Det första dagsljuset bryter varsamt genom lövverket och små strålar av sol letar sig ner till undervegetationen. Gruppen på 15 individer gömde sig från gårdagens regn under en klippa som skjuter ut likt ett skyddande stod. Elden som gjordes i ordning kvällen innan glöder fortfarande försiktigt. Alla vaknar upp till ljudet av fåglar som ger sig ut bland trädkronorna för att hitta mat för dagen. Detsamma gäller för gruppen där arbetet fördelas mellan de individer som är redo nog att ge sig ut för dagens jakt och samlande av föda.
Nattens regn ligger varligt kvar likt en sval smekning över marken och fötterna svalkas uppfriskande när jägarna tillsammans ger sig ut i det gröna ljuset. Tempot är inte särskilt högt, men tillräckligt för att gruppen ska jaga och spurta förbi varandra om vartannat. Lungorna fylls av den sista luften från nattens regn och en frisk känsla sprider sig i gruppen. Ljudet från ett rinnande vatten gör att tempot saktar ner ännu mer och solen bryter igenom lövverket där vattnet skapar en bred gata för ljuset. Värmen gläder jägarna och de njuter tillsammans i tystnad medan de letar efter spår från djur. Deras erfarenhet säger att många djur kommer till vattnet för att fylla på sina vätskedepåer.
De som blev kvar vid nattens glöd för att vila ser till att mata glöden till en stolt eld samtidigt som de ser över närområdet och plockar in vad de finner användbart. De utbyter något skämt om att det inte går att veta ifall gruppen med jägare kommer tillbaka med något ätbart, än mindre ifall det smakar gott. De har varit med förut och ser till att det finns en del bär och nötter tillgängligt när de andra kommer tillbaka. Med lite tur och massor av erfarenhet hittar de ganska fort både bär och nötter men också några fågelägg, så de bestämmer sig att på rygg hålla elden sällskap tills jägarna är tillbaka. Luften är frisk men elden värmer och det är inte så svårt att sluta ögonen för att längta efter nästa varma måltid. Ynglingarna håller sig tillräckligt långt bort från elden och de äldre så att deras lek inte ska störa, men tillräckligt nära så de snabbt kan hitta tillbaka om något alldeles för spännande händer. De hjälps åt att klättra på den del av klippan som inte är så brant. Ganska snart når de tillräckligt högt upp för att solen ska ha hittat en fläck som de kan samsas om att lägga sig i för att njuta en stund av det värmande solljuset, samtidigt som de hör de äldre skratta nedanför vid elden.
Vid vattendraget har gruppen ännu inte hittat några spår av djur som sökt sig till vattnet och en bit uppströms bestämmer de sig för att ta en behövlig paus. De hittar ganska snart en liten sandbank vid stenväggen som bestämt skickar det rinnande vattnet åt en annan riktning. Här är det inte så svårt att gå ut i det friska vattnet för att svalka sig efter den långa turen från gårdagens viloplats. Även om doppet och den sövande solen gör det svårt att fortsätta så stannar inte gruppen länge, bara tillräckligt för att värma upp skinnet efter det friska vattnet. När de når fram till den mindre uppdämningen har solen precis passerat sin höjdpunkt och från gömstället de hittat kan de se en grupp hjortdjur som vaksamt spejar över vattnet medan några djur åt gången får dricka. Bara genom att se djuren ökar pulsen något hos jägarna som vet vad som väntar. Tillsammans och utifrån gemensam erfarenhet bestämmer de sitt tillvägagångssätt.
Vid klippan har ynglingarna för längesedan tröttnat på att vara still och spenderar nu sin tid med att speja på de som blev kvar vid elden och som nu ser ut att sova djupt. De smyger likt katter mellan stenar och skrevor i klippan som skapar lagom stora gömställen. Smidigt och ljudlöst tar de sig närmare och närmare elden och de som ovetande sover runt den. Plötsligt stannar den främsta upp och ger ifrån sig ett hoande. De som vaktar elden vaknar hastigt till liv och vänder sig om för att ta reda på vad som lever om. Skrattande pekar de på ynglingarna som raskt klättrar ner och springer fram till den varma elden. Solen har passerat zenit för en ganska lång stund sedan och magarna börjar kurra tillräckligt för att de nu ska dela på bytet av bär, nötter och ägg som samlats in tidigare.
En av de äldre i stammen samlar lite ved och boningsmaterial inför natten när han hör sina stammedlemmar tjoa och skratta långt innan de syns och det är lätt att förstå att dagen varit bra. Det är inte alla dagar det går så bra som denna, men jaktlaget har lyckats fälla en stor hjortbock och är förtjusta inför den stundande festen. Under aftonen samlas alla kring elden och hjälps åt att använda så mycket som det går av djuret. Många skratt och historier utbyts mellan stammedlemmarna som tillsammans njuter av den värme och glädje som uppstått kring elden. Redan innan solen försvunnit helt bakom trädtopparna har två av de minsta kurat ihop sig vid de äldre och brasan, mätta efter dagens fångst. Övriga fortsätter en stund till med historieutbyte och skratt innan solen hälsar sin vän månen välkommen till natten.
Naturen har gett vår stam värme, trygghet, mat, spänning och upplevelser. Allt detta finns fortfarande att finna i naturen om vi bara vill använda det. Under ca tvåhundratusen år har vi som människor levt och frodats under liknande omständigheter och det är bara de sista femton till tio tusen åren som vi avvikit från vårt ursprungsleverne. Hur spenderar du dina dagar?
Att spendera tid utomhus i naturen är ett viktigt inslag i den primala livsstilen och för en optimerad hälsa. I texten ovan ger vi en bild av hur det kan ha sett ut för våra förfäder under majoriteten av människans evolution. Vi har tidigare nämnt att en primal livsstil inte handlar om att försöka efterlikna våra förfäders liv fullt ut. Istället handlar det om att ta lärdom av och förstå vad som har format människan genom årtusenden till att bli den magnifika varelse vi är idag. Det gäller att förstå varför en viss typ av mat är bättre för våra gener än annan. Det samma gäller när det handlar om rörelse och sömn. Om vi förstår och accepterar att vi är evolutionärt anpassade för en viss livsstil så menar vi att det är lättare att göra kloka val, även i en modern tidsålder.
När vi förstår och accepterar att vi är gjorda för att vara i naturen kan vi också implementera dagliga rutiner och dra fördel av allt positivt som händer i kroppen när vi vistas utomhus. Om vi vistas utomhus regelbundet och med eftertanke kan vi till exempel dra fördel av solljuset som utöver att värma oss även hjälper våra kroppar att tillverka D-vitamin. Utan tillräckligt med D-vitamin får kroppen svårare att reglera normal cellfunktion samt att absorbera viktiga vitaminer. Våra förfäder rörde sig ursprungligen runt ekvatorn och deras exponering av solstrålar blev således ett naturligt inslag under tusentals år. I och med att vi rört oss allt längre från ekvatorn har vi fått ljusare hud och idag är det viktigt att exponeringen av sol sker med eftertanke. Det finns ett massivt informationsutbud som argumenterar för att vi ska undvika solen för att minska risken för hudcancer. Även om det finns en tydlig koppling mellan för mycket ultraviolett strålning i form av solljus och hudcancer, så är riskerna med för lite exponering av sol också värda att beakta. Våra förfäder hade inga instruktionsböcker som informerade hur de skulle leva sina liv. Istället var det deras erfarenheter och känslor som i stor del styrde hur de agerade. Här kommer eftertanken in igen. Istället för att alltid förlita dig på instruktionsböcker och konventionella åsikter som säger hur mycket du bör äta, hur du ska träna eller för den delen att solens strålar är farliga, så råder vi dig att lita på dina erfarenheter och känslor. Ät när du är hungrig och sluta när du är mätt är ett enkelt råd som gäller maten. Utför inte en rörelse om det gör ont är ett annat. När det gäller solljus behöver det kanske inte vara mer avancerat. Utsätt dig succesivt för solljus och lyssna på kroppen. Om det börjar brännas och huden blivit röd har du förmodligen fått mer än tillräckligt. Sök dig till skuggan eller klä på dig täckande kläder!
Det finns väldigt många andra fördelar med att vistas i naturen än sol och D-vitamin. Naturens skiftande form ger automatisk motion på ett naturligt sätt. En promenad i skogen utanför stigen är mångfaldigt bättre än att promenera på ett löpband på gymmet eller en asfalterad trottoar. Våra sinnen stimuleras av naturens ljud, lukter samt synintryck och lungorna fylls med frisk luft. Naturen bjuder in till spontan lek där bara fantasin begränsar vad vi kan ta oss för. Vidare har människor i alla tider skrivit löpmeter om naturens helande kraft. Vi är många som kan intyga att naturen tycks ha en utomordentlig förmåga att minska på stressnivåer i kroppen och hjälpa oss tillbaka till lugnet.
Få av oss har möjligheten eller önskan att spendera hela dagar utomhus. Istället är de flesta av oss inrutade i liv som innebär stillasittande kontorsarbete, bilåkning och tittande på teve. Med lite planering och mycket vilja kan vi dock använda oss av vardagens återkommande rutiner för att maximera tiden vi spenderar utomhus.
-Varför inte stiga upp 30 minuter tidigare och ta en promenad med barnen till förskolan istället för att åka bil. Kanske finns det en skogsstig på vägen som kan väljas istället för trottoaren.
-Föreslå att ni tar nästa jobbmöte under en promenad istället för i konferensrummet. Observera om kreativiteten ökar när hjärnan får tillgång till frisk luft.
-Välj att stänga av teven en kväll och gå ut istället. Varför inte finna ett lämpligt ställe och tända en liten brasa. Samlas med familj och vänner runt elden och låt er hänföras av lågornas magiska kraft. Så mycket bättre än vilket program som helst.
Det här är bara några exempel på hur du kan få in mer tid i naturen utan att ändra allt för mycket på ditt vanliga liv. Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv, men om du bestämmer dig för att ge den en chans så väntar den på dig runt hörnet. Den sagolika och fantastiska naturen!
Vill du få enkla och effektiva råd hur du kan uppleva mer energi och glädje i vardagen? Eller vill du lära dig mer om det evolutionära perspektivet på hälsa? Ta ett första steg mot optimerad hälsa genom att boka en konsultation med oss.
