Livsstil – Sida 2

januari 3, 2017

Vi gör så gott vi kan.

Ett nytt år har inletts och det är hög tid att reflekterar över dåtid och framtid. Om ett år vet du hur dina mål under 2017 uppfyllts medan backspegeln ger dig hård och kall fakta för 2016-års resultat. Om du reflekterat lite över just 2016 är det inte omöjligt att du också konstaterat att inte allt blev som du tänkt dig. En del saker gick över förväntan och en del annat gick mindre bra.

Oavsett hur du själv ser på det gångna året och dina uppnådda resultat inom ett givet område och oavsett om du är nöjd eller inte med din situation vill jag att du ska veta att du gjort ditt bästa. Jag skriver inte det här för att vinna enkla poäng eller sprida grundlöst smicker. Jag skriver inte heller det här för att såga någon vid knäna och ta bort allt hopp om en bättre framtid. Jag skriver det här för att dela med mig av en livsfilosofi jag lever efter och som gjort mitt liv bättre på alla sätt.

Vad jag menar med den här livsfilosofin är att jag tror att alla människor gör så gott de kan utifrån sina förutsättningar i stunden. Det betyder att om en person väljer att göra något som objektivt sett är dåligt, så är det ändå det bästa hen kan göra. Om ett agerande i efterhand visar sig vara dåligt finns det ingen anledning att beskylla sig själv för att vara usel. Det finns bara möjligheter att lära.

Några exempel:

Person A väljer att investera i en aktie i syfte att tjäna pengar. Aktien tappar 99 % av sitt värde över en natt och person A förlorar sina pengar. Efteråt får person A reda på att aktien sågades av alla experter och var på väg mot en solklar kraschlandning långt innan inköpet.

Person B väljer att gå med i en viktklubb i syfte att tappa fettvikt. Viktklubbens koncept bygger enbart på att räkna kalorier. Person B går inledningsvis ner 4 kilo men tappar snart energi och motivation att fortsätta vilket resulterar i en viktuppgång på 7 kilo. I efterhand får person B reda på att all fakta pekar på att enbart kaloriräkning sällan fungerar i det långa loppet när det gäller reducering av fettvikt.

Det skulle vara enkelt att säga att både person A och B borde veta bättre och inte vara så dumma eftersom all fakta pekade på att aktien skulle krascha och att kaloriräkning är värdelöst långsiktigt. Jag gillar dock inte att se på misslyckande på det sättet.

Utifrån livsfilosofin jag försöker leva efter finns ingen anledning att beskylla person A eller B för dumhet. Person A vill naturligtvis inte förlora pengar och skulle aldrig investerat i aktien om hen visste att den skulle krascha. Person A investerade i aktien för att hen tänkte att det var en bra affär, utifrån de förutsättningar som hen hade. Detsamma gäller person B som inte ville något hellre än att tappa fettvikt. Person B gick alltså med i viktklubben eftersom hen trodde att det skulle vara ett bra tillvägagångssätt, utifrån de förutsättningar som hen hade.

Det går att dra det här resonemanget till sin spets och påstå att det även gäller vid extrema händelser som t.ex. våldsbrott och krigsförbrytelser. Även om jag tror att det går att finna förklaringar (inte ursäkter) till alla handlingar människor utför, även de mest fasansfulla, så använder jag inte den här livsfilosofin på det sättet. Den fungerar snarare som en kompass i mitt liv när det gäller personlig utveckling och allmänt välmående och påminner mig om att jag är bra precis som jag är.

Var snäll mot dig själv

En grundsten i den här livsfilosofin är att vi ska vara snälla mot oss själva när det inte blir som vi tänkt. Eftersom vi alltid gör så gott vi kan finns ingen anledning att beskylla oss själva för saker som i efterhand inte blev bra. Vi kan alltså släppa allt som har med skam och ilska att göra, vilka annars är så vanliga känslor när vi misslyckas. Istället kan vi acceptera att det blev som det blev och viktigast av allt dra lärdom av situationen.

Utveckling

Bara för att vi gör så gott vi kan i varje given stund utifrån våra förutsättningar, betyder det inte att vi ska nöja oss med att saker är som de är. Tvärtom innebär den här livsfilosofin att vi alltid kan lära oss av alla situationer och ständigt utvecklas som människor. Eftersom misslyckanden är helt naturliga inslag i livet väljer jag att se på dem som ledtrådar och vägvisare. Om jag misslyckas med något innebär det förmodligen att jag behöver lära mig mer, göra något annorlunda eller ta hjälp för att få ett annat resultat i framtiden.

Det ger mig stor tillfredsställelse att känna att jag alltid gör så gott jag kan samtidigt som jag ständigt strävar efter att bli lite bättre varje dag.

2017

Med detta lilla resonemang vill jag säga att jag hoppas 2017 blir ett år då du når många av dina personliga mål och att du är snäll mot dig själv och drar lärdom när det inte riktigt blir som du tänkt.

Tack för att du läste och ha det så bra.

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

december 6, 2016

Lite bättre varje dag.

Människan har alltid haft en benägenhet att förändra sig för att överleva. Att lära sig nya färdigheter och anpassa sig till omgivningens krav har alltid varit essentiellt och utveckling är och förblir självaste grundstommen i evolutionen. Modern vetenskap lär oss att det finns många paradigmskiften i människans historia som hänger ihop med att vi lärt oss nya saker. Använda handverktyg och att bemästra elden kan lyftas fram som två utomordentligt viktiga utvecklingssteg, som ledde till att människan som art blev lite bättre. Dessa stora och viktiga händelser skedde inte över en natt och kunde inte förutses av individerna som levde under den tid då de aktualiserades. Förmodligen hade ingen som mål att bli först i världen med att bemästra elden så att kommande generationer skulle få det bättre, men så blev det.

Våra förfäder gjorde det som behövdes för att överleva och få en ljusare tillvaro i stunden. För att möjliggöra det krävdes en ständig strävan efter att bli lite bättre varje dag. Ibland skedde stora genombrott som fick effekt på hela mänsklighetens framtid, men oftast var det små förbättringar i vardagen som påverkade våra förfäder allra mest.

Även om våra förfäder levde i små grupper gick det inte att tänka att andra skulle göra saker bättre. Istället var varje individs agerande och strävan efter att utvecklas viktig för den enskilde, gruppen och mänskligheten. Människans nuvarande situation är enligt den här tesen ett direkt resultat av tidigare generationers agerande och samma resonemang kan appliceras på ditt liv. Ditt agerande idag kommer att ha en direkt effekt på ditt liv imorgon.

Nu ser inte världen ut som för hundratusen år sedan. Idag har vi bl.a. stadsgränser, lagar, religioner, regeringar, presidenter och chefer som alla är med och påverkar våra liv på ett eller annat sätt. Ibland kan det kanske kännas som att det inte spelar någon roll vad du gör så länge vi har den här regeringen, chefen, lagen, osv. Det kan vara lätt att falla in i ett tankemönster att det är upp till andra att se till att ditt liv blir bättre och därför missa chansen att ordna det på egen hand. Du behöver dock inte tänka så för faktum är att de flesta områdena i ditt liv går att förbättra genom ditt agerande och du får en ny chans varje dag.

Om du inte gör någonting annorlunda idag mot igår så förblir saker som de är. Det är en strålande strategi om du är nöjd med alla områden i ditt liv (relationer, hälsa, ekonomi, boende, socialt umgänge, arbete, kärlek m.m.). Om du däremot vill förbättra något av dessa eller andra områden är det upp till dig att agera annorlunda. Om du t.ex. vill förbättra din ekonomi behöver du se över ditt agerande på flera områden (inkomster, utgifter, sparande m.m.). Om du vill förbättra din hälsa behöver du se över hur du agerar i förhållande till bl.a. mat, sömn och rörelse. Egentligen är det väldigt enkelt att förändra något i positiv riktning. Det är bara att göra som våra förfäder och sträva efter att bli lite bättre varje dag.

Om du agerar lite bättre varje dag kommer också ditt liv att bli lite bättre varje dag. Över tid ackumuleras små saker till stora omvälvande förbättringar både för dig själv och för andra. Vem vet, kanske blir något du gör underlag för ett nytt paradigmskifte i ditt liv och i människans utveckling.

Tack för att du läste och ha det så bra.

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

oktober 11, 2016

Inte mindre än 100 %

Tänk att vi är 100 % dedikerade i vissa saker men nöjer oss med att göra andra lite halvdant, trots att vi vill ha goda resultat. Jag tycker t.ex. att det är väldigt enkelt att avstå från att röka till 100 %. Jag har aldrig varit någon rökare så det kanske är lätt för mig att säga, men ha lite tålamod så ska jag förklara vidare vad jag menar.

Om jag frågar en tidigare rökare som lyckats sluta om vederbörande tror att det är lätt att vara 70 % rökfri och 30 % rökare tror jag att svaret blir nej. Jag påtalar ofta att det finns undantag och det gäller även detta exempel. Vi har alla hört om feströkare som ”bara” tänder en giftpinne när det ackompanjeras med något giftigt i flytande form. Sådana människor finns, men den stora massan som slutar röka gör bäst i att vara 100 % dedikerade det beslutet för att inte trilla tillbaka till ett-paket-om-dagen-livsstilen. Det är kanske inte enkelt i ordets rätta betydelse att till 100 % avstå från att röka. Suget efter en cigarett kanske alltid finns där, jag vet inte, men det är ändå enkelt att ta ett beslut om att avstå 100 % eftersom allt annat är ännu värre.

Samma gäller t.ex. att inte stjäla eller inte köra bil utan bälte. Det är lätt att avstå från att ”bara stjäla lite”. Det är också lätt att bestämma sig för att alltid använda bilbältet, alltså ta ett beslut och vara det 100 % dedikerad.

När det handlar om mat verkar det vara mycket svårare att dedikera sig 100 % till en kosthållning som främjar hälsa och välmående. Människor bestämmer sig ena stunden för att leva ett hälsosamt liv, för att i andra stunden gå loss i chipsskålen med ett rättfärdigande i form av ”fredagsmys” eller ”ätardag”.

Jag är inget undantag. Innan jag hittat fram till den primala livsstilen som gör det enkelt att leva hälsosamt, praktiserade jag själv ätardagar. Jag ville komma i form och tänkte att jag biter ihop 85 % av tiden och unnar mig 15 %. Det innebar i praktiken att jag åt vad jag trodde var sunt (fullkorn och lightprodukter) sex dagar per vecka och frossade i vad jag ville under en dag. I teorin tänkte jag att ätardagen skulle bestå av lite mer mat av onyttig karaktär, men så var aldrig fallet. Eftersom jag fick äta vad jag ville slutade det alltid med en stor påse lösgodis. Det är ingen skön känsla att ligga på soffan med ångest och uppsvälld buk efter att ha tryckt i sig ett kilo lösgodis. Det är fruktansvärt. Men så kom en ny dag och jag återgick till att äta ”nyttigt”. Ångesten försvann och minnet med den, för nästa vecka upprepade jag samma procedur och samtidigt förundrades jag över varför jag inte nådde mina hälsomål. Jag är bara ett exempel men kanske känner du igen dig i delar av min historia.

När jag nu ett drygt decennium senare blickar tillbaka på den här tiden med en djupare förståelse för näringslära, inser jag att det var svåra odds som min kropp ställdes inför. Jag åt en kost (typ tallriksmodellen) som till stor del bestod av kolhydrater. Det fick mitt blodsocker att skjuta i höjden, vilket i sin tur gjorde att det fettinlagrande hormonet insulin pumpades ut för att balansera det. Samtidigt tränade jag för mycket högintensiv konditionsträning (löpning och cykling) vilket gjorde att suget efter kolhydrater ökade ännu mer.

Jag var alltså inne i en klassisk ”äta massa kolhydrater – springa så fort jag kan för att bränna dessa – fylla på med kolhydrater jag sprungit bort och lite till för att suget är så stort – lagra dessa kolhydrater i form av fett – gå upp i vikt och må dåligt” cirkel.

Idag vet jag att min strategi (äta kolhydrater och springa mycket) inte var den bästa för att uppnå hälsa och välmående, men det var ändå en strategi. Om jag bortser från hur svårt jag gjorde det för min kropp genom att äta en så kolhydratrik kost och springa så mycket, tror jag att det fanns ett ännu större problem. Jag hade inte dedikerat mig 100 % till min strategi vilket med största säkerhet gjorde att mina mål blev ännu svårare att uppnå (kom ihåg hur bra det går för en rökare som slutar till 70 %)

Så vad skulle jag gjort annorlunda utifrån den kunskap jag har idag? Eller ännu viktigare, vad kan du göra för att inte hamna i samma sits som jag gjorde?

Det mest uppenbara jag tycker att du ska göra om du vill förbättra din hälsa genom en ändrad kost, är att välja en strategi som jobbar med din kropp och inte mot den. Det handlar om att äta mat som balanserar dina hormoner, ger näring och bra med energi. Det gör du genom att välja naturlig, näringstät och giftfri mat där basen utgörs av vegetabilier och animaliska produkter.

När du har strategin på plats tycker jag att du ska gå in för den fullt ut genom att dedikera dig till 100 %. Precis lika enkelt som det är att bestämma sig för att aldrig stjäla är det att bestämma sig för att aldrig äta en kanelbulle igen. Du är helt enkelt inte en person som äter kanelbullar, godis eller annat skräp. Säg det högt, skriv ner det på papper eller gör något annat som krävs för att beslutet ska fästa ordentligt i dig. Känn dig stolt över ditt beslut att inte nöja dig med mindre än 100 %. Släpp taget om allt som handlar om ”ätardagar” och ”att unna sig”. Du är värd det bästa som finns hela tiden, du är värd att unna dig varje dag genom att göra val som gagnar din hälsa 100 % av tiden.

Naturlig, näringstät och giftfri mat är gott för kroppen.

Om du väljer en Primal kost som din strategi kommer det vara enkelt att hålla dig till den eftersom du ställer in din kropp på att vilja äta bra saker. Det blir en livsstil att äta hälsosamt och eftersom maten du stoppar i dig gör att du både ser och känner skillnaden i din kropp blir det lätt att säga nej till kanelbullen nästa gång den dukas fram.

Men tänk om det ändå slinker ner en bulle eller två under året. Är det kört då och lika bra att kasta in handduken helt, kanske du tänker nu?

Självklart inte, det är förmodligen inte ett ”tänk om” utan snarare ett faktum att du kommer att göra avsteg från din strategi under tidens lopp. Men se det då som just avsteg du begår medvetet och inte som misstag du sedan klandrar dig själv för. Gör aktiva val och kliv bort från din strategi för en stund om du nu känner för att fira med en bit tårta på ett kalas. Viktigast av allt är att du gör dina avsteg med samma stolthet som alla dina andra hälsosamma val. Du vet att du med lätthet kan avstå tårtan men väljer att ta den ändå. Det är väldigt stor skillnad att äta en bit tårta med den inställningen jämfört med att längta i 6 dagar efter att den ska bli tillåten bara för att må dåligt när den väl är uppäten. Ta tårtbiten, stå för ditt val, ät och njut av den, ta eventuella konsekvenser och gå sedan tillbaka till din livslånga och hälsosamma strategi till 100 %.

För att summera det hela i ett par meningar. Gå inte in för att misslyckas delar av tiden genom att bara nöja dig med t.ex. 80 % hälsosamma val, utan se till ditt fulla värde och dedikera dig fullt ut till din nya kosthållning. När du gör avsteg, njut av dem och var snäll mot dig själv.

Tack för att du läste och ha det så bra!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

augusti 23, 2016

Barfota – vår koppling till naturen

Vi bor i hus på landet och jag har förmånen att kunna gå ut barfota på verandan och vidare på tomten inom ett par sekunder. Jag startar varje morgon med denna rutin, oavsett väder och oavsett om jag ska ut på promenad eller inte. Jag älskar framförallt känslan av barmark under mina fötter, men även att kliva ut på snö har sin tjusning. Det är något helt speciellt att förflytta sig från hårda golv inomhus till ett levande underlag som skiftar i form med årstiderna.

Numera finns det teorier som påstår att människor, som en del av naturen, är kopplade till moder jord via elektromagnetiska fält. Det moderna livet och människans avskärmning från naturen ska enligt denna teori avjorda oss och leda till ohälsa. Jag kan ingenting om det som tydligen kallas earthing och vet inte hur deras belägg håller vetenskapligt, men jag vet att det är alldeles fantastiskt att gå barfota. Det räcker för att jag ska kasta skorna och ge mig ut nakenfotad så ofta jag kan.

Det är inte bara under min morgonrutin som jag går barfota, utan så fort våren är i antågande ser jag min chans. I april/maj är det lagom att låta den då känsliga huden under fötterna få se dagens ljus igen. Efter en övervintring i yllesockor och mjuka skor är fötterna allt annat än anpassade för smågrus, rötter och stenar så det blir en hel del trippande i början. När sommaren väl är kommen är mina fötter redo för vilket barfotaäventyr som helst. Jag tar mig ledigt fram i nästan all terräng utan skyddande skor. Om det är allt för eländigt underlag, eller om normer och klädkoder kräver det, stoppar jag fötterna i ett par barfotaskor och behåller därmed en del av känslan. Så håller jag på hela sommaren och en bra bit in på hösten, då det blir allt för utmanande för mig att fortsätta utforska värden in på bara huden. När jag väl stoppar fötterna i ett par riktiga skor igen känner jag mig genast instängd och längtan efter våren uppenbarar sig på nytt.

Några som inte behövde gå barfota efter säsong var våra förfäder som levde vid ekvatorn och däromkring. Att människan utvecklats som art genom hundratusentals år utan att ha tillgång till vadderade, upphöjda och dämpande skor är en självklarhet. Kanske har våra förfäder på sin höjd tillverkat någon form av mockasin av lite skinn eller liknande, men förmodligen var det barfota som gällde. Utifrån ett evolutionärt perspektiv är perioden som vi har använt skor väldigt kort och människan är i hög grad fortfarande en art som är gjorda för att gå barfota. Det finns nedärvt hos oss. Våra fötter har utvecklats och anpassats för att klara av att gå barfota i all möjlig terräng, men ändå envisas vi idag med att stoppa fötterna i skor. Skelett, muskler, senor och ligament förväntar sig en viss stimulering som inte blir den samma när vi bäddar in fötterna i mjuka och skyddande skor.

Självklart ser mycket annorlunda ut idag än för 100 000 år sedan. Då fanns inga asfalterade vägar, betonggolv eller krossade glasflaskor på marken som kunde äventyra vår fothälsa. Då fanns bara naturens egna härliga underlag. Idag lever vi i tillägg över hela jordklotet med snö och kyla som naturliga inslag. Det är alltså nödvändigt att skydda fötterna på ett eller annat sätt för att vi inte ska förfrysa eller skada oss. Dock tror jag att det finns en risk att detta skyddande blir allt för överdrivet, vilket avskärmar oss från det naturliga arvet och riskerar att våra kroppar inte får den stimulering de är anpassad till.

Jag förespråkar inte att alla ska kasta sina skor och leva barfota resten av livet, oavsett tidigare erfarenheter, fysiska egenskaper eller livsmiljö. Ett sådant tillvägagångssätt skulle med största sannolikhet leda till skador. Ungefär som för några år sedan då det blev modernt att springa i minimalistiska löparskor. Trenden, som i grund och botten var sund, tog för lite hänsyn till individuella förutsättningar. Det förde med sig att personer, som sprungit i mjuka och dämpade skor i årtionden, övergick till minimalistiska skor men fortsatte med samma löpningsrutiner. Eftersom många fötter, knän och höfter var för svaga att klara den förändrade belastningen och ansträngningen ledde det till olika former av skador.

Om det nu är självklart att våra förfäder inte hade några skor, så är det lika självklart att vi inte bara kan anamma deras livsstil fullt ut efter att ha levt i en modern tid hela vårt liv. All övergång till en primal livsstil bör ske med eftertanke och med ett kritiskt förhållningssätt och allt behöver inte ske till 100 %. Så tänker jag med mitt eget barfotaliv. Att gå barfota är inget jag praktiserar med överdrift eller hela tiden. Istället njuter jag av daggtyngda grässtrån, eller smågrus för den delen, under mina fötter när tillfälle ges och andan faller in. Då är jag för stunden i lite mer kontakt med mitt genetiska arv och sedan tänker jag inte mer på det. Fördelarna som det för med sig får jag oavsett.

Det är också min uppmaning till dig, att ge barfotalivet en chans utifrån dina förutsättningar och på dina villkor. Kanske betyder det att du skippar sandalerna när du ska gå till garaget och hämta något, kanske tar du en promenad runt kvarteret när solen gått ner och ingen ser dig eller kanske ger du dig ut på en lång vandring. Det behöver inte vara något du gör hela tiden för att det ska räknas. Gör det som känns rätt för dig, lyssna på kroppen och passa på att njuta av ditt eget barfotaäventyr innan hösten är här.

Tack för att du läste och ha det så bra.

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

augusti 14, 2016

Energi

Eftersom det här är en hemsida som inriktar sig på kost, livsstil och hälsa kan man tro att inlägget ska handla om energi från fett, protein och kolhydrater. Så är inte fallet. Även om det finns mycket att skriva om energi utifrån ett biokemiskt perspektiv, så kommer detta inlägg istället handla om något annat. Nämligen energi som en nödvändig ingrediens för att nå sina mål!

När det gäller energi så är sanningen att ingenting kan bli något utan att det tillförs just energi. Om du vill byta jobb måste du lägga energi på att söka andra jobb. Om du vill ha en bättre relation till någon måste du tillföra energi för att så ska ske. Om du vill publicera ett inlägg i veckan på din blogg så måste du lägga energi på att skriva.

Visst sker det ibland till synes slumpmässiga saker som leder till förbättringar i livet. Det sker dock väldigt många fler förbättringar som ett resultat av fokus, engagemang och genom att tillföra energi. Det går helt enkelt inte att räkna med att det du vill ska hända i ditt liv plötsligt uppenbaras genom ett magiskt fenomen. Om du vill att något ska hända måste du själv ta ansvar för att så ska ske genom att lägga energi, på rätt saker. Rätt saker? Ja det räcker inte att bara sätta upp ett mål och sen lägga energi på allt möjligt och hoppas att målet kommer närmre. Ett sådant oplanerat och ofokuserat tillvägagångssätt slösar snarare bort energi än det leder till något positivt.

Om våra förfäder som levde för 100 000 år sedan hade ett sådant tillvägagångssätt skulle det lett till en dödlig utgång. Tänk dig att maten är slut. Medlemmarna i stammen börjar tära på sina dyrbara reserver, hungern är påtaglig och svältdöden stirrar dem i vitögat. Alla i stammen är överens om vilket mål som måste uppnås för att förbättra situationen, nämligen skaffa mat genom att jaga djur eller samla växter. Då börjar alla medlemmar i stammen att göra allt annat än jaga eller samla. Några går ner till floden för att bada, någon klättrar upp i ett träd för att titta på utsikten och någon ändrar lite på stenformationen runt lägerelden. Om detta beteende fortsätter så dröjer det inte länge förrän den första personen i stammen svimmar av hunger och utmattning. Snart är alla döda.

Jag vet inte om du känner igen dig, men jag kan minnas oändligt många tillfällen då jag satt upp mål och lagt en plan för hur jag ska ta mig dit, för att sedan upptäcka att ingenting händer. Eller det är fel att säga att ingenting händer, för det gör det absolut. Men det är fel saker som händer. Om vi tar exemplet med ett blogginlägg varje vecka som är högst relevant i mitt eget fall så är det väldigt tydligt att det är lätt att lägga energi på fel saker. Låt säga att jag vill skriva ett inlägg till bloggen som handlar om blommor. Jag sätter av 3 timmar för att skriva inlägget, bara för att 4 timmar senare upptäcka att jag inte skrivit en rad. Istället har jag lagt energi och tid på att undersöka på nätet om diverse blomsorter, tittat på bilder av blommor och läst vad andra skrivit om blommor. Det är visserligen saker som kanske leder till inspiration för mitt eget inlägg, men det kan bli en ond cirkel som fortsätter i oändlighet. Här måste jag ta tillbaka mitt fokus och lägga energi på rätt sak, nämligen att skriva.

Nu kanske du tänker att det blir larvigt att ta upp exemplet om våra förfäder och deras hunger och jämföra det med till synes banala saker som att skriva ett inlägg i veckan på en blogg. Konsekvenserna är ju inte alls så stora när vi lägger energi på fel saker i modern tid. Nej kanske inte i jämförelse med svältdöden, men jag vill påstå att fel fokus och bortkastad energi leder till elände och olycka. Många människor lägger t.ex. massor med energi på ett jobb de egentligen inte vill ha. De drömmer om något annat, men fortsätter att göra samma sak som alltid. Relationer är en annan sak jag kommer att tänka på. Människor beklagar sig ständigt över dåliga relationer till människor i sin närhet, utan att det leder till någon förbättring. Det går att applicera detta resonemang på i princip allt som människor företar sig. En människa som vill nå ett mål och vet hur tillvägagångssättet för att nå målet ser ut men ändå lägger energi på saker som inte leder mot målet, är enligt min mening också på väg mot svältdöden. Inte bokstavligt såklart eftersom det idag finns mat att tillgå 24 timmar om dygnet, utan snarare själsligt. Ett liv där energi läggs på saker så att det kan pågå är inte samma sak som ett liv där energi läggs på saker så att det kan levas.

Om det stämmer att det är dödande för själen, varför är det då så vanligt att människor lägger massor av energi på saker som de egentligen inte vill? Och vad kan du göra för att bryta det mönstret?

Det finns naturligtvis en mängd svar på frågan varför människor fortsätter att lägga energi på saker de inte vill. Kanske beror det på att man inte vet vad man faktiskt vill. Kanske är det självkänslan och den inre rösten som påstår att man inte duger som man är. Kanske är det upplevelsen av att behöva anpassa sig till yttre omständigheter för att passa in som sätter käppar i hjulet. Det kan vara massor av olika anledningar som hindrar människor från att lägga energi på saker som för dem närmre sina mål, men en sak som jag tror är ofta förekommande har med mod att göra. Människor vågar inte. För även om det leder till själslig svältdöd att lägga energi på fel saker så kan det inge en viss trygghet. Om jag t.ex. stannar på mitt jobb som jag är kvalificerad för (men avskyr) så behöver jag i alla fall inte vara rädd för att misslyckas på ett nytt arbete. Om jag stannar i en relation (som plågar mig) behöver jag i alla fall inte riskera att bli ensam resten av livet. Om jag inte publicerar något inlägg på bloggen (fast jag vill) så riskerar jag i alla fall inte att ingen gillar vad jag skriver.

All förändring av var vi lägger vår energi innebär någon form av risk. Förändringen kan leda till något bättre eller till något sämre. Därför kräver en förändring per automatik ett risktagande och således mod. Därmed blir ett svar på frågan vad du kan göra för att bryta mönstret följande: Du kan våga!

”Att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora sin själ”

(Søren Kierkegaard)

Tack för att du läste och ha det så bra!

Välkommen att boka en konsultation om du vill ha stöd i din förändringsprocess.

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

december 6, 2015

Primal hälsas livsstilshjul

Den primala livsstilen är inget nytt fenomen. Den har existerat i flera hundra tusen år, formats av evolutionen och lämnat ledtrådar i våra gener för att vi ska kunna förstå den. Våra förfäder behövde inte läsa sig till kunskap om den primala livsstilen då miljön som de vistades i inte gav några andra alternativ än att leva primalt. Det fanns inga andra alternativ än att äta det som var tillgängligt i naturen, införskaffa det på egen hand samtidigt som man tog sig an alla utmaningar som kom i vägen.

Idag ser miljön som människan vistas i väldigt annorlunda ut än för 100000 år sedan. Våra gener däremot är i princip lika och förväntar sig samma stimulans idag som då. Denna markanta förändring av omgivningen har gjort att nutidens människor ställs inför väldigt många val när det gäller kost och livsstil. Val som antingen gör gott för hälsan eller förstör den. Det här har fått hälsointresserade personer runtomkring i världen att ta fram modeller för att beskriva livsstilar utifrån ett evolutionärt perspektiv. Det finns idag flera sådana modeller, där Mark Sissons Primal Blueprint och Kriss Kressers 14FOUR kan nämnas som några. Primal hälsas livsstilshjul är vår modell av en livsstil som optimerar hälsan.

Primal hälsas livsstilshjul består av 8 olika delar som tillsammans bildar en helhet kring vad som optimerar hälsan. Hjulet symboliserar den eviga rörelsen i livet samt att helheten aldrig blir bättre än summan av delarna. Varje del i sig är ett kraftfullt verktyg för att påverka och förändra hälsan till det bättre, men det är just helheten av delarna som tillsammans kommer att göra den största skillnaden för dig och din hälsa.

Vi har skrivit ingående om varje respektive del i Primal hälsas livsstilshjul och du kan ta del av detta genom att följa länkarna i sammanfattningen nedan. Gör dig själv en tjänst för livet genom att ställa om till en primal livsstil. Vill du ha personlig vägledning hjälper vi dig gärna. Lycka till!

Primal hälsas livsstilshjul, en sammanfattning.

Kost.

Maten har kanske enskilt störst betydelse för hälsan och en direkt effekt på energinivå, hormoner och humör. Kosten bör utgöras av naturlig, näringstät och giftfri mat. Basen ska vara vegetabilier och animaliska produkter som kött, fisk, fågel, ägg, skaldjur, grönsaker, frukt, bär och nötter.

Rörelse.

Allting levande i världen är i ständig rörelse och utan den skulle vi inte överleva. Rör på dig ofta i ett långsamt tempo och ansträng dig hårt någon gång ibland. Mellan de hårda passen är det viktigt med vila och återhämtning.

Sömn.

Under sömnen repareras celler, immunförsvaret stärks och hjärnan bearbetar intryck. Det är viktigare med kvalité framför kvantitet när det gäller sömn och vila, men du bör få runt 7-9 timmars sömn varje natt.

Naturen.

Det är i naturen människan utvecklats som art och att vistas i den för med sig en mängd fördelar, t.ex. motion på ett naturligt sätt och D-vitamin från solen. Ta alla tillfällen i akt för att komma ut i naturen och upplev den helande kraften.

Närvaro.

Vi lever i en tid med mängder av krav och stimulans som vi inte är anpassade för, vilket kan leda till stress och annan ohälsa. Ett sätt att undvika ohälsa är genom att skapa förutsättningar för medveten närvaro.

Stammen.

När vi föds är vi beroende av andra för att överleva. Det följer med oss genom hela livet, människan är evolutionärt anpassad till ett liv i gemenskap med andra. Idag är det inte lika självklart att vi lever i grupp utan du måste aktivt söka upp den själv.

Hjärnan.

Hjärnan är det som definierar människan som art, men den är inte anpassad utifrån dagens samhälle. Hjärnan kan lätt bli överbelastad av intryck vilket kan leda till ohälsa. Ge din hjärna rätt förutsättningar och träning.

Kreativt och kritiskt tänkande.

Lita inte blint på andra utan tänk kritiskt och kreativt. Om du gör det kan du hitta det som är sant för dig.

september 12, 2015

Stammen – för utveckling

Vi har tidigare skrivit om vikten av att vistas i naturen där vi har vårt ursprung. Det var i naturen som våra förfäder fann mat, skydd, trygghet och upplevelser samt utvecklades som art. En ensam människa på den afrikanska slätten eller i en djup djungel skulle förmodligen inte utvecklas eller ens bli långlivad. Under majoriteten av människans evolution har vi levt i grupper, starkt sammanhållna av sociala och familjära band för överlevnad. Det var tillsammans med andra i stammen som utvecklingen gick framåt och än idag är viljan att känna tillhörighet djupt rotat i oss.

Redan vid födseln, då vi är som mest sårbara, är vi programmerade att knyta an till andra. Som nyfödd är anknytningen och kontaktskapandet vår enda chans för överlevnad, men viljan att socialisera tycks följa med oss genom hela livet. Som barn testar vi och lär oss de sociala spelreglerna genom lek och deltagande i aktiviteter med andra. Som vuxna söker vi som regel efter en partner att knyta djupa kärleksband till. Men utöver instinkten att bilda par och familjer så söker vi som vuxna även efter att skapa sammanhang med andra utanför den närmsta familjekretsen. Vi är sociala varelser och det är tillsammans med andra som magiska saker händer.

Kanske kan du minnas något tillfälle då du upplevt saker tillsammans med andra och som du idag förknippar med starka känslor. Det kan vara en idrottsprestation, naturupplevelse eller något annat som fick er att känna stark sammanhållning och glädje. Det kan även vara något obehagligt som hänt, men där stödet från andra gjort att det gått att utstå det som är jobbigt. I genuina grupper med andra människor blir positiva upplevelser starkare och obehagliga situationer mer hanterbara. Magiska saker sker inte automatiskt bara för att man samlar ett gäng individer i en grupp, utan det krävs att varje individ i gruppen vågar dela med sig av och visa både sina starka sidor och de saker som skrämmer en. Att befinna sig i en starkt sammanhållen grupp betyder att individen blir sårbar, men samtidigt väldigt stark.

Motsatsen, ensamhet, leder inte till något magiskt. Istället kan isolering, utanförskap och få sociala kontakter leda till ohälsa i form av stress, psykiska besvär och även fysiska problem. Det rapporteras ständigt om att den psykiska ohälsan försämras i Sverige och 2014 var akut stressreaktion den vanligaste diagnosen vid sjukskrivning (försäkringskassan, statistik och analys). Självklart finns det många orsaker till att människor blir sjukskrivna och det är inte vår avsikt att måla ut enbart en. Hela livsstilen, gener och omgivande faktorer spelar roll när människor blir sjuka. Dock anser vi att människan evolutionärt är anpassad till ett liv i gemenskap med andra. När vi gör avsteg från vad vi är anpassade för så kan det leda till ohälsa, oavsett om det gäller kost, rörelse eller att inte uppleva tillhörighet i en grupp.

Att ingå i en grupp var som sagt naturligt för våra förfäder och inget som varje individ behövde tänka särskilt mycket på. Deltagandet skedde automatiskt och därmed kom även alla fördelar med på köpet. Dagens samhälle skiljer sig avsevärt från det som våra förfäder hade att förhålla sig till. Idag har vi i västvärlden gått från att leva i grupper till att leva i små familjer eller ensamma. Självklart har alla rätt att göra sina egna val och ibland är ensamhet säkert bättre än att tillhöra en grupp, särskilt då det finns grupper som inte fostrar deltagarna i en positiv riktning. Om det däremot finns en önskan om att tillhöra en grupp så är det inte alltid som det kan ske naturligt utan ansträngning. Idag kan en person behöva söka upp andra för att kunna uppleva allt det fina som grupptillhörighet innebär. Ett gemensamt intresse är ofta en bra utgångspunkt för att öka sitt sociala kontaktnät. Det finns föreningar och organisationer för det mesta idag och alltid är det något som passar. Många gånger får dock fysiska möten stryka på foten för sociala medier och annan kommunikation på nätet. Trots att det är enklare än någonsin att nå ut till människor över hela världen och därmed finna likasinnade så verkar det som att vi är ensammare än någonsin. Kontaktskapande via internet kan på inga vis nå upp till vad det innebär att träffa andra människor i riktiga livet. Vid fysiska möten aktiveras vårt ursprungliga arv och goda hormoner frigörs inom oss, vilket förmodligen inte sker i samma utsträckning när vi träffas via en skärm. I en grupp kan vi utmana gamla föreställningar och idéer och våga prova nya saker, både mentalt och fysiskt. I en grupp kan vi testa våra gränser, utvecklas och ibland falla handlöst men då med säkerheten att gruppen finns där och fångar upp oss.

Om du känner för att utveckla ditt eget deltagande och hitta din primala stam så finns det en mängd aktiviteter som är bra att göra själv, men fantastiska att göra tillsammans med andra. Listan kan göras lång, men vi har valt ut några favoriter. Alla förslag bygger på att du tar ansvar och söker upp eller samlar ihop en grupp människor som också vill uppleva saker tillsammans.

Rör på dig tillsammans med andra.

Det kan till exempel innebära att du blir medlem på ett gym och tar del av deras träningsaktiviteter som sker i grupp. Det får gärna vara sådan typ av träning där man tävlar mot sig själv och sina mål men stöttas av andra att nå dem. Det kan även innebära att du börjar med någon lagidrott som bygger på just gemenskap, eller något annat som väcker ditt intresse. Oavsett vad du väljer att börja med så är vi säkra på att du kommer att få en positiv upplevelse. Kombinationen av rörelse och grupptillhörighet har dubbel effekt på utsöndringen av goda hormoner som får oss att må bra.

Ge dig ut på äventyr tillsammans med andra.

Nu menar vi inte att ni måste planera en expedition till Antarktisk eller vandra genom Amazonas (om ni inte vill) för att det ska räknas som äventyr. Nej, försök istället att samla en grupp människor och gör något som är nytt för er. Kanske innebär det att ni ger er ut och tältar en natt tillsammans, gör en lägereld och tittar på stjärnorna. Kanske är det en fisketur på älven som är ert gemensamma äventyr, eller kanske är det ett besök på den botaniska trädgården som kittlar era nerver. Oavsett vad ni kommer fram till att ni vill göra så sker det speciella saker när vi upplever något för första gången tillsammans med andra.

Införskaffa, laga och avnjut mat tillsammans.

Självklart ska maten som ni intar vara naturlig, näringstät och giftfri, men därutöver är det bara fantasin som sätter gränser. Ta er tid och planera upplägget, fördela arbetsuppgifter och tillaga med kärlek. Mat som är lagad och äts tillsammans med andra smakar fantastisk gott.

Dela med dig av något du är bra på.

Besitter du kanske någon färdighet som andra också vill lära sig? Dela med dig genom att bjuda in till aktivitet. Använd sociala nätverk och andra plattformer för att berätta vad du kan hjälpa till med och samla en grupp. Genomför!

Utveckla något som du vill bli bra på.

Gå med i en grupp där du utmanas att lära dig nya saker genom att omge dig med personer som redan behärskar den färdighet du eftersträvar. Det spelar ingen roll vilken aktivitet det gäller då det alltid är utvecklande att lära sig nya saker.

Jobba mot förändring.

Har du kanske länge drömt om att förändra något hos dig själv men inte kommit igång? Vill du gå ner i vikt, sluta röka eller förbättra dina relationer? Vad du än längtar efter att förändra hos dig själv så finns det garanterat andra människor som vill samma sak. Sök upp dessa och ta tag i utmaningarna. En förändring kräver hårt arbete men tillsammans blir det lättare.

Om du fortfarande funderar på varför det skulle vara bra att utveckla dina sociala kontakter och din grupptillhörighet så kan du alltid vända dig till Primal hälsa direkt för en enskild konsultation.

Tack för denna gång. I nästa inlägg skriver vi om hjärnan och vad som kan vara värt att tänka på när vi använder den. Självklart utifrån ett evolutionärt perspektiv.

juli 23, 2015

Naturen – ursprunget

Det första dagsljuset bryter varsamt genom lövverket och små strålar av sol letar sig ner till undervegetationen. Gruppen på 15 individer gömde sig från gårdagens regn under en klippa som skjuter ut likt ett skyddande stod. Elden som gjordes i ordning kvällen innan glöder fortfarande försiktigt. Alla vaknar upp till ljudet av fåglar som ger sig ut bland trädkronorna för att hitta mat för dagen. Detsamma gäller för gruppen där arbetet fördelas mellan de individer som är redo nog att ge sig ut för dagens jakt och samlande av föda.

Nattens regn ligger varligt kvar likt en sval smekning över marken och fötterna svalkas uppfriskande när jägarna tillsammans ger sig ut i det gröna ljuset. Tempot är inte särskilt högt, men tillräckligt för att gruppen ska jaga och spurta förbi varandra om vartannat. Lungorna fylls av den sista luften från nattens regn och en frisk känsla sprider sig i gruppen. Ljudet från ett rinnande vatten gör att tempot saktar ner ännu mer och solen bryter igenom lövverket där vattnet skapar en bred gata för ljuset. Värmen gläder jägarna och de njuter tillsammans i tystnad medan de letar efter spår från djur. Deras erfarenhet säger att många djur kommer till vattnet för att fylla på sina vätskedepåer.

De som blev kvar vid nattens glöd för att vila ser till att mata glöden till en stolt eld samtidigt som de ser över närområdet och plockar in vad de finner användbart. De utbyter något skämt om att det inte går att veta ifall gruppen med jägare kommer tillbaka med något ätbart, än mindre ifall det smakar gott. De har varit med förut och ser till att det finns en del bär och nötter tillgängligt när de andra kommer tillbaka. Med lite tur och massor av erfarenhet hittar de ganska fort både bär och nötter men också några fågelägg, så de bestämmer sig att på rygg hålla elden sällskap tills jägarna är tillbaka. Luften är frisk men elden värmer och det är inte så svårt att sluta ögonen för att längta efter nästa varma måltid. Ynglingarna håller sig tillräckligt långt bort från elden och de äldre så att deras lek inte ska störa, men tillräckligt nära så de snabbt kan hitta tillbaka om något alldeles för spännande händer. De hjälps åt att klättra på den del av klippan som inte är så brant. Ganska snart når de tillräckligt högt upp för att solen ska ha hittat en fläck som de kan samsas om att lägga sig i för att njuta en stund av det värmande solljuset, samtidigt som de hör de äldre skratta nedanför vid elden.

Vid vattendraget har gruppen ännu inte hittat några spår av djur som sökt sig till vattnet och en bit uppströms bestämmer de sig för att ta en behövlig paus. De hittar ganska snart en liten sandbank vid stenväggen som bestämt skickar det rinnande vattnet åt en annan riktning. Här är det inte så svårt att gå ut i det friska vattnet för att svalka sig efter den långa turen från gårdagens viloplats. Även om doppet och den sövande solen gör det svårt att fortsätta så stannar inte gruppen länge, bara tillräckligt för att värma upp skinnet efter det friska vattnet. När de når fram till den mindre uppdämningen har solen precis passerat sin höjdpunkt och från gömstället de hittat kan de se en grupp hjortdjur som vaksamt spejar över vattnet medan några djur åt gången får dricka. Bara genom att se djuren ökar pulsen något hos jägarna som vet vad som väntar. Tillsammans och utifrån gemensam erfarenhet bestämmer de sitt tillvägagångssätt.

Vid klippan har ynglingarna för längesedan tröttnat på att vara still och spenderar nu sin tid med att speja på de som blev kvar vid elden och som nu ser ut att sova djupt. De smyger likt katter mellan stenar och skrevor i klippan som skapar lagom stora gömställen. Smidigt och ljudlöst tar de sig närmare och närmare elden och de som ovetande sover runt den. Plötsligt stannar den främsta upp och ger ifrån sig ett hoande. De som vaktar elden vaknar hastigt till liv och vänder sig om för att ta reda på vad som lever om. Skrattande pekar de på ynglingarna som raskt klättrar ner och springer fram till den varma elden. Solen har passerat zenit för en ganska lång stund sedan och magarna börjar kurra tillräckligt för att de nu ska dela på bytet av bär, nötter och ägg som samlats in tidigare.

En av de äldre i stammen samlar lite ved och boningsmaterial inför natten när han hör sina stammedlemmar tjoa och skratta långt innan de syns och det är lätt att förstå att dagen varit bra. Det är inte alla dagar det går så bra som denna, men jaktlaget har lyckats fälla en stor hjortbock och är förtjusta inför den stundande festen. Under aftonen samlas alla kring elden och hjälps åt att använda så mycket som det går av djuret. Många skratt och historier utbyts mellan stammedlemmarna som tillsammans njuter av den värme och glädje som uppstått kring elden. Redan innan solen försvunnit helt bakom trädtopparna har två av de minsta kurat ihop sig vid de äldre och brasan, mätta efter dagens fångst. Övriga fortsätter en stund till med historieutbyte och skratt innan solen hälsar sin vän månen välkommen till natten.

Naturen har gett vår stam värme, trygghet, mat, spänning och upplevelser. Allt detta finns fortfarande att finna i naturen om vi bara vill använda det. Under ca tvåhundratusen år har vi som människor levt och frodats under liknande omständigheter och det är bara de sista femton till tio tusen åren som vi avvikit från vårt ursprungsleverne. Hur spenderar du dina dagar?

Att spendera tid utomhus i naturen är ett viktigt inslag i den primala livsstilen och för en optimerad hälsa. I texten ovan ger vi en bild av hur det kan ha sett ut för våra förfäder under majoriteten av människans evolution. Vi har tidigare nämnt att en primal livsstil inte handlar om att försöka efterlikna våra förfäders liv fullt ut. Istället handlar det om att ta lärdom av och förstå vad som har format människan genom årtusenden till att bli den magnifika varelse vi är idag. Det gäller att förstå varför en viss typ av mat är bättre för våra gener än annan. Det samma gäller när det handlar om rörelse och sömn. Om vi förstår och accepterar att vi är evolutionärt anpassade för en viss livsstil så menar vi att det är lättare att göra kloka val, även i en modern tidsålder.

När vi förstår och accepterar att vi är gjorda för att vara i naturen kan vi också implementera dagliga rutiner och dra fördel av allt positivt som händer i kroppen när vi vistas utomhus. Om vi vistas utomhus regelbundet och med eftertanke kan vi till exempel dra fördel av solljuset som utöver att värma oss även hjälper våra kroppar att tillverka D-vitamin. Utan tillräckligt med D-vitamin får kroppen svårare att reglera normal cellfunktion samt att absorbera viktiga vitaminer. Våra förfäder rörde sig ursprungligen runt ekvatorn och deras exponering av solstrålar blev således ett naturligt inslag under tusentals år. I och med att vi rört oss allt längre från ekvatorn har vi fått ljusare hud och idag är det viktigt att exponeringen av sol sker med eftertanke. Det finns ett massivt informationsutbud som argumenterar för att vi ska undvika solen för att minska risken för hudcancer. Även om det finns en tydlig koppling mellan för mycket ultraviolett strålning i form av solljus och hudcancer, så är riskerna med för lite exponering av sol också värda att beakta. Våra förfäder hade inga instruktionsböcker som informerade hur de skulle leva sina liv. Istället var det deras erfarenheter och känslor som i stor del styrde hur de agerade. Här kommer eftertanken in igen. Istället för att alltid förlita dig på instruktionsböcker och konventionella åsikter som säger hur mycket du bör äta, hur du ska träna eller för den delen att solens strålar är farliga, så råder vi dig att lita på dina erfarenheter och känslor. Ät när du är hungrig och sluta när du är mätt är ett enkelt råd som gäller maten. Utför inte en rörelse om det gör ont är ett annat. När det gäller solljus behöver det kanske inte vara mer avancerat. Utsätt dig succesivt för solljus och lyssna på kroppen. Om det börjar brännas och huden blivit röd har du förmodligen fått mer än tillräckligt. Sök dig till skuggan eller klä på dig täckande kläder!

Det finns väldigt många andra fördelar med att vistas i naturen än sol och D-vitamin. Naturens skiftande form ger automatisk motion på ett naturligt sätt. En promenad i skogen utanför stigen är mångfaldigt bättre än att promenera på ett löpband på gymmet eller en asfalterad trottoar. Våra sinnen stimuleras av naturens ljud, lukter samt synintryck och lungorna fylls med frisk luft. Naturen bjuder in till spontan lek där bara fantasin begränsar vad vi kan ta oss för. Vidare har människor i alla tider skrivit löpmeter om naturens helande kraft. Vi är många som kan intyga att naturen tycks ha en utomordentlig förmåga att minska på stressnivåer i kroppen och hjälpa oss tillbaka till lugnet.

Få av oss har möjligheten eller önskan att spendera hela dagar utomhus. Istället är de flesta av oss inrutade i liv som innebär stillasittande kontorsarbete, bilåkning och tittande på teve. Med lite planering och mycket vilja kan vi dock använda oss av vardagens återkommande rutiner för att maximera tiden vi spenderar utomhus.

-Varför inte stiga upp 30 minuter tidigare och ta en promenad med barnen till förskolan istället för att åka bil. Kanske finns det en skogsstig på vägen som kan väljas istället för trottoaren.

-Föreslå att ni tar nästa jobbmöte under en promenad istället för i konferensrummet. Observera om kreativiteten ökar när hjärnan får tillgång till frisk luft.

-Välj att stänga av teven en kväll och gå ut istället. Varför inte finna ett lämpligt ställe och tända en liten brasa. Samlas med familj och vänner runt elden och låt er hänföras av lågornas magiska kraft. Så mycket bättre än vilket program som helst.

Det här är bara några exempel på hur du kan få in mer tid i naturen utan att ändra allt för mycket på ditt vanliga liv. Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv, men om du bestämmer dig för att ge den en chans så väntar den på dig runt hörnet. Den sagolika och fantastiska naturen!

Vill du få enkla och effektiva råd hur du kan uppleva mer energi och glädje i vardagen? Eller vill du lära dig mer om det evolutionära perspektivet på hälsa? Ta ett första steg mot optimerad hälsa genom att boka en konsultation med oss.

maj 23, 2015

Kost- ett sätt att leva.

En optimal hälsa uppnås enligt oss genom en primal livsstil som bejakar vårt ursprung och strävar efter optimalt genuttryck. Optimal hälsa infinner sig inte om vi enbart koncentrerar oss på en del i livet. Först när vi tar ansvar för och ser över alla våra livsstilsval ger vi våra gener möjligheten att uttrycka sig optimalt och oss själva chansen att må så bra vi kan. Den primala livsstilen, som vi har för avsikt att beskriva utförligt i en serie inlägg, inkluderar alla delar som ligger till grund för en optimal hälsa. Den intresserade kan alltså hålla koll här på sidan och ta del av kommande fördjupningar av varje del.

Alla delar i den primala livsstilen är alltså viktiga för optimal hälsa, men enskilt störst betydelse har kanske maten vi stoppar i oss. Maten har en direkt effekt på energinivå, hormoner och humör, så därför börjar vi i den änden.

Ät när du är hungrig av det som finns tillgängligt skulle utifrån ett evolutionärt perspektiv vara det mest uppenbara och begripliga. För visst är det svårt att tro att våra förfäder ens kunde föreställa sig hur det skulle vara att ha obegränsad tillgång till mat? Det är nog snarare så att människan under hela sin utveckling istället fått vänja sig vid varierande tillgång till mat. Evolutionen har anpassat oss till att klara av långa stunder med begränsad tillgång genom att utveckla ett lagringssystem som tar vara på energin då tillgången på mat är god. Vi menar såklart människans till synes obegränsade förmåga att lagra fett. Om du som jägare och samlare för 20 000 år sedan lyckades lägga på dig några extra kilon fett kunde det innebära skillnaden mellan liv och död när tillgången på mat blev sämre följande månader. Idag är några extra kilo runt magen, lår och höft inte livsnödvändiga och kanske inte heller önskvärda.

Under tusentals år fanns det ingen anledning för människan att reflektera över vad eller när vi skulle äta. Det fanns inga kostrekommendationer, inga dieter, inga 5 mål om dagen teorier, eller andra uppmaningar som våra förfäder hade att ta hänsyn till. För att överleva handlade det om att anpassa sig till sin omgivning, äta det som var tillgängligt och ta tillvara på allt som man kom över.

Exakt vad kosten som våra förfäder åt innehöll är inte det som är viktigast att försöka kopiera. Faktum är att det inte finns en specifik kost som alla människor under tusentals generationer åt. Istället var det förmodligen en väldigt stor variation av mat som intogs beroende på vad som fanns tillgängligt där man befann sig. Det är dock lätt att rada upp exempel på modern mat som INTE fanns att tillgå under miljontals år. Det är endast under de senaste 5000-10000 åren som människan varit bofast, brukat jorden och därmed infört modern mat som t.ex. spannmål och mejeriprodukter. Ännu senare på tidsaxeln har det raffinerade sockret och processad mat introducerats i människans kost. Utifrån ett evolutionärt perspektiv, och vetskapen om att människan utvecklats under flera miljoner år, är några tusen år en extremt kort period. Det finns inte mycket som tyder på att människan har hunnit anpassa sig fullt ut till dagens moderna mat, även om det finns undantag. Vi är alltså biologiskt mer lik våra förfäder än någon slags modern människa, så spannmål, processad mat och raffinerat socker är därför exempel på artfrämmande mat. Det fanns inte tillgängligt under majoriteten av människans utveckling och vi är inte fullt ut anpassade för att äta det.

Den moderna maten må smaka gott (eller?) men mycket tyder på att vårt avsteg från artriktig föda har skapat stora problem. Det finns aldrig bara en sida av myntet men ohälsosam och artfrämmande mat är en av orsakerna till att flera sjukdomar exploderat i förekomst under modern tid. Hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och mag- och tarmproblem är några exempel på moderna fenomen som delvis kan härledas till en förändrad kost för människan. Självklart måste även andra förändringar i människans livsstil tas med i beräkning som orsak till ohälsa.

I detta läge tycker vi att det är viktigt att poängtera det uppenbara, nämligen att människor är olika. Det finns inte en kost som är optimal för alla människor. Vissa personer mår bättre av att utesluta raffinerat socker helt, medan andra kan hantera en viss mängd utan att hälsan försämras. Det samma gäller t.ex. mejeriprodukter som vissa tycks må väldigt bra av att inkludera i sin kost medan andras hälsa totalt havereras om de äter mejerier. Evolutionen och våra förfäders kost ger oss en utmärkt plattform för att förstå vad som är bra mat även i en modern tidsålder, men för att finna en individualiserad optimal kost räcker det inte att titta bakåt i tiden. Utöver den individuella förmågan att tolerera vissa födoämnen eller inte, måste man även väga in personens syfte med kosten. Om syftet är att bygga upp en så bra långsiktig hälsa som möjligt, undvika välfärdssjukdomar och leva till 100 år så ser kostupplägget ut på ett visst sätt. Om syftet däremot är att prestera på elitnivå inom en viss idrott kan upplägget på kosten behöva modifieras. Vi på Primal hälsa utgår alltid från att lägga en bra plattform, utifrån ett evolutionärt perspektiv, för att sedan göra justeringar beroende på personens egna syften och mål. I grunden är det dock alltid naturlig, näringstät och giftfri mat som inkluderas i den primala livsstilen.

Vad ska man då äta utifrån ett evolutionärt perspektiv? Vilt kött och blåbär sju dagar per vecka? Ja, om du vill och mår bra av det så kan det nog fungera. Om du däremot vill ha lite mer variation så kan du välja och vraka bland fler vegetabilier och animalier. Grunden i en hälsosam primal kost utgörs av naturlig, näringstät och giftfri mat och basen ska vara vegetabilier och animaliska produkter. Därtill kan du lägga till annan mat beroende på livsstil, syften och mål för att hitta en optimal kost som passar just dig. Vi vill påstå att människans respons på den primala kosten gör att det inte finns någon anledning att fundera på hur mycket mat som är rätt mängd eller när du ska äta. Det kommer kroppen att sköta automatiskt. När den får rätt bränsle så regleras hormonerna som styr hunger, mättnad och viktstabilisering. Du kan alltså koncentrera dig på vilken fantastisk mat som ska få stå på menyn idag utifrån ett oändligt utbud av kött, fisk, fågel, ägg, skaldjur, grönsaker, frukt, bär och nötter. Den primala kosten är utomordentligt hälsosam och fantastiskt god!

Det går inte att ta ett evolutionärt perspektiv på kost utan att skriva något om paleolitisk kost. Paleolitisk kost, eller paleo som förkortningen lyder, är ett samlingsnamn för en tidsepok (paleolitikum) under evolutionen som varade för ungefär mellan 2,5 miljoner år och 10000 år sedan. Som med mycket i världen finns det olika definitioner och varianter även av paleokost. Vissa hävdar bestämt att människan endast bör äta sådan mat som fanns tillgänglig under paleolitikum utan hänsyn till individuella skillnader, syften och mål. Andra intar en mer förlåtande ställning och använder paleokost som ett utgångsläge för att sedan lägga till modern mat utifrån egna principer.

Vi på primal hälsa är övertygade om att optimal hälsa uppnås genom att bejaka vårt ursprung. Således är ursprungskosten och artriktig mat väldigt viktig i en hälsosam livsstil. Vi tror dock att det är viktigt att inta en ödmjuk inställning och vara beredd att ändra sig vartefter forskningen gör nya fynd och upptäkter. Faktum är som sagt att det idag är helt omöjligt att säga exakt vad människan ätit och inte ätit under sin utveckling. Istället för att t.ex. fastna i vad som är paleo eller inte tror vi att det är bättre att lära känna sin egen kropp och vad man presterar bra på. Fokus ska dock alltid ligga på naturlig, näringstät och giftfri mat med en grund av vegetabilier och animaliska produkter. Det är inte komplicerat, särskilt dyrt eller konstigt att anamma den primala kosten. När du väl fått grepp om grundprinciperna blir kosten ett sätt att leva!

Nu när kosten är på plats är det snart dags att ta sig an nästa del i den primala livsstilen, nämligen rörelse. Välkommen åter!

Om du vill ha hjälp med att ändra kosten och få mer energi i vardagen är du välkommen att boka en konsultation eller kolla in våra utbildningar.

april 28, 2015

Vad är Primal hälsa?

Vi vill påstå att Primal hälsa är optimerad hälsa och det är vår övertygelse att alla har möjligheten att optimera sin hälsa genom att göra medvetna livsstilsval. Alla människor är unika och vi har i viss mån olika förutsättningar att utgå ifrån. Det finns dock väldigt mycket som förenar oss och skapar en gemensam grund för att optimera hälsa, till exempel vårt ursprung.

Primal hälsa handlar om att optimera oss själva genom att bejaka människans ursprung, relationen till vår kropp och kopplingen till det naturliga. Det evolutionära kunskapsparadigmet har lärt oss ett och annat om just människor. Var vi kommer från, hur vi spred oss över jorden och hur vi levt. Vi vet att vi genom årtusenden levt som vandrande och samlande grupper av individer, starkt sammanhållna av sociala och familjära band för överlevnad. Vi levde för dagen. Om det behövdes mat gick vi till fots mot ett vattendrag eller mot kusten för att fånga fisk. Vi sprang till det där stället vi sist såg en större grupp djur och tillsammans överlistade vi och fällde bytet. På vägen plockade vi upp lite bär i farten. När vi inte letade efter mat så umgicks vi runt elden, lekte, vilade och sov.

Idag behöver vi inte göra något av det där för att överleva. Vi kan istället ta bilen till närmsta butik och handla allt färdigt, packat i plast och med innehållsförteckning. Undra om våra förfäder någonsin funderade på vilket innehåll deras mat hade?

Genom att studera människans ursprung målas alltså berättelser upp om vilken plats vi kommer från och hur vi levde. Om vi tittar på tiden som människan sett likadan ut, varit lika intelligent och levt på ett visst sätt så handlar det om tiotusentals år. Sätter vi det i perspektiv till vår moderna livsstil, som bofasta och jordbrukare, har vi inte levt i modern tid tillräckligt länge för att kalla det evolutionärt signifikant. Det vill säga, vi är i allra högsta grad fortfarande mer lik våra förfäder än någon sorts modern människa. Detsamma gäller våra gener som inte förändrats nämnvärt sedan vår tid som jägare och samlare. Generna förväntar sig alltså att bli stimulerade på ett visst sätt för att de ska uttrycka sig korrekt och bidra till optimerad hälsa.

Primal hälsa handlar om att återerövra människans fulla potential. Primal hälsa handlar om att anpassa ett modernt liv efter hur vårt ursprung har format oss och gett oss förutsättningar för att överleva. Likaväl handlar Primal hälsa om att anpassa våra ursprungliga behov till det moderna livet. Dessa behöver inte krocka i så stor utsträckning som vi kanske tror att de gör idag. Genom att göra medvetna livsstilsval i vardagen kan vi leva på ett sätt som ökar chansen till fulländat genuttryck och optimerad hälsa, även i en modern tid.

Primal hälsa är ingen diet, ingen tillfällig lösning och ingen ny uppfinning. Primal hälsa uppnås genom en livsstil och du har redan alla verktyg för att lyckas optimera din hälsa. Om du är nyfiken på hur du ska gå tillväga för att optimera din egen hälsa så välkomnar vi dig att följa med när vi beskriver den Primala livsstilen. Det börjar med maten vi stoppar i oss, så där har vi ingången till nästa inlägg.

Välkommen till Primal hälsa –i evolutionens fotspår.