspektiv på det vi gör.

När det kommer till temat för den här texten så menar vi att det fungerar på exakt samma sätt. Hjärnan och dess kapacitet är kanske det organ som mest skiljer sig från övriga djur och utmärker oss som art. Trots sin till synes obegränsade förmåga att skapa nya saker, konstruera kulturer, språk och nya världar, så är hjärnan till syvende och sist anpassad för en viss miljö och livsstil. Vi på Primal hälsa utgår från att miljön, som hjärnan är anpassad för att hantera, liknar den våra förfäder levde i som jägare och samlare. Idag ser miljön alltså väldigt annorlunda ut än den gjort under tiotusentals år. Därmed inte sagt att hjärnan inte strävar efter att hantera alla nya omständigheter. Tvärtom så gissar vi att den gör sitt yttersta för att förstå sig på den nya världen och hur den ska förhålla sig till alla nya intryck. Hjärnan slutar aldrig att utvecklas under en livstid och det är möjligt att en människa kan leva ett liv, väsentligt skiljt åt från våra förfäder, utan att drabbas av några komplikationer. Så är det dock inte för alla, utan erfarenheter visar att det kan bli kaos i hjärnan när vi förväntar oss att den ska kunna hantera och acceptera alla yttre faktorer som vi utsätter den för. När vi plötsligt förväntas förhålla oss till nya omständigheter som t.ex. kontorslandskap istället för eget rum, kan det bli kortslutning i vår ursprungshjärna. Inte för att ensamarbete på ett kontor är en evolutionärt optimal aktivitet, utan för att intrycken i ett kontorslandskap kommer alldeles för ofta. Hjärnan sorterar och bearbetar allt som kommer i dess väg och förenklat kan vi säga att om intrycken kommer i snabbare takt än hjärnan kan hantera så leder det till konsekvenser. Det finns händelser som är långt värre än att arbeta i kontorslandskap men oavsett vad som ligger bakom en överbelastad hjärna så leder det till ohälsa. Det finns inget facit för vad som kan hända när hjärnan överbelastas, men olika former av stressrelaterade symtom som trötthet, depression och viktuppgång är några exempel.

Tänk dig nu tillbaka 20 tusen år, till en tid då människans vardag till stor del bestod av jakt, söka skydd, samla ätbara vegetabilier, umgås runt elden och vila. Hjärnan arrangerade allting som skulle hända och hanterade de intryck som kom i våra förfäders väg under vardagen. Det var såklart även en tid fylld av utmaningar och ibland var det förmodligen fruktansvärda levnadsöden som våra förfäder fick uppleva. Olika former av trauma och olyckor kunde ställa till det rejält för våra förfäder och flera gick säkerligen en för tidig död till mötes. Även om livet kunde vara tufft ibland så står det klart att våra förfäders hjärnor, över tid, inte behövde förhålla sig till lika mycket stimuli som den moderna människan. Livet som samlare och jägare innebar istället en och annan situation då hjärnan var tvungen att hantera många intryck och finna lösningar. Tänk dig själv in i en situation där du hamnat mitt i en flock ullhåriga noshörningar som går till attack. Det är en så kallad fight or flight situation och hjärnan jobbar på högvarv för att snabbt finna en lösning som gör att du undkommer med livet i behåll. Hjärnan ser till att stresshormoner pumpar ut i kroppen och det är bara fokus på överlevnad. Alla andra kroppsliga funktioner som t.ex. matsmältning och muskeluppbyggnad åsidosätts i stunden för att maximera tillgången på energi här och nu. Kortsiktigt är detta en bra funktion då krafterna som mobiliseras på ett ögonblick gör att vi kanske undkommer noshörningarnas framfart och får leva ett tag till. När situationen med noshörningarna var förbi så återgick livet till det normala igen och så även stresshormonerna i kroppen. Hjärnan kunde trappa ner och återigen ställa in sig på att hantera intryck under mer neutrala former. Det är här den stora skillnaden mellan våra förfäders liv och den moderna människan ligger. Till skillnad från våra förfäder som fick tid för återhämtning och därmed ett normalt flöde av stimuli, löper den moderna människan en överhängande risk att ständigt jagas av ullhåriga noshörningar med konstant stresspåslag och ohälsa som följd. Dagens ullhåriga noshörningar har formen av bildskärmar, neonskyltar, motorvägsbrus, sociala medier, chefers krav, familjeansvar, reklam, kontorslandskap och mycket mer som skickar signaler till vår hjärna att hantera. Det är alltså ett konstant flöde av yttre stimuli till hjärnan som den förväntas hantera, trots att hjärnan själv tänker att den fortfarande befinner sig på stenåldern och slappar runt en lägereld.

Att livsstilen idag skiljer sig markant från den som människan haft under tusentals år är en självklarhet. Som vanligt när det blir uppenbart att världen inte är optimalt anpassad för att våra gener ska komma till uttryck enligt sin fulla potential, så är det lämpligt att ta till…precis, hjärnan! Vi kan såklart använda oss av vår fantastiska intelligens och med eftertanke och prioriteringar undvika de värsta fällorna som annars kan kapa våra hjärnor. Du kan t.ex. fråga dig själv om du verkligen behöver vara uppkopplad på FB och chatta med en vän samtidigt som du tittar på TV med barnen bredvid som kallar på din uppmärksamhet? Är svaret nej har du redan här en möjlighet att ta steget mot lite mindre hjärnstress och lite mer återhämtning. Tid spenderad genom att t.ex. läsa en bok med barnen i ett övrigt tyst och stilla rum är betydligt mindre stressande för hjärnan än tidigare nämnda scenario. Det här är bara ett enkelt och kanske löjligt exempel, men det går att applicera på nästan alla områden i livet. Om du har eftertanke och prioritering som två ledord i allt du gör så är vi säkra på att du kan styra bort mycket av det som skapar ohälsosamt med stimuli och stress. Här följer några konkreta tips:

Inför en ”bildskärmsfri” dag varje vecka. Betydligt bättre än kanelbullens dag, både för midjemåttet och hjärnan.
Nöj dig med att titta på nyheterna en gång per dag istället för morgon, middag och kväll.
Skriv en lapp med punkter på vilka arbetsuppgifter du ska avklara idag och genomför oavsett vad som händer under dagen.
Sätt av tid och kolla din mail en gång per dag istället för att ständigt vara uppkopplad.

Listan på vad och hur du kan prioritera för att skapa mindre intryck för din hjärna kan göras lång. Det går kanske inte att efterlikna våra förfäders liv fullt ut, vilket kanske inte ens är önskvärt, men det går att eliminera mycket av det som är mest skadligt för oss och leder till ohälsa. Det är bara du själv som kan ta ansvar över ditt liv och avgöra vad du vill prioritera. Vårt råd stannar vid att du bör prioritera hårt och göra så med eftertanke.

Träna din hjärna

Att hjärnan inte är anpassad efter dagens massiva ström av intryck och stimuli, är inte samma sak som att hjärnan inte vill tränas. Tvärtom, det något slitna uttrycket ”use it or lose it”, kan absolut appliceras på hur hjärnan agerar på träning. Precis som våra muskler, som svarar både på aktivitet genom att bli starkare och på inaktivitet genom att förtvina, så fungerar hjärnan likadant. Hjärnans utveckling styrs av en kombination av gener och upplevelser och basen för hjärnans utveckling formeras i barndomen. Kvalitén på kopplingarna som bildas i hjärnan under barndomen lägger grunden för hur starka resterande kopplingar blir senare och således hur bra hjärnan kommer att svara på träning. Det är alltså otroligt viktigt att barn får rätt förutsättningar och stimulering i uppväxten för att kopplingarna som bildas i hjärnan ska bli starka och skapa bra förutsättningar för framtida utveckling. Utifrån ett evolutionärt perspektiv bidrar den primala livsstilen till en sund miljö för hjärnans utveckling, både för vuxna och barn. Rätt näring till kroppens alla organ inklusive hjärnan är essentiellt för all form av utveckling. Kvalitativ sömn, rörelse, sociala sammanhang, närhet till naturen m.m. är också med och bidrar till en hälsosam utveckling av hjärnan.

Vi utgår som alltid från att människan är evolutionärt anpassad till ovan nämnda livsstil och uppnår optimerad hälsa genom den. Dock lever vi i en tid som skiljer sig avsevärt från våra förfäder och behöver därför använda vår kreativitet och vårt intellekt för att inte vår hälsa ska påverkas negativt. Våra förfäder fick automatiskt utmaningar i vardagen som satte hjärnan på prov. Kanske handlade det om att överlista ett bytesdjur genom att tänka ut ett nytt tillvägagångssätt, eller kanske var det vid konstruktionen av nattens läger som hjärnans kreativitet testades till max. Oavsett vad som utmaningarna bestod av, står det nog klart att våra förfäders liv var fyllt med situationer som krävde en kombination av erfarenhet, mod och nytänkande för att klara av. Hjärnan fick enligt denna teori anstränga sig maximalt samtidigt som det fanns utrymme för långa stunder av vila och återhämtning. Dessa faktorer har bidragit till att hjärnan har en fantastisk förmåga att lösa saker, på individuell nivå, om den utmanas och tränas regelbundet. Idag när vi inte behöver lösa svåra hjärnpussel för att överleva kanske det blir extra viktigt att sätta av tid för regelrätt hjärngympa. För någon kanske utmaningen består i att lösa dagens suduko på väg till jobbet. För någon annan kommer utmaningen i form av sommarens utbyggnad av fritidshuset. För en tredje är det en diskussion med någon som utmanar ens invanda föreställningar. Om du inte vet hur du ska utmana och träna din hjärna kan du prova något av följande konkreta tips:

Lär dig ett nytt språk.
Lär dig spela ett instrument.
Börja rita/måla.
Skriv sagor till dina barn.
Vidga ditt litteraturomfång.
Lär dig en ny sport.
Lär dig själv hur man lägger tak (eller annat praktiskt arbete som är nytt för dig)
Lär dig saker med hjälp av andra.

Det spelar ingen roll hur eller vad du väljer att göra så länge det är något som utmanar dig, håller hjärnan skärpt och pressar dess gränser. Det är dock viktigt att poängtera att ingen träning i världen kan väga upp för dålig näring, sömn eller mycket stress. Se till att du har rätt grundförutsättningar, genom att leva en primal livsstil, innan du pushar din hjärna framåt.

Vill du ha tips och idéer hur du optimerar din livsstil och ger utrymme för ett mer balanserat liv? Kontakta gärna oss med dina frågor och funderingar!