Publicerat

Det finns inte en väg till optimal hälsa.

Om vi ska enas om gemensamma förutsättningar i samhället bör vi ha gemensamma utgångspunkter och då är den vetenskapliga metoden bäst enligt mitt sett att se på saken.

Det kan gälla allt från pedagogiska modeller i skolan till vilka tillsatser som bör få finas i maten vi köper. Om vi inte lutar oss mot vetenskapen i dessa och andra frågor är risken att tyckande eller kommersiella mål tar över och skapar osäkra förhållanden för oss och våra barn. Vetenskapliga studier som är opartiskt finansierade och utförda med en metod för att, så långt det är möjligt, komma fram till ett objektivt svar på en hypotes är drömförutsättningen om vi ska anta något kollektivt.

Så ser det naturligtvis inte ut. Många studier som påstår sig ha svaret på den ena och andra hypotesen håller allt för låg kvalité, är partiska eller har inte använt en metod som kan anses tillförlitlig. Därför måste den som lutar sig mot vetenskapliga studier noggrant läsa hur de är utförda, i vilka syften och vilka som står bakom.

Många studier kommer också att förkastas i framtiden då det kommer nya rön som visar att det finns en bättre förklaring på hypotesen som prövats. Det betyder inte att vetenskap är värdelöst ”för att det alltid kommer något nytt som är sant”. Tvärtom är det hela poängen med vetenskap, att den ständigt ska pröva vad som är sant genom nya studier. Fakta ändras, men det betyder inte att vi inte bör förlita oss på de senaste rönen som seriös forskning kommer fram till. Om vi aldrig tror på något bara för att det eventuellt kommer att förkastas i framtiden kommer vi få svårt att navigera oss fram i livet. Vi behöver ledstänger att hålla fast vid, särskilt om vi ska ingå i ett större kollektivt sammanhang.

För att ta ett exempel kan vi titta på aga mot barn och dess konsekvenser. I Sverige avskaffades föräldrars rätt att aga sina barn år 1966 och 1979 förbjöds allt våld mot barn. Det var flera saker som ledde fram till denna lagändring men bland annat visade en vetenskaplig studie från 1962 att våld mot barn är ”en signifikant orsak till funktionsnedsättning och död i barndomen.”

Om resonemanget som lyder: ”Det kommer alltid ny fakta så vi behöver inte tro på det som är rådande nu” ska få gälla kanske vi fortfarande skulle tillåta aga mot barn (vilket tyvärr är ett faktum i majoriteten av världens länder). Så kan vi naturligtvis inte ha det, utan vi behöver våra gemensamma ledstänger att hålla oss i. Dessa ledstänger bör enligt mig formas av de senaste seriösa vetenskapliga upptäckterna.

Den egna kroppen

Det finns så klart hur mycket forskning som helst på området livsstil. Det spretar lite när det gäller detaljerna, men överlag är de flesta överens om att bra mat, rörelse, sömn, sociala aktiviteter, avkoppling och någon slags mening i livet, lägger grunderna till hälsa och ett gott liv. Exakt vad som är bra mat, rätt form av rörelse, kvalitativ sömn m.m. kan skilja sig mellan olika perspektiv och individer.

Personligen tror jag som bekant att vi kan lära oss mycket av våra förfäder som levde innan människan blev bofast och började bruka jorden. Jag tror på allvar (och kan hänvisa till vetenskapliga studier vid behov) att våra gener ser lika ut idag som de gjorde för 20,000 år sedan och därför är anpassade till en viss kost och livsstil. Jag tror däremot inte att alla måste äta och leva på samma sätt bara för att må bra.

När jag konsulterar människor som genomför en livsstilsförändring använder jag gärna det evolutionära perspektivet som en utgångspunkt för att skapa förståelse för människans fysiologi och behov. Jag berättar gärna att det finns mängder med belägg för att modern mat likt raffinerat socker, spannmål, växt- och fröoljor kan leda till hälsomässiga bekymmer. Vidare förespråkar jag hellre korta intensiva träningspass framför monotont joggande. Jag talar även gärna varmt om värdet av att sova 7-8 timmar per dygn, men jag påstår aldrig att det bara finns en väg till optimerad hälsa.

Varje människa är unik, har sin egen historia, sina egna syften, mål och drömmar. En människa kan inte reduceras ner till ett objekt och inte heller jämföras rakt av med någon annan. Bara för att de senaste vetenskapliga rönen pekar på att en viss sak är bra, behöver den inte vara det för alla. Det finns ingen optimal diet som passar alla och varje människa har rätt att bestämma över sin egen kropp.

Ingen människa kan observera din livsstil och sedan bestämma om du mår bra eller inte. Det finns människor som gör till synes perfekta livsstilsval men som ändå mår dåligt. Vise versa finns det människor med en objektivt sett katastrofal livsstil men som ändå mår bra. Oavsett var du befinner dig så tror jag att det är viktigt att du lär känna din kropp och vågar lyssna på signalerna den sänder. För hur vet man egentligen om man mår bra?

Upplevelsen av vad som är att må bra är naturligtvis individuell. En sak som dock alla kan göra för att stämma av läget är att testa något annat för att se om det blir bättre eller sämre. Du kanske känner att du mår bra av att äta halvfabrikat och aldrig röra på dig. Det är så klart helt ok, men eventuellt skulle du må ännu bättre om du testade att äta mat lagad från färska råvaror. Du kanske känner att du mår bra av att träna på gym 6 dagar per vecka, men kan inte vara säker innan du provat en annan strategi. Det är bara när vi testar något nytt som utveckling kan ske. Om du alltid trampar på i samma fotspår är risken stor att du fortsätter att må mindre bra än vad som är möjligt. Risken är stor att du inte uppnår optimal hälsa om du inte vågar testa nya saker och utmana dina vanor. Ärligt talat, vad är det värsta som kan hända om du testar nya livsstilsvanor? Ja att det blir sämre än förut kanske. Det är dock lätt fixat genom att återgå till tidigare vanor och därmed till tidigare resultat.

Jag tror inte att en människa någonsin blir fullärd, inte ens när det gäller hur den egna kroppen fungerar. Ett ständigt nyfiket och kritiskt sinne är således en bra utgångspunkt på resan mot optimerad hälsa. En kostrådgivare eller annan hälsoutövare som förstår vikten av att kunna ge individuella råd utifrån vetenskaplig grund utan att bli dogmatisk, kan vara till stor hjälp för dig som längtar efter bättre hälsa.

Tack för att du läste, ha det bra!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Publicerat

Gör detta och kom ett steg närmre dina mål.

Idag när all världens kunskap finns tillgänglig via våra fingertoppar borde alla människor känna sig friska, förmögna och framgångsrika. För oavsett vad vi vill uppnå i livet finns det tillgänglig information som kan berätta för oss hur vi tar oss dit.

Självklart behövs en del grundförutsättningar för att lika villkor ska gälla. Läskunnighet och en viss förmåga att kunna tänka kritiskt är lika viktigt som internetuppkoppling för att infria detta. Väl där ligger all världens kunskap öppen framför oss.

Internet har fullständigt förändrat spelplanen när det gäller möjligheten för en individ att utbilda sig. Idag kan nästan vem som helst utbilda sig till vad som helst via datorn. Utbildningsinstitutioner som tidigare endast var tillgängliga för en liten privilegierad skara öppnar nu upp för massorna via webbaserat lärande. Stora företag och enskilda entreprenörer skapar fantastiska utbildningar som lanseras på webben för alla att ta del av. Ännu bättre är att begreppet kunskap ändrar form från något statiskt och definitivt till något skiftande och levande. Kunskap har aldrig varit så tillgänglig som nu och människor har aldrig varit så kunniga som nu. Trots att människor har så mycket kunskap (eller möjlighet att skaffa sig) är det ändå extremt många som inte upplever att de är så friska, förmögna eller framgångsrika som de vill vara. Hur kan det komma sig?

Jo, det beror på att kunskap inte är värt någonting om den inte används för att tjäna ett specifikt syfte. Kunskap är alltså ingenting värt om den inte omvandlas till ett konkret agerande. Mitt svar på frågan är inspirerat av den framlidne författaren Napoleon Hill som redan 1937 förmedlade sin filosofi om detta i boken ”Think and grow rich”.

”Knowledge is only potential power. It becomes power only when, and if, it is organized into definite plans of action, and directed to a definite end.”

(Napoleon Hill)

Människor som når sina mål är inte mer kunniga än de som inte når sina mål. Kunskap är absolut viktigt men det som avgör om någon lyckas eller inte är agerandet. Människor som når sina mål lyckas omsätta sina kunskaper i agerande i större utsträckning än människor som inte når sina mål.

Ett konkret exempel för att göra det ännu tydligare. Två personer (A och B) diagnosticeras med glutenintolerans och har således samma kunskap om vad som orsakat deras usla mående. Båda har som mål att må bra. Person A tar genast med sig den här kunskapen och omsätter i en handlingsplan för att eliminera allt gluten i livet. Hen städar ut skafferiet, läser noga på förpackningar och berättar för familj och vänner. Viktigas av allt är att A går in 100 % och svär en helig ed att aldrig mer äta gluten, oavsett vad som händer. Den nya livsstilen blir snart naturlig och person A förblir frisk livet ut.

Person B, med samma kunskap som person A, fortsätter att leva som hen alltid gjort. Kosten består fortfarande av en del mjölmat (innehållandes gluten) och B gör inga ansträngningar för att ändra på det. Dåligt mående blir allt mer förekommande och snart har näringsbristen (p.g.a. fortsatt intag av gluten) tagit ut sin rätt helt och hållet. Person B tynar bort och dör i förtid.

Jag är övertygad om att du kan komma på ett område där du vill ha bättre resultat, men där bristen på agerande framför bristen på kunskap gör att du inte kommer framåt. Många vill t.ex. ha bättre hälsa och vet att goda sömnvanor är en bidragande faktor för att nå dit, men ändå prioriteras inte sömnen. Människor vill ha mer pengar över varje månad och vet att mindre utgifter löser den ekvationen, men ändå blinkar saldot 0 den 31:a.

17
För att nå toppen måste du agera och ta ett steg i taget!

Personligen har jag många erfarenheter av att inte nå mina mål p.g.a. att mitt agerande inte gått i linje med vad jag önskat uppnå. Omvänt har jag även flera upplevelser då ett skiftande i mitt agerande lett till strålande resultat utan att jag skaffat mig mer kunskap. Ett exempel är att jag länge haft kunskapen om att mejeriprodukter kan vara problematiska beroende på en individs unika förutsättningar och mejeriernas kvalité. Samtidigt har jag haft en känsla av att själv inte kunna hantera mejerier särskilt bra. Jag är inte intolerant mot varken laktos (mjölksocker) eller kasein (mjölkprotein) men har upplevt att mejerier ”stökar till” magen och triggar mitt belöningscentrum (jag kunde äta blåbär och 3 dl grädde och ändå inte vara nöjd).

Det här störde mig eftersom jag vill känna mig fullt frisk och inte få symptom likt uppsvälld mage och hetsätande. Under flera år funderade jag på att sluta med mejerier, men jag agerade inte. Således nådde jag inte målet att känna mig fullt frisk.

För en dryg månad sedan bestämde jag mig dock för att sluta med alla mejerier på ett bräde (undantaget smör). Jag hade inte skaffat mig mer kunskap om mejeriers möjliga negativa effekter utan det var enbart mitt agerande som ändrades.

En månad kan låta kort men vid en kostomställning är det fullt tillräckligt för att dra en del slutsatser. Mina är att traditionella butiksmejerier inte tjänade mig särskilt väl. Inte nog med att min tidvis uppsvällda mage har lugnat sig, utan jag har också fått ett större lugn inför mat och längtar numera aldrig efter en skål grädde. Än så länge är detta en testperiod och möjligen kommer jag återintroducera någon form av mejerier så småningom (t.ex. parmesan och råmjölk) men just nu känner jag mig nöjd med mitt nya agerande.

Med allt detta sagt vill jag poängtera det som är viktigast av allt, nämligen att alla dina drömmar och mål är möjliga att uppnå. Det finns inget som är för stort eller för smått, utan allt är möjligt genom att agera och ta ett steg i taget mot det som du vill uppnå. Du behöver inte göra allt själv, att ta hjälp av någon som kan guida dig på vägen är också att agera.

Det var allt för den här gången. Tack för att du läste och ha det så bra!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Publicerat

Parkinsons lag, multitasking och annat tidsslöseri.

”En arbetsuppgift kommer att ta exakt den tid som är avsatt för ändamålet.”

Ungefär så lyder Parkinsons lag som myntats av North Parkinson i slutat av 1950-talet och huvudsakligen syftade till att beskriva hur ineffektiv administrationen är hos förvaltningar och företag. ”Lagen” går dock att applicera på många områden utöver ovan nämnda, även på ett personligt plan. Något jag har testat den senaste tiden.

Ibland kommer jag på mig själv när jag muttrar över att inte tiden räcker till för allt jag vill göra. Alla måsten tar så lång tid att jag inte har någon kvar för det som är roligt i livet. När detta – tycka synd om mig själv för att jag inte lever det liv jag vill – stadiet försvinner inser jag naturligtvis hur tokigt ett sådant resonemang är. Kloka människor har i alla tider påpekat det uppenbara för oss, nämligen att det inte finns några måsten (annat än att dö möjligen) samt att vi just nu har tid att göra det vi helst vill. Vidare har dessa upplysta personer, gurus och andliga ledare, berättat för de stora massorna att det handlar om att veta vad man verkligen vill och sedan välja att göra sådana aktiviteter. Det låter ju hur enkelt som helst och är förmodligen det, även om det inte alltid känns så.

När världen rusar på i ett omänskligt tempo, när definitionen av lycka är att äga så mycket som möjligt och när produktionskraven på en enskild individ övergår behovet hos kollektivet, är det inte konstigt att vissa av oss ibland känner en viss tveksamhet inför idén att ”alla har möjlighet att förverkliga sig själva”. Så känns det för mig ibland när jag famlar runt till synes i mörkret, letandes efter det perfekta livet.

Även om det känns så för mig ibland är jag ändå övertygad om min möjlighet att leva det liv jag vill leva. Om jag gör strategiska och smarta val som går i linje med det som resonerar väl i mitt hjärta har jag märkt att jag kommer närmre mitt eget självförverkligande. Översatt till klarspråk betyder det att jag försöker minska på aktiviteter som jag inte gillar och göra mer av det som jag gillar. För att jag ska ha mer tid att göra det jag gillar vill jag ibland bli mer effektiv och då kommer Parkinsons lag in som en utgångspunkt för att tjäna det syftet.

Jag har tidigare berättat att jag bara tränade 12 minuter av 60 avsatta när jag gick till gymmet. Det är ett ypperligt exempel på hur Parkinsons lag fungerar på ett personligt plan. Jag satte av 60 minuter för träning på gymmet och spenderade därmed exakt 60 minuter där. Att jag bara tränade 12 minuter betyder att 48 minuter gick åt till att hålla mig sysselsatt med annat än det som var riktiga avsikten. När detta fenomen blev uppenbart valde jag att byta strategi och investera i ett enkelt hemmagym. Idag kan jag träna utan att lägga massa tid på transporter och sysslor som inte leder mot de resultat jag vill ha.

Ett annat exempel när Parkinsons lag kan appliceras i mitt liv är när jag skriver. Om jag sätter upp en deadline för mig själv, låt säga att en text ska vara klar om 2 timmar, så tar det exakt så lång tid. Samma text tar således 4 timmar om det är vad jag avsätter. Det finns en brytpunkt då kvalitén kommer att bli lidande, men förmodligen krävs det mindre tid än förväntat för att nå den. Efter brytpunkten kommer inte mer tid att bidra till bättre kvalité utan enbart läggas på saker som ser ut att fylla ett syfte men inte gör det. Självklart måste det finnas lite hederligt sunt förnuft med i bilden då det inte går att sätta allt för snäva tidsramar och tro att saker löser sig automatiskt. Det behövs alltid engagemang, energi och ett tydligt fokus för att saker ska bli gjorda, men det blir mindre dötid om tidsramen tenderar att vara tajt tilltagen. Det är min uppfattning.

Ovan nämnda situationer är tillfällen då jag ”spar” tid genom en så enkel sak som att bestämma hur lång tid en uppgift får ta. Jag får alltså tid över att göra mer av det jag gillar. Vidare finns det naturligtvis fler saker jag kan göra för att spara tid under själva utförandet av uppgiften. Jag kan t.ex. undvika att multitaska.

Idag är det nämligen välkänt att människan inte är anpassad för att göra flera saker samtidigt. Även om ”egenskapen” att kunna hålla många bollar i luften fortfarande värdesätts i vissa sammanhang är det inget tvivel om att vi fungerar bäst när fokus ligger på en sak i taget. Vi kan inte hålla fokus på två eller flera uppgifter samtidigt, utan hjärnan hoppar då mellan dem vilket resulterar i att vi tappar fart och koncentration. Även om vi kanske ser smarta ut när vi skriver ett mail samtidigt som vi pratar i telefonen och chattar på FB så blir vi faktiskt lite sämre av multitasking.¹

Att göra flera saker samtidigt i en given stund (multitasking) är inte samma sak som att hålla på med många olika saker men bara en i taget. Det som kallas multitasking innebär att vi försöker överlista hjärnans oförmåga att fokusera på mer än en sak i taget, vilket alltid är dömt att misslyckas. Att hålla på med flera saker men bara en åt gången kan t.ex. innebära att vi har flera böcker på nattduksbordet men bara läser lite i en i taget. Det kan betyda att vi har flera affärsidéer på gång som vi jobbar på lite om vartannat. Det kan betyda att vi renoverar i flera rum samtidigt men lite då och då. Det kan betyda vad som helst egentligen, saker som vi växlar vår uppmärksamhet mellan.

Jag har inte tittat på vad forskningen säger om detta utan resonerar bara utifrån egna upplevelser. Vad jag vet finns det ingenting som står i konflikt med hur våra hjärnor är uppbyggda när det gäller att ha olika saker att göra men bara en åt gången och för många är det säkert inget problem. Personligen har jag dock noterat att ju fler parallella projekt jag har i mitt liv desto mindre får jag gjort. Även om jag känner mig lika upptagen så får jag mindre gjort om jag har flera saker på gång än om jag bara fokuserar på en.

Låt mig ta exemplet med flera böcker för att förtydliga vad jag menar. Om jag läser en bok i taget kan vi säga att det tar mig 3 timmar att läsa klart bok nummer 1. Jag går vidare och läser bok nummer 2 och 3 på respektive 4 och 5 timmar. Totalt har jag läst tre böcker på 12 timmar. Jag finner mig dock ofta i en situation där jag läser tre böcker samtidigt, alltså varvar mellan dem lite då och då. Vad jag lagt märke till är att det tar evigheter att läsa ut de tre böckerna, betydligt längre än totalt 12 timmar, och ofta hinner jag börja med en ny bok innan jag ens läst ut någon av dem. Det går alltså åt mer tid när jag växlar mellan flera samtidigt kontra att läsa en i taget. Således blir det mindre tid kvar till andra saker jag vill göra.

Ibland kan det finnas en medveten tanke med att jag läser flera böcker samtidigt. De kan behandla samma ämne jag vill få en bred bild av, men oftast finns det ingen bra anledning till att jag börjar på något nytt. Om en bok är värdelös och tråkar ut mig är det självklart en dum idé att fortsätta läsa, men så är sällan fallet. När jag reflekterar över detta kan jag inte komma till någon annan slutsats än att min strategi, att läsa fler böcker samtidigt, stjäl värdefull tid från mig. Tid som jag skulle kunna använda till annat jag gillar att göra. Jag prövar numera en ny strategi som innebär att jag läser en bok i taget och upplever att jag faktiskt läser mer på mindre tid.

På väg mot självförverkligande.
På väg mot självförverkligande.

En viktig poäng som jag känner ett behov av att påpeka är att allting inte behöver vara så effektivt. Självklart kan det finnas ett värde i att låta saker ta mycket tid ibland. Däremot är det nyttigt för mig att reflektera över hur och varför jag använder min tid på ett visst sätt, särskilt när jag upplever att det inte blir någon kvar till saker jag verkligen vill göra. Saker som skapar mening i livet och leder mig lite närmre det där självförverkligandet. När det gäller vår hälsa så är sanningen att den inte kan optimeras genom kost och livsstilsvanor om vi inte också gör allt som står i vår makt för att fylla livet med aktiviteter vi verkligen vill göra.

Hur ser det ut för dig i ditt liv? Kan du se situationer då du ”fyller ut tiden” à la Parkinsons lag? Vad behöver du göra för att sluta multitaska? När tjänar du på att fokusera på en sak i taget?

Svara inte mig, utan fundera själv på dessa frågor om du upplever att tiden inte räcker till det du verkligen vill göra.

Tack för att du läste. Ha det bra!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Referenser:

  1. http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0106698
Publicerat

Vi gör så gott vi kan.

Ett nytt år har inletts och det är hög tid att reflekterar över dåtid och framtid. Om ett år vet du hur dina mål under 2017 uppfyllts medan backspegeln ger dig hård och kall fakta för 2016-års resultat. Om du reflekterat lite över just 2016 är det inte omöjligt att du också konstaterat att inte allt blev som du tänkt dig. En del saker gick över förväntan och en del annat gick mindre bra.

Oavsett hur du själv ser på det gångna året och dina uppnådda resultat inom ett givet område och oavsett om du är nöjd eller inte med din situation vill jag att du ska veta att du gjort ditt bästa. Jag skriver inte det här för att vinna enkla poäng eller sprida grundlöst smicker. Jag skriver inte heller det här för att såga någon vid knäna och ta bort allt hopp om en bättre framtid. Jag skriver det här för att dela med mig av en livsfilosofi jag lever efter och som gjort mitt liv bättre på alla sätt.

Vad jag menar med den här livsfilosofin är att jag tror att alla människor gör så gott de kan utifrån sina förutsättningar i stunden. Det betyder att om en person väljer att göra något som objektivt sett är dåligt, så är det ändå det bästa hen kan göra. Om ett agerande i efterhand visar sig vara dåligt finns det ingen anledning att beskylla sig själv för att vara usel. Det finns bara möjligheter att lära.

Några exempel:

Person A väljer att investera i en aktie i syfte att tjäna pengar. Aktien tappar 99 % av sitt värde över en natt och person A förlorar sina pengar. Efteråt får person A reda på att aktien sågades av alla experter och var på väg mot en solklar kraschlandning långt innan inköpet.

Person B väljer att gå med i en viktklubb i syfte att tappa fettvikt. Viktklubbens koncept bygger enbart på att räkna kalorier. Person B går inledningsvis ner 4 kilo men tappar snart energi och motivation att fortsätta vilket resulterar i en viktuppgång på 7 kilo. I efterhand får person B reda på att all fakta pekar på att enbart kaloriräkning sällan fungerar i det långa loppet när det gäller reducering av fettvikt.

Det skulle vara enkelt att säga att både person A och B borde veta bättre och inte vara så dumma eftersom all fakta pekade på att aktien skulle krascha och att kaloriräkning är värdelöst långsiktigt. Jag gillar dock inte att se på misslyckande på det sättet.

Utifrån livsfilosofin jag försöker leva efter finns ingen anledning att beskylla person A eller B för dumhet. Person A vill naturligtvis inte förlora pengar och skulle aldrig investerat i aktien om hen visste att den skulle krascha. Person A investerade i aktien för att hen tänkte att det var en bra affär, utifrån de förutsättningar som hen hade. Detsamma gäller person B som inte ville något hellre än att tappa fettvikt. Person B gick alltså med i viktklubben eftersom hen trodde att det skulle vara ett bra tillvägagångssätt, utifrån de förutsättningar som hen hade.

Det går att dra det här resonemanget till sin spets och påstå att det även gäller vid extrema händelser som t.ex. våldsbrott och krigsförbrytelser. Även om jag tror att det går att finna förklaringar (inte ursäkter) till alla handlingar människor utför, även de mest fasansfulla, så använder jag inte den här livsfilosofin på det sättet. Den fungerar snarare som en kompass i mitt liv när det gäller personlig utveckling och allmänt välmående och påminner mig om att jag är bra precis som jag är.

Var snäll mot dig själv

En grundsten i den här livsfilosofin är att vi ska vara snälla mot oss själva när det inte blir som vi tänkt. Eftersom vi alltid gör så gott vi kan finns ingen anledning att beskylla oss själva för saker som i efterhand inte blev bra. Vi kan alltså släppa allt som har med skam och ilska att göra, vilka annars är så vanliga känslor när vi misslyckas. Istället kan vi acceptera att det blev som det blev och viktigast av allt dra lärdom av situationen.

Utveckling

Bara för att vi gör så gott vi kan i varje given stund utifrån våra förutsättningar, betyder det inte att vi ska nöja oss med att saker är som de är. Tvärtom innebär den här livsfilosofin att vi alltid kan lära oss av alla situationer och ständigt utvecklas som människor. Eftersom misslyckanden är helt naturliga inslag i livet väljer jag att se på dem som ledtrådar och vägvisare. Om jag misslyckas med något innebär det förmodligen att jag behöver lära mig mer, göra något annorlunda eller ta hjälp för att få ett annat resultat i framtiden.

Det ger mig stor tillfredsställelse att känna att jag alltid gör så gott jag kan samtidigt som jag ständigt strävar efter att bli lite bättre varje dag.

DSC_0200

2017

Med detta lilla resonemang vill jag säga att jag hoppas 2017 blir ett år då du når många av dina personliga mål och att du är snäll mot dig själv och drar lärdom när det inte riktigt blir som du tänkt.

Tack för att du läste och ha det så bra.

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Publicerat

Kreativt och kritiskt tänkande.

Vi har nu kommit till sista delen i den primala livsstilen, där alla delar var för sig kan förbättra hälsan. Kanske är det enklast att börja med en sak i taget, men det är när vi sätter ihop en helhet av delarna som det händer genomgående hälsosamma saker. Den sista delen handlar om att vara kritisk till information vi finner ute i världen, på nätet, från vänner, från specialister och experter. Detta gäller naturligtvis även den information som vi på Primal hälsa presenterar.  Vi behöver träna på att förhålla oss till information på ett förnuftigt sätt, att hela tiden vara kritiska till vad andra vill förmedla. Först då kan vi finna vad som är sant för oss.

Kritiskt tänkande kan definieras som att självständigt reflektera, analysera och värdera information. Kritiskt tänkande handlar också om att ifrågasätta information. På så sätt finner vi alternativ till den inslagna väg vi befinner oss på och kan skapa kontraster i livet. Einstein ska ha sagt att:

”definitionen av idioti är att göra samma sak om och om igen och samtidigt förvänta sig ett annat resultat”.

Det kritiska tänkandet bör leda oss mot nya och kreativa lösningar på problem som kommer i vår väg. Det är så vi har utvecklats som art och så vi utvecklas som individer.

Genom evolutionen har ett kritiskt och kreativt tänkande många gånger varit avgörande för vår överlevnad. Vi har t.ex. varit tvungna att förhålla oss till rivaliserande grupper, värdera varor vid byteshandel och fundera på sanningsinnehållet i storslagna historier. Ett kritiskt förhållningssätt har hjälpt våra förfäder att inte begå onödiga misstag eller hamna i fällor, vilket hade kunnat ske om allt beslutsfattande skett utan eftertanke. Ett kreativt tänkande tillsammans med ett öppet sinne bidrog också till att människan tog sig an större utmaningar än de som fanns på savannen där allt började.

Genom en DSC_0022stark drivkraft och en lika stark nyfikenhet började människan sprida sig från området som idag är Afrika. Självklart fanns det flera anledningar till att våra förfäder förflyttade sig, t.ex. brist på mat och hård konkurrens. Även om det fanns skäl som gjorde att våra förfäder inte hade något val, så vill vi påstå att det är ett evolutionärt, starkt och genetiskt behov att utforska och utvecklas.

Om inte drivkraften och nyfikenheten funnits där, hade kanske inte våra förfäder valt att ta steget ut i det okända och därmed inte koloniserat världen. Det fanns inga garantier att chanserna för överlevnad var större bortom den kända terrängen, men att stanna kvar och stagnera i utveckling var aldrig ett alternativ för våra förfäder. Det borde inte vara ett alternativ för oss moderna människor heller. Även om förutsättningarna kan skilja sig mellan individer, så är möjligheterna idag oändliga när det gäller både personlig och kollektiv utveckling. Utveckling sker dock inte automatiskt utan kräver ett kritiskt och kreativt förhållningssätt.

Våra förfäders kreativa tänkande, öppna sinne och drivkraft har gjort att vi är fantastiska på att fatta beslut när vi ställs inför nya omständigheter. Till vardags kunde nog våra förfäder lita mycket på sin erfarenhet och intuition när de fattade beslut. Det hände inte så stora saker varje dag och informationsflödet var väldigt begränsat. Ibland, när större frågor dök upp, fick våra förfäder stanna upp och ta till hjärnan och dess förmåga att tänka kritiskt och kreativt. Idag råder helt andra förutsättningar när vi ska fatta beslut. Vi befinner oss ständigt i en strid ström av information från reklam, myndigheter, sociala medier, vänner, bekanta, experter m.m. Det kan bli farligt att enbart låta instinkten leda oss i mötet med denna information. Instinkt och känsla är absolut viktiga, men det massiva informationsflödet och mängden beslut som vi behöver fatta varje dag kräver en annan strategi.

Normalt fattar vi många beslut baserat på våra erfarenheter. Om något har fungerat förut beslutar vi oss för att göra mer av detta. Våra erfarenheter är i bästa fall så pass bra att besluten som vi tar med hjälp av dessa blir riktigt bra. Men det kan lika gärna vara så att det som är baserat på erfarenhet är riktigt dåligt i förhållande till hur det skulle kunna bli, om vi förhöll oss kritiskt och kreativt inför ett beslut. Om du t.ex. tycker att det traditionella rådet, att äta 5 gånger per dag, är ett utmärkt sätt att reglera blodsockret på så är risken stor att du fortsätter med det. Om du däremot förhöll dig kritisk till detta råd och sökte efter annan information så ökar chansen att du slipper drabbas av en utmattad bukspottkörtel. Inför en ny vana och ställ dig frågan ”varför” så fort du är i färd att fatta ett beslut. Varför, varför, varför är en bra strategi när beslut ska fattas.

Genom att vara kreativa och kritiska kan vi ställa påståenden mot varandra, värdera och analysera för att sedan fatta bättre beslut. Vi kan, om vi vill och jobbar för det, förhålla oss till kunskap som något föränderligt. Det finns nämligen mycket information om hälsa att ta in som omsatt i praktiken kan förändra ditt liv till det bättre. Det gäller dock att inte köpa allt som sägs då det även finns extremt mycket information som inte kommer att bidra till ökat välmående. Vi tror att det blir för enkelspårigt att enbart utgå från vem som levererar informationen när nyttan av den ska värderas. En fin titel, vit rock eller hög ålder är exempel på sådant som inte automatiskt betyder att personen är värd att lyssna på mer än någon annan. Det är informationen i sig som ska värderas på ett kritiskt och kreativt sätt, inte vem som levererar den. Det kan dock ibland vara värdefullt att låta en specialist guida dig kring dina frågor. Du har själv valet, ansvaret och möjligheten att värdera och ifrågasätta den information som levereras. Det finns inte en sanning utan bara din sanning.

Vill du ha tips och idéer hur du optimerar din livsstil och ger utrymme för ett mer balanserat liv? Kontakta gärna oss med dina frågor och funderingar!