Publicerat

Gör detta och kom ett steg närmre dina mål.

Idag när all världens kunskap finns tillgänglig via våra fingertoppar borde alla människor känna sig friska, förmögna och framgångsrika. För oavsett vad vi vill uppnå i livet finns det tillgänglig information som kan berätta för oss hur vi tar oss dit.

Självklart behövs en del grundförutsättningar för att lika villkor ska gälla. Läskunnighet och en viss förmåga att kunna tänka kritiskt är lika viktigt som internetuppkoppling för att infria detta. Väl där ligger all världens kunskap öppen framför oss.

Internet har fullständigt förändrat spelplanen när det gäller möjligheten för en individ att utbilda sig. Idag kan nästan vem som helst utbilda sig till vad som helst via datorn. Utbildningsinstitutioner som tidigare endast var tillgängliga för en liten privilegierad skara öppnar nu upp för massorna via webbaserat lärande. Stora företag och enskilda entreprenörer skapar fantastiska utbildningar som lanseras på webben för alla att ta del av. Ännu bättre är att begreppet kunskap ändrar form från något statiskt och definitivt till något skiftande och levande. Kunskap har aldrig varit så tillgänglig som nu och människor har aldrig varit så kunniga som nu. Trots att människor har så mycket kunskap (eller möjlighet att skaffa sig) är det ändå extremt många som inte upplever att de är så friska, förmögna eller framgångsrika som de vill vara. Hur kan det komma sig?

Jo, det beror på att kunskap inte är värt någonting om den inte används för att tjäna ett specifikt syfte. Kunskap är alltså ingenting värt om den inte omvandlas till ett konkret agerande. Mitt svar på frågan är inspirerat av den framlidne författaren Napoleon Hill som redan 1937 förmedlade sin filosofi om detta i boken ”Think and grow rich”.

”Knowledge is only potential power. It becomes power only when, and if, it is organized into definite plans of action, and directed to a definite end.”

(Napoleon Hill)

Människor som når sina mål är inte mer kunniga än de som inte når sina mål. Kunskap är absolut viktigt men det som avgör om någon lyckas eller inte är agerandet. Människor som når sina mål lyckas omsätta sina kunskaper i agerande i större utsträckning än människor som inte når sina mål.

Ett konkret exempel för att göra det ännu tydligare. Två personer (A och B) diagnosticeras med glutenintolerans och har således samma kunskap om vad som orsakat deras usla mående. Båda har som mål att må bra. Person A tar genast med sig den här kunskapen och omsätter i en handlingsplan för att eliminera allt gluten i livet. Hen städar ut skafferiet, läser noga på förpackningar och berättar för familj och vänner. Viktigas av allt är att A går in 100 % och svär en helig ed att aldrig mer äta gluten, oavsett vad som händer. Den nya livsstilen blir snart naturlig och person A förblir frisk livet ut.

Person B, med samma kunskap som person A, fortsätter att leva som hen alltid gjort. Kosten består fortfarande av en del mjölmat (innehållandes gluten) och B gör inga ansträngningar för att ändra på det. Dåligt mående blir allt mer förekommande och snart har näringsbristen (p.g.a. fortsatt intag av gluten) tagit ut sin rätt helt och hållet. Person B tynar bort och dör i förtid.

Jag är övertygad om att du kan komma på ett område där du vill ha bättre resultat, men där bristen på agerande framför bristen på kunskap gör att du inte kommer framåt. Många vill t.ex. ha bättre hälsa och vet att goda sömnvanor är en bidragande faktor för att nå dit, men ändå prioriteras inte sömnen. Människor vill ha mer pengar över varje månad och vet att mindre utgifter löser den ekvationen, men ändå blinkar saldot 0 den 31:a.

17
För att nå toppen måste du agera och ta ett steg i taget!

Personligen har jag många erfarenheter av att inte nå mina mål p.g.a. att mitt agerande inte gått i linje med vad jag önskat uppnå. Omvänt har jag även flera upplevelser då ett skiftande i mitt agerande lett till strålande resultat utan att jag skaffat mig mer kunskap. Ett exempel är att jag länge haft kunskapen om att mejeriprodukter kan vara problematiska beroende på en individs unika förutsättningar och mejeriernas kvalité. Samtidigt har jag haft en känsla av att själv inte kunna hantera mejerier särskilt bra. Jag är inte intolerant mot varken laktos (mjölksocker) eller kasein (mjölkprotein) men har upplevt att mejerier ”stökar till” magen och triggar mitt belöningscentrum (jag kunde äta blåbär och 3 dl grädde och ändå inte vara nöjd).

Det här störde mig eftersom jag vill känna mig fullt frisk och inte få symptom likt uppsvälld mage och hetsätande. Under flera år funderade jag på att sluta med mejerier, men jag agerade inte. Således nådde jag inte målet att känna mig fullt frisk.

För en dryg månad sedan bestämde jag mig dock för att sluta med alla mejerier på ett bräde (undantaget smör). Jag hade inte skaffat mig mer kunskap om mejeriers möjliga negativa effekter utan det var enbart mitt agerande som ändrades.

En månad kan låta kort men vid en kostomställning är det fullt tillräckligt för att dra en del slutsatser. Mina är att traditionella butiksmejerier inte tjänade mig särskilt väl. Inte nog med att min tidvis uppsvällda mage har lugnat sig, utan jag har också fått ett större lugn inför mat och längtar numera aldrig efter en skål grädde. Än så länge är detta en testperiod och möjligen kommer jag återintroducera någon form av mejerier så småningom (t.ex. parmesan och råmjölk) men just nu känner jag mig nöjd med mitt nya agerande.

Med allt detta sagt vill jag poängtera det som är viktigast av allt, nämligen att alla dina drömmar och mål är möjliga att uppnå. Det finns inget som är för stort eller för smått, utan allt är möjligt genom att agera och ta ett steg i taget mot det som du vill uppnå. Du behöver inte göra allt själv, att ta hjälp av någon som kan guida dig på vägen är också att agera.

Det var allt för den här gången. Tack för att du läste och ha det så bra!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Publicerat

Hjärnan – vår starkaste ”muskel”

Den Primala livsstilen guidar oss till optimerad hälsa genom att utgå från att vi är anpassade till förutsättningar som varit rådande under större delen av människans evolution. Det gäller allt som vi utsätts för men kan för enkelhetens skull kategoriseras in i det som är mest påtagligt i vardagen. Vi har redan behandlat viktiga områden som kost, rörelse, sömn, kontakten med naturen, närvaro och socialt umgänge. Alla dessa områden innebär att vi utsätter våra kroppar för en påverkan, som kan bidra till optimerad hälsa om vi har ett evolutionärt perspektiv på det vi gör.

DSC_0003

När det kommer till temat för den här texten så menar vi att det fungerar på exakt samma sätt. Hjärnan och dess kapacitet är kanske det organ som mest skiljer sig från övriga djur och utmärker oss som art. Trots sin till synes obegränsade förmåga att skapa nya saker, konstruera kulturer, språk och nya världar, så är hjärnan till syvende och sist anpassad för en viss miljö och livsstil. Vi på Primal hälsa utgår från att miljön, som hjärnan är anpassad för att hantera, liknar den våra förfäder levde i som jägare och samlare. Idag ser miljön alltså väldigt annorlunda ut än den gjort under tiotusentals år. Därmed inte sagt att hjärnan inte strävar efter att hantera alla nya omständigheter. Tvärtom så gissar vi att den gör sitt yttersta för att förstå sig på den nya världen och hur den ska förhålla sig till alla nya intryck. Hjärnan slutar aldrig att utvecklas under en livstid och det är möjligt att en människa kan leva ett liv, väsentligt skiljt åt från våra förfäder, utan att drabbas av några komplikationer. Så är det dock inte för alla, utan erfarenheter visar att det kan bli kaos i hjärnan när vi förväntar oss att den ska kunna hantera och acceptera alla yttre faktorer som vi utsätter den för. När vi plötsligt förväntas förhålla oss till nya omständigheter som t.ex. kontorslandskap istället för eget rum, kan det bli kortslutning i vår ursprungshjärna. Inte för att ensamarbete på ett kontor är en evolutionärt optimal aktivitet, utan för att intrycken i ett kontorslandskap kommer alldeles för ofta. Hjärnan sorterar och bearbetar allt som kommer i dess väg och förenklat kan vi säga att om intrycken kommer i snabbare takt än hjärnan kan hantera så leder det till konsekvenser. Det finns händelser som är långt värre än att arbeta i kontorslandskap men oavsett vad som ligger bakom en överbelastad hjärna så leder det till ohälsa. Det finns inget facit för vad som kan hända när hjärnan överbelastas, men olika former av stressrelaterade symtom som trötthet, depression och viktuppgång är några exempel.

Tänk dig nu tillbaka 20 tusen år, till en tid då människans vardag till stor del bestod av jakt, söka skydd, samla ätbara vegetabilier, umgås runt elden och vila. Hjärnan arrangerade allting som skulle hända och hanterade de intryck som kom i våra förfäders väg under vardagen. Det var såklart även en tid fylld av utmaningar och ibland var det förmodligen fruktansvärda levnadsöden som våra förfäder fick uppleva. Olika former av trauma och olyckor kunde ställa till det rejält för våra förfäder och flera gick säkerligen en för tidig död till mötes. Även om livet kunde vara tufft ibland så står det klart att våra förfäders hjärnor, över tid, inte behövde förhålla sig till lika mycket stimuli som den moderna människan. Livet som samlare och jägare innebar istället en och annan situation då hjärnan var tvungen att hantera många intryck och finna lösningar. Tänk dig själv in i en situation där du hamnat mitt i en flock ullhåriga noshörningar som går till attack. Det är en så kallad fight or flight situation och hjärnan jobbar på högvarv för att snabbt finna en lösning som gör att du undkommer med livet i behåll. Hjärnan ser till att stresshormoner pumpar ut i kroppen och det är bara fokus på överlevnad. Alla andra kroppsliga funktioner som t.ex. matsmältning och muskeluppbyggnad åsidosätts i stunden för att maximera tillgången på energi här och nu. Kortsiktigt är detta en bra funktion då krafterna som mobiliseras på ett ögonblick gör att vi kanske undkommer noshörningarnas framfart och får leva ett tag till. När situationen med noshörningarna var förbi så återgick livet till det normala igen och så även stresshormonerna i kroppen. Hjärnan kunde trappa ner och återigen ställa in sig på att hantera intryck under mer neutrala former. Det är här den stora skillnaden mellan våra förfäders liv och den moderna människan ligger. Till skillnad från våra förfäder som fick tid för återhämtning och därmed ett normalt flöde av stimuli, löper den moderna människan en överhängande risk att ständigt jagas av ullhåriga noshörningar med konstant stresspåslag och ohälsa som följd. Dagens ullhåriga noshörningar har formen av bildskärmar, neonskyltar, motorvägsbrus, sociala medier, chefers krav, familjeansvar, reklam, kontorslandskap och mycket mer som skickar signaler till vår hjärna att hantera. Det är alltså ett konstant flöde av yttre stimuli till hjärnan som den förväntas hantera, trots att hjärnan själv tänker att den fortfarande befinner sig på stenåldern och slappar runt en lägereld.

Att livsstilen idag skiljer sig markant från den som människan haft under tusentals år är en självklarhet. Som vanligt när det blir uppenbart att världen inte är optimalt anpassad för att våra gener ska komma till uttryck enligt sin fulla potential, så är det lämpligt att ta till…precis, hjärnan! Vi kan såklart använda oss av vår fantastiska intelligens och med eftertanke och prioriteringar undvika de värsta fällorna som annars kan kapa våra hjärnor. Du kan t.ex. fråga dig själv om du verkligen behöver vara uppkopplad på FB och chatta med en vän samtidigt som du tittar på TV med barnen bredvid som kallar på din uppmärksamhet? Är svaret nej har du redan här en möjlighet att ta steget mot lite mindre hjärnstress och lite mer återhämtning. Tid spenderad genom att t.ex. läsa en bok med barnen i ett övrigt tyst och stilla rum är betydligt mindre stressande för hjärnan än tidigare nämnda scenario. Det här är bara ett enkelt och kanske löjligt exempel, men det går att applicera på nästan alla områden i livet. Om du har eftertanke och prioritering som två ledord i allt du gör så är vi säkra på att du kan styra bort mycket av det som skapar ohälsosamt med stimuli och stress. Här följer några konkreta tips:

  • Inför en ”bildskärmsfri” dag varje vecka. Betydligt bättre än kanelbullens dag, både för midjemåttet och hjärnan.
  • Nöj dig med att titta på nyheterna en gång per dag istället för morgon, middag och kväll.
  • Skriv en lapp med punkter på vilka arbetsuppgifter du ska avklara idag och genomför oavsett vad som händer under dagen.
  • Sätt av tid och kolla din mail en gång per dag istället för att ständigt vara uppkopplad.

Listan på vad och hur du kan prioritera för att skapa mindre intryck för din hjärna kan göras lång. Det går kanske inte att efterlikna våra förfäders liv fullt ut, vilket kanske inte ens är önskvärt, men det går att eliminera mycket av det som är mest skadligt för oss och leder till ohälsa. Det är bara du själv som kan ta ansvar över ditt liv och avgöra vad du vill prioritera. Vårt råd stannar vid att du bör prioritera hårt och göra så med eftertanke.

Träna din hjärna

Att hjärnan inte är anpassad efter dagens massiva ström av intryck och stimuli, är inte samma sak som att hjärnan inte vill tränas. Tvärtom, det något slitna uttrycket ”use it or lose it”, kan absolut appliceras på hur hjärnan agerar på träning. Precis som våra muskler, som svarar både på aktivitet genom att bli starkare och på inaktivitet genom att förtvina, så fungerar hjärnan likadant. Hjärnans utveckling styrs av en kombination av gener och upplevelser och basen för hjärnans utveckling formeras i barndomen. Kvalitén på kopplingarna som bildas i hjärnan under barndomen lägger grunden för hur starka resterande kopplingar blir senare och således hur bra hjärnan kommer att svara på träning. Det är alltså otroligt viktigt att barn får rätt förutsättningar och stimulering i uppväxten för att kopplingarna som bildas i hjärnan ska bli starka och skapa bra förutsättningar för framtida utveckling. Utifrån ett evolutionärt perspektiv bidrar den primala livsstilen till en sund miljö för hjärnans utveckling, både för vuxna och barn. Rätt näring till kroppens alla organ inklusive hjärnan är essentiellt för all form av utveckling. Kvalitativ sömn, rörelse, sociala sammanhang, närhet till naturen m.m. är också med och bidrar till en hälsosam utveckling av hjärnan.

Vi utgår som alltid från att människan är evolutionärt anpassad till ovan nämnda livsstil och uppnår optimerad hälsa genom den. Dock lever vi i en tid som skiljer sig avsevärt från våra förfäder och behöver därför använda vår kreativitet och vårt intellekt för att inte vår hälsa ska påverkas negativt. Våra förfäder fick automatiskt utmaningar i vardagen som satte hjärnan på prov. Kanske handlade det om att överlista ett bytesdjur genom att tänka ut ett nytt tillvägagångssätt, eller kanske var det vid konstruktionen av nattens läger som hjärnans kreativitet testades till max. Oavsett vad som utmaningarna bestod av, står det nog klart att våra förfäders liv var fyllt med situationer som krävde en kombination av erfarenhet, mod och nytänkande för att klara av. Hjärnan fick enligt denna teori anstränga sig maximalt samtidigt som det fanns utrymme för långa stunder av vila och återhämtning. Dessa faktorer har bidragit till att hjärnan har en fantastisk förmåga att lösa saker, på individuell nivå, om den utmanas och tränas regelbundet. Idag när vi inte behöver lösa svåra hjärnpussel för att överleva kanske det blir extra viktigt att sätta av tid för regelrätt hjärngympa. För någon kanske utmaningen består i att lösa dagens suduko på väg till jobbet. För någon annan kommer utmaningen i form av sommarens utbyggnad av fritidshuset. För en tredje är det en diskussion med någon som utmanar ens invanda föreställningar. Om du inte vet hur du ska utmana och träna din hjärna kan du prova något av följande konkreta tips:

  • Lär dig ett nytt språk.
  • Lär dig spela ett instrument.
  • Börja rita/måla.
  • Skriv sagor till dina barn.
  • Vidga ditt litteraturomfång.
  • Lär dig en ny sport.
  • Lär dig själv hur man lägger tak (eller annat praktiskt arbete som är nytt för dig)
  • Lär dig saker med hjälp av andra.

Det spelar ingen roll hur eller vad du väljer att göra så länge det är något som utmanar dig, håller hjärnan skärpt och pressar dess gränser. Det är dock viktigt att poängtera att ingen träning i världen kan väga upp för dålig näring, sömn eller mycket stress. Se till att du har rätt grundförutsättningar, genom att leva en primal livsstil, innan du pushar din hjärna framåt.

 

Vill du ha tips och idéer hur du optimerar din livsstil och ger utrymme för ett mer balanserat liv? Kontakta gärna oss med dina frågor och funderingar!