Publicerat

Vem bestämmer över din kropp?

Att diskutera och argumentera för sin sak för att andra ska ändra åsikt är många gånger viktigt för att samhället ska utvecklas till det bättre. Demokratiska länder har många naturliga forum där alla kan praktisera sin yttrandefrihet och komma till tals. Demokrati bygger också på att det som majoriteten tycker i en fråga kan komma att påverka dig som individ även om du är av en annan åsikt. Du kan behöva göra saker som du egentligen inte vill eftersom du tror att det finns en bättre lösning. Du har alltså inte ensam makt att göra som du vill i alla frågor. Så lyder reglerna vi accepterat genom att vara en del av laget i ett demokratiskt samhälle.

När det kommer till din kropp och hälsa har du däremot full makt att göra precis så som du vill, precis så som du anser är bäst för dig. I varje fall när det kommer till att följa andras råd eller inte. Använd dig av den makten för att säkerställa att din resa mot bättre hälsa går i linje med vad du tror på och vill.

Min upplevelse är att många av oss fortfarande tror att andra vet bättre än oss själva när det kommer till den egna hälsan och därmed överlåter makten att bestämma över vår kropp till någon annan. Självklart uppstår situationer där vi behöver förlita oss på att andra är experter när vi själva inte har en aning. Det kan t.ex. gälla komplicerade ingrepp och operationer som måste utföras för att vi ska bli friskare. Ibland behöver vi helt sonika lägga vår hälsa i andras händer och hoppas på att vi får den absolut bästa hjälpen som finns, även om erfarenheter visar att det inte alltid är fallet. Ibland vet vi inte vad som är rätt och då behöver andra bestämma åt oss. Det är dock undantagsfall eftersom jag tror att vi oftast vet bäst själva.

Oavsett din ålder är du den som har störst erfarenhet av din egen kropp och hälsa. Ingen annan känner din kropp så bra som du själv och ingen annan kan säga att något är rätt för dig om du känner motsatt. Du har makten i dina händer att följa andras råd eller inte. Om du känner att råden som du får gällande din hälsa går i linje med vad du tror på är det så klart bara att följa dem fullt ut. Om du vill förlita dig fullt ut på andra utan att känna efter om det som föreslås är rätt för dig så är det också ok. Om du däremot känner starkt motstånd till ett råd från någon, har du möjlighet att bortse från det. Om du är av en annan åsikt än den som ger dig rådet att göra si eller så har du rätt att gå din egen väg.

Det är kanske normbrytande och svårt att vara den som inte följer auktoriteters direktiv, men det är fullt möjligt. Kanske stöter du på motstånd från den som ger dig rådet eller från människor i din närhet som tycker att du ska följa direktiven. Kanske hamnar du i en diskussion där du upplever att du måste argumentera för din sak för att andra ska ändra åsikt. Kom då ihåg att så inte är fallet när det gäller din egen kropp och hälsa. Du behöver inte ha majoriteten med dig för att bestämma vad du vill göra med din kropp. Om du är myndig behöver du faktiskt inte ha någon med dig och därför behöver du inte argumentera för din sak om du inte vill. Ta inte striden med dem som tycker att du ska göra på ett visst sätt om det inte känns värt det. Ta inte striden om du upplever att det gör dig sjukare, ty det finns ett annat sätt. Tacka istället för rådet, gå därifrån och gör sedan som du vill. Naturligtvis får du själv ta fullt ansvar för dina handlingar precis som i alla andra situationer i livet, så gör inget dumt och halvdant. Se istället till att stämma av om det finns stöd för dina känslor och åsikter genom att läsa på.

Idag när i princip all världens kunskap finns tillgänglig via våra fingertoppar är möjligheten att finna stöd för egna upplevelser och idéer större än någonsin. Idag kan alla bli ”experter” på hälsa genom att studera litteraturen, experimentera och vara nyfiken. Om du lär känna din kropp, tolka dess signaler och sedan agerar därefter är chansen stor att du blir din egen expert under resan mot optimerad hälsa.

Formella utbildningar och titlar fyller absolut en funktion men de betyder inte att dess innehavare har ensamrätt på viss kunskap. Ingen människa blir någonsin fullärd. Bara den som fortsätter att utveckla sig själv, bara den som ständigt berikar sina kunskaper och bara den som förhåller sig ödmjuk inför hur lite hen vet, kan enligt mig kallas för vis. Det gäller oavsett hur många titlar och utbildningar personen i fråga har.

Lika självklart som att det finns otroligt mycket värdefull kunskap att inhämta via nätet, är det att det finns mycket strunt. Att ständigt förhålla sig kritisk till information är därför viktigt för den som vill söka efter egna svar i frågor som rör hälsa (och allt annat också för den delen). Jag tror också att det är viktigt att inta en ödmjuk inställning mot nya råd som kommer till en och inte alltid förhålla sig skeptisk mot ”expertisen”. Bara för att någon tidigare gett dig råd som strider mot din inre övertygelse, betyder det inte att alla råd från samma person faller inom samma kategori. Lyssna på vad personen har att säga, känn efter hur det landar och gör sedan det som är bäst för dig.

Ha det bra!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Publicerat

Du är också viktig.

Självcentrerade, oempatiska översittare är det inte många av oss som gillar något vidare. Generösa, altruistiska och hjälpsamma personer får däremot vänner som ett resultat av vad de ger till andra. Tyvärr är det många människor i den sistnämnda kategorin som missar att ge till den viktigaste personen av alla, nämligen sig själv. Risken är att de i förlängningen inte längre orkar finnas där för andra.

Vi känner alla någon med en personlighet som fullkomligt strålar av hjälpsamhet. Det finns ingenting som personen inte skulle ställa upp på så länge det för något gott med sig för andra. Dessa människor är fantastiska och det är säkert många som återfinns i yrken vars bas bygger på att ta hand om andra, t.ex. lärare, vårdpersonal och socialarbetare. De är härliga att vara tillsammans med så länge de har energi kvar för att ge. Dessvärre känner vi alla även någon som inte längre orkar. Det är inte lika upplyftande.

Även om vissa har mer altruistiska drag än andra så befinner sig många av oss i relationer som innebär att vi ger för att andra ska må bra. Det kan handla om familjerelationer som att en förälder ger till sina barn och vise versa, yrkesrelationer, kärleksrelationer m.m. Alla relationer handlar egentligen om att ge och få så att någon slags balans råder.

Jag tror att grunden för att kunna ge och hjälpa andra ligger i att må bra själv. Det kanske inte låter som något annat än självklart och borde inte vara så heller. Verkligheten visar dock att det inte alltid är så lätt att hinna med sig själv när många omkring behöver hjälp. Livet för med sig både väntade och oväntade saker och situationer, vilket även gäller hur mycket vi behöver ge av oss själva och hjälpa andra.

Några exempel på livssituationer som kräver att du ger mycket av dig själv

Nybliven förälder

Oavsett hur fantastiskt det är med en ny familjemedlem så vet alla föräldrar att kraven som ställs på ens förmåga för att tillgodose den lilles behov ibland kan kännas omänskliga.

En sjuk familjemedlem

När en familjemedlem blir sjuk vänds allt i livet upp och ner. Behovet hos den sjuke kanske ökar drastiskt och familjen gör allt i sin makt för att hjälpa.

Nytt uppdrag på jobbet

Ett till synes mindre allvarligt men nog så vanligt exempel är när ett nytt uppdrag på jobbet ställer höga krav på personalen. En lyckad utgång bygger på att medarbetarna vänder ut och in på sig själva för att hjälpa kunderna.

Dessa är några exempel på situationer i livet då det är lätt att glömma bort sig själv i strävan att hjälpa andra. Det kan vara lätt att hamna i ett tänk som lyder ungefär såhär:

”Behovet av hjälp hos andra är så mycket större än mitt eget behov att vårda kroppen och knoppen. Det får vänta tills allt lugnat sig lite”. Det är dock precis i dessa stunder som vi behöver tänka på oss själva först. När andra behöver dig som mest är det viktigast att att du hjälper dig själv först.

Hjälp dig själv först

Vi har alla hört att en vuxen ska sätta på syrgasmasken på sig själv innan vederbörande hjälper barn vid en flygolycka. Utan syre i lungorna är nämligen alla vuxna oförmögna att hjälpa ett barn. Liknande gäller för poliser och brandmän som får lära sig att alltid se till att säkra sig själva innan de hjälper andra. Att först se om sitt eget hus innan man hjälper andra är många gånger en utmärkt strategi vid extraordinära situationer likt ovan nämnda samt i det dagliga livet.

Jag föreslår inte att du ska bli en fullblodsegoist eller sträva efter att utveckla egenskaper likt tidigare beskrivna översittare. Vad jag föreslår är betydligt mänskligare och handlar om att du bör tillgodose dina grundläggande behov först, innan du hjälper andra.

Om du ser till att lägga en stabil grund för din egen hälsa genom att äta bra, röra på dig och sova gott så har du visserligen prioriterat dig själv, men även skapat goda förutsättningar för att kunna finnas där för andra. Om du i tillägg ser till att finna tid för aktiviteter som fyller ditt hjärta med glädje så kommer du automatisk bli mer hjälpsam mot andra.

Om du som småbarnsförälder däremot alltid väljer att trycka ett skrovmål på vägen hem från jobbet med argumentet att du vill hinna leka med dina barn, är risken stor att du på sikt är för trött för att leka alls. Om du ständigt skippar veckans friskvårdstimme på jobbet för att du måste finnas tillgänglig för andra, riskerar du snart att få läsa kort i sjuksängen med önskningar om att du ska krya på dig. Om du alltid sover för lite för att hinna med att hjälpa alla omkring dig kanske du snart måste sova större delen av dygnet när väggen uppenbarat sig och fört med sig en lång sjukskrivning.

Kanske lite väl tvistat, men faktum är att vi blir rätt kassa på att hjälpa andra om den egna fysiken och det egna psyket är ur balans. Prioritera dig själv i första rummet så kommer du göra mycket gott, även för de runtomkring dig.

Det är ok att säga nej

För att få till tid för dig själv kanske du behöver säga nej till andra som ber om din hjälp. Det är absolut ok men kanske inte helt enkelt. Om du har svårt att säga nej till någon som frågar kan du be om betänketid och säga att du återkommer senare. Då köper du dig lite tid att fundera på om det är något du verkligen vill säga ja till eller något du gör bäst i att avstå. Om du landar i det senare så återkopplar du bara till personen som frågat med ett nej. Människor som är vana med att du alltid säger ja kommer kanske att bli förvånade, men de kommer att förstå.

Tack för att du läste. Ta hand om dig själv och andra!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Publicerat

Så här matar du dina kompisar i magen.

Om du inspirerades av förra veckans inlägg om egen surkål och gjorde dig en egen laddning är det bara att gratulera. Nu har du en fantastisk tillgång till goda bakterier att förse din mage och tarm med. Dessa goda bakterier kallas som bekant för probiotika och förhoppningsvis utgör de en majoritet av mikrobiomet i din mag-tarmkanal.

Goda bakterier är alltså viktigt och så är även deras föda. Bakterier behöver nämligen också äta och det verkar som att de goda bakterierna, till skillnad från de onda, mår extra bra av så kallad prebiotika.

Prebiotika är fibrer som inte bryts ner av matsmältningssystemet, utan de når tarmen i intakt form. Fibrerna konsumeras sedan av de goda bakterierna vilket stimulerar deras tillväxt. Förutsatt att du har en bra uppsättning med probiotika i mag-tarmkanalen kan du alltså göda dessa med prebiotika och på så sätt stimulera ett ännu bättre förhållande mellan de goda och onda bakterierna.

Probiotika hit och prebiotika dit kan allt låta komplicerat, men så är det inte. För att få i sig lite prebiotika behöver man faktiskt bara äta en grön banan då och då, eller varför inte öka intaget av lök eller sparris. Till och med godsaker som mörk choklad (minst 70 %) och äkta honung ingår i de livsmedel som innehåller fibrer som de goda probiotiska bakterierna kan mumsa på.

När du väl korkat upp din surkål och börjat tillföra goda bakterier till din mage kan det alltså vara läge att tillföra en del livsmedel med prebiotisk effekt i dina måltider. Observera att personer med IBS eller bakterieöverväxt i tunntarmen (SIBO) kan reagera negativt på livsmedel med prebiotika. Konsultera i så fall en kostrådgivare eller näringsterapeut för ett individuellt utformat kostupplägg.

Tack för att du läste, ha det så bra.

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Publicerat

Probiotisk bomb – DIY.

Vid det här laget har du kanske uppmärksammat att magen och tarmen har en otroligt stor betydelse för vår hälsa. Det är sedan länge känt att ca 70 % av vårt immunförsvar sitter i mag-tarmkanalen vilket i sig indikerar att en hälsosam sådan är av högsta vikt. På senare tid har forskarna även kunnat visa att bakterierna i mag-tarmkanalen har ett finger med i det mesta som händer i kroppen, allt från att reglera ämnesomsättningen till att påverka tillväxten av hjärnceller. Det är numera även klarlagt att det finns en direkt koppling mellan magen och hjärnan där magen står för majoriteten av all kommunikation som sker. Vidare är det bevisat att en porös, så kallad läckande tarm, lägger grunden för en mängd autoimmuna sjukdomar och besvär. Mag-tarmkanalen och dess hälsa spelar alltså en central roll för ditt välmående och du bör göra ditt yttersta för att upprätthålla en god sådan.

Det finns en mängd livsstilsåtgärder som kan förbättra mag-tarmhälsan, allt från stressreducering och motion till sömnkvalitet och förbättrad kost. Idag tänkte jag tipsa om ett livsmedel du kan implementera i din kost och med små medel förbättra magens hälsostatus radikalt.

Innan vi går in på det specifika livsmedlet så vill jag poängtera att det inte finns något enskilt livsmedel i världen som kan väga upp en usel kost bestående av raffinerat socker, gluten och processad mat. Det är viktigt att det finns en sund grundstomme för att enskilda superlivsmedel ska kunna göra underverk. En kost som lägger en bra grund för mag-tarmhälsa är den som utgår från paleo/primala principer. Det innebär att du äter naturlig, näringstät och giftfri mat som anpassas efter personliga förutsättningar, syften och mål. Om du har grundstommen på plats kan du bygga på med t.ex. benbuljong som läker en läckande tarm samt syrade grönsaker som är rika på probiotika.

Probiotika är ett samlingsnamn för goda bakterier som är ett måste för en god mag-tarmhälsa. Det finns bra syrade grönsaker att köpa, även om de kan vara svåra att hitta i din lokala butik. Om du vill köpa dina syrade grönsaker ska du sikta på varianter som är ekologiska och opastöriserade. Dessa hittar du i kyldisken till skillnad från de flesta pastöriserade som står i varma hyllor och inte är lika goda för magen.

DIY

Om du vill göra dina egna syrade grönsaker är surkål bra att börja med. Om du följer nedanstående råd bör du ha en probiotisk bomb klar inom ca 3 veckor.

Det finns en mängd recept på surkål att googla sig till. De flesta innehåller ungefär detsamma, nämligen kål, salt och eventuellt någon krydda som t.ex. kummin. Dock finns det olika idéer om man ska använda vassle eller inte för att få igång fermenteringen. Jag har ännu bara provat att syra utan vassle så det är den metoden jag beskriver nedan.

Du behöver

  • En lufttät och noggrant rengjord glasburk med lock.
  • Ekologisk vitkål.
  • Havssalt utan jod (ca 20-30 gram salt för varje kilo riven vitkål).
Nu kvarstår att vänta i 3 veckor.

Beredning

  • Riv av ett par hela vitkålsblad att använda som ”lock” senare.
  • Riv vitkålen med rivjärn, strimla med osthyvel alternativt skär fint.
  • Väg den strimlade/rivna vitkålen för att beräkna saltmängden (20-30 gram salt/kilo).
  • Lägg vitkålen i en rejäl bunke och tillsätt saltet.
  • Nu ska du pressa ur vätskan från vitkålen genom att krama vitkålen med händerna eller stöta med lämpligt verktyg. Observera att vätskan ska bevaras i bunken tillsammans med vitkålen. Om du gör på stora mängder vitkål kan du behöva pressa lite i taget. Var tålmodig och ge dig inte förrän all vätska pressats ur vitkålen.
  • Lägg över vitkålen och vätskan i din glasburk och pressa ner med händerna. Tryck ner ordentligt så att all vitkål är täckt med vätska. Lämna ett par centimeter med luft längst upp i burken så att det finns utrymme för vitkålen att fermentera (jäsa).
  • Avsluta med att ta ett helt vitkålsblad (sköljt och rengjort) och lägg som ett lock över den nerpressade rivna vitkålen.
  • Stäng burken och låt stå mörkt i rumstemperatur under ca 2-3 veckor. Det går att äta surkålen redan efter 3-4 dagar men vänta gärna längre för att fermenteringen ska få riktigt med tid på sig, helst 2-3 veckor.
  • Öppna och stäng locket snabbt en gång per dag de första dagarna för att släppa på trycket som bildas under fermenteringen.
  • Om du har tillgång till en matkällare eller skafferi som håller en temperatur på ca 16 grader kan du flytta burken dit efter 2-3 dagar i rumstemperatur. Det är inte nödvändigt för att det ska bli bra, men min upplevelse är att det blir lite godare om burken står lagom varmt under fermenteringen. Har du inte tillgång till ett sådant utrymme så kör du bara på rumstemperatur under hela fermenteringen.
  • Efter 2-3 veckor (eller så länge du orkat vänta) ställer du burken i kylen.
  • Ät lite surkål varje dag för att mata din mage med hemmagjord probiotika.

Lycka till!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Publicerat

Allt är bra.

Jag har många och starka åsikter om vad som är hälsosamt och använder den här bloggen för att förmedla mina ståndpunkter. I en modern värld där en stor del av det som omger oss är ohälsosamt kan det vara lätt att tänka på allt som INTE är bra. Det finns så otroligt mycket jag tycker är dåligt (inte bara hälsorelaterat) och det skulle vara lätt att skriva 100-tals blogginlägg om saker som jag inte håller med om eller ogillar. Det känns dock inte som en konstruktiv väg att gå. Varken vid skrivande av blogginlägg eller i livet.

Om jag väljer att skriva eller prata om vad jag inte vill göra eller vad jag inte tycker om så ger jag automatiskt energi till dessa ämnen. Jag tror att det är svårare att bli av med något dåligt, på ett privat och på ett globalt plan, om det tillförs energi. Det gäller oavsett om energin som tillförs är positivt eller negativt laddad. Vissa kallar det ”attraktionslagen” och andra att ”vi blir vad vi tänker och känner”. I grund och botten menar jag att det handlar om att vårt fokus hamnar på det vi tänker och känner oavsett om det är något vi anser är bra eller dåligt.

Vårt fokus styr sedan våra handlingar som i sin tur dikterar hur vårt liv ser ut. Jag tror att detta är en process där både vårt medvetna och omedvetna agerar i samklang för att uppfylla våra önskemål, alltså det vi har vårt fokus på. Ibland kan allt vi drömmer om uppfyllas i samma stund och ibland krävs det ett helt liv för att så ska ske. Det är inget mystiskt fenomen utan ett resultat av att vi agerar, medvetet och omedvetet, i linje med våra tankar och känslor.

För mig är det här ett andligt resonemang som inte behöver bekräftas vetenskapligt för att ha ett värde i mitt liv. Jag strävar efter att tänka på saker som jag är för och tycker om framför saker jag är emot och ogillar eftersom det känns meningsfullt i mitt liv och för att jag blir lyckligare. Det gäller även i mina relationer till andra människor, bekanta som obekanta. Istället för att beklaga mig över att andra människor gör fel ibland, enligt mitt sätt att se på något, försöker jag att tänka på det som är bra. Jag upplever att det går åt mycket mindre energi när jag inte behöver gå runt och tänka på samt bekymra mig över saker hos andra som stör mig. Det är en väldigt befriande känsla och en strategi som har förbättrat flera relationer i min omgivning.

Observera att jag är människa och ibland begår misstag vilket i detta sammanhang betyder att jag beklagar mig över något som är fel. Det är som sagt mänskligt och ibland kan klagande t.o.m. vara befriande. Om det däremot blir en stående rutin, ett livsperspektiv, ja då tror jag att det leder till ännu mer olycka i livet.

Om du lider av någon sjukdom eller hälsorelaterat problem tror jag att det finns mycket att vinna på att välja ett perspektiv som utgår från det som är bra, det som är friskt. Om du försöker att gå ner i vikt är det bättre att tänka på det som du redan gjort bra framför det som inte gått enligt planen. ”Yes, jag har gått ner två kilo” tillför energi till viktnedgång istället för: ”Skit, jag har inte gått ner 5 kilo som planerat” vilket tillför energi till stagnation.

Viktnedgång kanske är en banal sak i jämförelse med många allvarliga sjukdomar, men oavsett hur sjuk du är så finns något som är bra och friskt. Fokusera på det så kanske din resa mot ännu mer hälsa blir något lättare.

En liten disclaimer

Självklart kan det vara nödvändigt att säga ifrån ibland när man upplever att något är fel. Det jag delat med mig av ovan har ingenting med förtryck eller underkastelse att göra. Om någon t.ex. behandlar dig eller en medmänniska illa är det självklart att sätta ner foten och säga ifrån, även om det agerandet ”tillför energi” till något som är dåligt. Vidare går det inte att enbart tänka sig till sunda relationer eller en frisk kropp, utan en mängd faktorer är med och påverkar detta.

Däremot är jag övertygad om att en positiv inställning, inte bara gör saker lättare utan även för med sig mer av det goda.

Ha det bra!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Publicerat

Det är inte normalt att må dåligt.

Ledvärk, övervikt, trötthet, mag- tarmbesvär och eksem är några symptom som miljoner svenskar lider av. De kanske inte är livshotande i stunden men kan ställa till det ordentligt för individen och på sikt leda till att livet blir flera år kortare. Min upplevelse är att den traditionella vården dels behandlar dessa symptom med mediciner istället för att ta reda på vad som är den bakomliggande orsaken, samt ofta anser att det är normalt eftersom det är så vanligt bland befolkningen. Många människor lever därmed år ut och år in med symptom som de inte tror går att göra någonting åt, annat än att medicinera.

Detta är otroligt sorgligt och därför av högsta vikt att skilja på normalt och vanligt förekommande. Bara för att ett symptom är vanligt förekommande betyder det inte att det är ett normalt tillstånd. Tänk om vi skulle resonera så inom något annat område i livet, t.ex. bilar.

9 av 10 bilar av märket X rostar sönder inom 5 år efter tillverkning så du får också räkna med att din 4 år gamla X är rostig eftersom det är så vanligt. Trist för dig. Om du köpt 1 av 10 bilar som inte rostar får du anses ha tur och borde även köpa en trisslott. Naturligtvis skulle ingen acceptera att deras 4 år gamla bil är helt genomrostig även om det är vanligt förkommande bland den här modellen. Det är helt enkelt inte normalt att en 4 år gammal bil rostar så pass mycket, utan vi skulle genast ställa högre krav på att tillverkaren går till botten och finner orsaken till problemet.

Det samma borde gälla när vi upplever fysiska och psykiska symptom likt ovan nämnda och andra. Det finns inget normalt med ledvärk, övervikt, trötthet, mag- tarmbesvär och eksem. Det är snarare tecken på att något inte står rätt till och att det finns en underliggande orsak att åtgärda. Vi borde ställa minst lika höga krav på att våra kroppar ska fungera utan krångel och symptom som vi gör på våra nya bilar. Det finns ingen anledning att acceptera ohälsa och besvär bara för att de är vanligt förekommande. Istället bör vi försöka göra allt i vår makt för att ta reda på vad som orsakar våra symptom. Det kan betyda att vi själva utbildar oss och skaffar mer kunskap om området eller anlitar någon att hjälpa oss närmre en orsaksförklaring och därmed en lösning.

Kost- och livsstilsförändringar är inte en universallösning för alla världens problem, men oftast när det gäller symptom likt ovan nämnda och fler därtill. Det blir om möjligt ännu mer tragiskt att människor tvingas leva med besvär när vi vet att de skulle kunna hjälpas genom just kost- och livsstilsförändringar, om de fick rätt hjälp.

Om du besväras av symptom likt ovan nämnda är det viktigt att du förstår att du inte behöver må dåligt. Det finns hopp om förbättring bara du får rätt hjälp. Om du inte känner att din traditionella vårdgivare kan hjälpa dig längre, kan det vara värt att vända dig till någon med ett annat perspektiv. Det kan vara en kostrådgivare, näringsterapeut, funktionsmedicinare m.m. Hos dessa aktörer har du, till skillnad från en traditionell vårdgivare, möjlighet att ställa höga krav på tjänsterna du köper. Seriösa aktörer tjänar ingenting på att du inte ska bli hjälpt, utan tvärtom lever de på att just du förbättrar din hälsa genom att följa deras råd om bl.a. kost- och livsstilsförändringar.

Visst krävs det en del resurser för att på egen hand försöka bli hjälp inom ett område där den traditionella vården misslyckats, men förhoppningsvis är det ingenting jämfört med värdet av en hälsosam kropp och knopp.

Ha det bra!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Publicerat

Vill du optimera din hälsa? Börja med att lyssna.

I hälso- och kostrådskretsar är det vanligt att människor rekommenderas att lyssna på och känna in sina kroppar när de gör en kostomställning. Jag är inget undantag utan anser också att subjektiva upplevelser är minst lika viktiga som vetenskaplig fakta när människor går genom en kostomställning.

Om din kropp skriker till dig att den inte vill ha ägg (genom att visa symptom som inflammation, illamående, uppsvälld mage, utslag, m.m.) vore det en dum idé att fortsätta äta ägg bara för att det på pappret är ett näst intill optimalt livsmedel sett ur näringssynpunkt. Bara för att något är bra teoretiskt betyder det inte att det är bra för varje enskild individ och det finns ingen optimal diet som passar alla. Att lyssna på kroppen är därför en bra strategi vid kostomställningar, särskilt om det kombineras med ett strategiskt och objektivt mätande (t.ex. blodprover).

En annan aspekt av lyssna på kroppen som är mindre fysisk (men nog så viktig) handlar om att alltid försöka agera i linje med det som är rätt för just dig. Det här är något som jag funderat en del på senaste åren som ett resultat av att jag kom på mig själv göra nyttiga saker som jag inte gillade (hur nyttigt blir det då?). För några år sedan anmälde jag mig till en yogakurs för att jag ansåg att yoga är en viktig del i en hälsosam livsstil. Jag gick dit för att jag tänkte att det var något jag borde göra och inte för att det kändes rätt för mig. Istället för att längta efter nästa yogapass pressade jag mig själv och använde viljestyrka för att ta mig till kursen och genomföra passet. Jag checkade av yoga på min lista av hälsosamma saker att göra, men förmodligen resulterade mina ansträngningar i mer stress och ångest än den yogan eventuellt kunde lindra. Yoga som på pappret är en hälsosam aktivitet passade inte mig och hela min kropp skrek åt mig att sluta, men jag lyssnade inte. Till slut insåg jag hur tokigt mitt beteende var och valde att lägga yogan åt sidan för tillfället och istället använda tiden till cykling i skogen, en aktivitet som verkligen skänkte mig glädje i stunden och passade min kropp väl.

Jag tror att det ibland kan vara viktigt att ta till ett visst mått av envishet och tålamod för att ge nya aktiviteter en chans, särskilt om det mesta talar för att de i förlängningen kommer att leda till något positivt. Om jag t.ex. har diabetes så vore det dumt att inte äta en lågkolhydratkost bara för att det inte känns rätt i stunden. Vinsten en sådan kosthållning kommer att ha i längden övergår den ansträngning jag eventuellt känner inledningsvis. När det gäller livet som helhet tror jag dock att det är viktigt att lyssna på kroppen och känna efter om det man gör känns naturligt och roligt. Det är inte bara fysiska symptom som fungerar som vägvisare i livet utan även våra känslor hjälper oss att navigera rätt. Det gäller alla områden i livet.

Om inte jobbet känns naturligt och roligt så är det förmodligen inte rätt för dig. Om inte dina träningsrutiner känns naturliga och roliga så är de förmodligen inte rätt för dig. Om inte dina kompisrelationer känns naturliga och roliga så är de förmodligen inte rätt för dig. Resonemanget går att applicera på de flesta saker i livet och lösningen, när en motsättning mellan aktivitet och känsla uppstår, är alltid den samma. Lösningen är att göra en förändring genom att sluta och/eller börja med en sak. Om du känner att jobbet är fel för dig behöver du sluta (och förmodligen börja ett nytt). Om träningsrutinerna konstant resulterar i ett inre motstånd behöver du prova något annat osv…

Lösningen på problemet med motsättningar är väldigt enkel på papper men inte alltid i verkliga livet. Det är tufft att bryta sig loss från invanda aktiviteter även om de inte känns optimala. Rädslan för att misslyckas kan ta över och göra att vi stannar i något halvdant istället för att bryta loss och finna det som vi verkligen behöver. Det är tufft men ett absolut måste eftersom ingen mår bra av att leva ett liv som går emot det som är rätt för en själv.

När jag väl uppmärksammat att jag gjorde en del aktiviteter som jag inte gillade resulterade det i vissa förändringar. Den stora skillnaden är dock att jag idag känner efter ordentligt innan jag tar mig för nya aktiviteter. Istället för att göra det som allmänt är rätt och det som borde göras, försöker jag agera utifrån vad som känns rätt för mig. Det fina men det här perspektivet är att det jobbar förebyggande. Istället för att efter en tid komma på att en aktivitet inte känns naturlig och rolig så undviker jag att ens hamna där genom att känna efter och lyssna på kroppen vad den verkligen vill göra. Jag ser fortfarande mig själv som en nybörjare när det gäller att låta känslorna styra mitt liv och det är inte sällan som jag faller in i gamla vanor och gör något bara för att jag borde. Förhoppningsvis kommer jag på mig själv i god tid innan den nya aktiviteten blivit en rutin som är svår att bryta.

Hur en process likt ovan nämnda ter sig för olika människor är naturligtvis individuellt och det är svårt att ge råd hur man börjar lyssna på kroppen och känslorna. Jag delar ändå med mig av ett väldigt enkelt knep som kan vara en utgångspunkt i de flesta situationer som du ställs inför. Knepet är att lyssna på dina ordval inför något. Säger du att du måste göra något eller säger du att du vill göra något? Om du säger, jag måste gå till jobbet, jag måste träna, jag måste besöka X, så agerar du förmodligen inte i linje med det som är rätt för dig. Om du däremot säger, jag vill gå till jobbet, jag vill träna, jag vill besöka X, så är chansen stor att du agerar på ett sätt som ligger i linje med det som är rätt för dig.

dsc_0254
Vilken väg är rätt för dig?

Hälsa i allmänhet och optimerad hälsa i synnerhet bygger enligt mig på en respekt för att alla delar i livet påverkar oss. Det spelar ingen roll hur bra en kosthållning ser ut eller om sömnrutinerna är perfekt utformade om vi inte också lever ett liv som går i linje med våra inre värderingar och drömmar. För att nå dit tror jag att det är helt avgörande att vi börjar lyssna på kroppen och våra känslor och sedan agerar därefter.

Tack för att du läste, ha det bra!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Publicerat

Parkinsons lag, multitasking och annat tidsslöseri.

”En arbetsuppgift kommer att ta exakt den tid som är avsatt för ändamålet.”

Ungefär så lyder Parkinsons lag som myntats av North Parkinson i slutat av 1950-talet och huvudsakligen syftade till att beskriva hur ineffektiv administrationen är hos förvaltningar och företag. ”Lagen” går dock att applicera på många områden utöver ovan nämnda, även på ett personligt plan. Något jag har testat den senaste tiden.

Ibland kommer jag på mig själv när jag muttrar över att inte tiden räcker till för allt jag vill göra. Alla måsten tar så lång tid att jag inte har någon kvar för det som är roligt i livet. När detta – tycka synd om mig själv för att jag inte lever det liv jag vill – stadiet försvinner inser jag naturligtvis hur tokigt ett sådant resonemang är. Kloka människor har i alla tider påpekat det uppenbara för oss, nämligen att det inte finns några måsten (annat än att dö möjligen) samt att vi just nu har tid att göra det vi helst vill. Vidare har dessa upplysta personer, gurus och andliga ledare, berättat för de stora massorna att det handlar om att veta vad man verkligen vill och sedan välja att göra sådana aktiviteter. Det låter ju hur enkelt som helst och är förmodligen det, även om det inte alltid känns så.

När världen rusar på i ett omänskligt tempo, när definitionen av lycka är att äga så mycket som möjligt och när produktionskraven på en enskild individ övergår behovet hos kollektivet, är det inte konstigt att vissa av oss ibland känner en viss tveksamhet inför idén att ”alla har möjlighet att förverkliga sig själva”. Så känns det för mig ibland när jag famlar runt till synes i mörkret, letandes efter det perfekta livet.

Även om det känns så för mig ibland är jag ändå övertygad om min möjlighet att leva det liv jag vill leva. Om jag gör strategiska och smarta val som går i linje med det som resonerar väl i mitt hjärta har jag märkt att jag kommer närmre mitt eget självförverkligande. Översatt till klarspråk betyder det att jag försöker minska på aktiviteter som jag inte gillar och göra mer av det som jag gillar. För att jag ska ha mer tid att göra det jag gillar vill jag ibland bli mer effektiv och då kommer Parkinsons lag in som en utgångspunkt för att tjäna det syftet.

Jag har tidigare berättat att jag bara tränade 12 minuter av 60 avsatta när jag gick till gymmet. Det är ett ypperligt exempel på hur Parkinsons lag fungerar på ett personligt plan. Jag satte av 60 minuter för träning på gymmet och spenderade därmed exakt 60 minuter där. Att jag bara tränade 12 minuter betyder att 48 minuter gick åt till att hålla mig sysselsatt med annat än det som var riktiga avsikten. När detta fenomen blev uppenbart valde jag att byta strategi och investera i ett enkelt hemmagym. Idag kan jag träna utan att lägga massa tid på transporter och sysslor som inte leder mot de resultat jag vill ha.

Ett annat exempel när Parkinsons lag kan appliceras i mitt liv är när jag skriver. Om jag sätter upp en deadline för mig själv, låt säga att en text ska vara klar om 2 timmar, så tar det exakt så lång tid. Samma text tar således 4 timmar om det är vad jag avsätter. Det finns en brytpunkt då kvalitén kommer att bli lidande, men förmodligen krävs det mindre tid än förväntat för att nå den. Efter brytpunkten kommer inte mer tid att bidra till bättre kvalité utan enbart läggas på saker som ser ut att fylla ett syfte men inte gör det. Självklart måste det finnas lite hederligt sunt förnuft med i bilden då det inte går att sätta allt för snäva tidsramar och tro att saker löser sig automatiskt. Det behövs alltid engagemang, energi och ett tydligt fokus för att saker ska bli gjorda, men det blir mindre dötid om tidsramen tenderar att vara tajt tilltagen. Det är min uppfattning.

Ovan nämnda situationer är tillfällen då jag ”spar” tid genom en så enkel sak som att bestämma hur lång tid en uppgift får ta. Jag får alltså tid över att göra mer av det jag gillar. Vidare finns det naturligtvis fler saker jag kan göra för att spara tid under själva utförandet av uppgiften. Jag kan t.ex. undvika att multitaska.

Idag är det nämligen välkänt att människan inte är anpassad för att göra flera saker samtidigt. Även om ”egenskapen” att kunna hålla många bollar i luften fortfarande värdesätts i vissa sammanhang är det inget tvivel om att vi fungerar bäst när fokus ligger på en sak i taget. Vi kan inte hålla fokus på två eller flera uppgifter samtidigt, utan hjärnan hoppar då mellan dem vilket resulterar i att vi tappar fart och koncentration. Även om vi kanske ser smarta ut när vi skriver ett mail samtidigt som vi pratar i telefonen och chattar på FB så blir vi faktiskt lite sämre av multitasking.¹

Att göra flera saker samtidigt i en given stund (multitasking) är inte samma sak som att hålla på med många olika saker men bara en i taget. Det som kallas multitasking innebär att vi försöker överlista hjärnans oförmåga att fokusera på mer än en sak i taget, vilket alltid är dömt att misslyckas. Att hålla på med flera saker men bara en åt gången kan t.ex. innebära att vi har flera böcker på nattduksbordet men bara läser lite i en i taget. Det kan betyda att vi har flera affärsidéer på gång som vi jobbar på lite om vartannat. Det kan betyda att vi renoverar i flera rum samtidigt men lite då och då. Det kan betyda vad som helst egentligen, saker som vi växlar vår uppmärksamhet mellan.

Jag har inte tittat på vad forskningen säger om detta utan resonerar bara utifrån egna upplevelser. Vad jag vet finns det ingenting som står i konflikt med hur våra hjärnor är uppbyggda när det gäller att ha olika saker att göra men bara en åt gången och för många är det säkert inget problem. Personligen har jag dock noterat att ju fler parallella projekt jag har i mitt liv desto mindre får jag gjort. Även om jag känner mig lika upptagen så får jag mindre gjort om jag har flera saker på gång än om jag bara fokuserar på en.

Låt mig ta exemplet med flera böcker för att förtydliga vad jag menar. Om jag läser en bok i taget kan vi säga att det tar mig 3 timmar att läsa klart bok nummer 1. Jag går vidare och läser bok nummer 2 och 3 på respektive 4 och 5 timmar. Totalt har jag läst tre böcker på 12 timmar. Jag finner mig dock ofta i en situation där jag läser tre böcker samtidigt, alltså varvar mellan dem lite då och då. Vad jag lagt märke till är att det tar evigheter att läsa ut de tre böckerna, betydligt längre än totalt 12 timmar, och ofta hinner jag börja med en ny bok innan jag ens läst ut någon av dem. Det går alltså åt mer tid när jag växlar mellan flera samtidigt kontra att läsa en i taget. Således blir det mindre tid kvar till andra saker jag vill göra.

Ibland kan det finnas en medveten tanke med att jag läser flera böcker samtidigt. De kan behandla samma ämne jag vill få en bred bild av, men oftast finns det ingen bra anledning till att jag börjar på något nytt. Om en bok är värdelös och tråkar ut mig är det självklart en dum idé att fortsätta läsa, men så är sällan fallet. När jag reflekterar över detta kan jag inte komma till någon annan slutsats än att min strategi, att läsa fler böcker samtidigt, stjäl värdefull tid från mig. Tid som jag skulle kunna använda till annat jag gillar att göra. Jag prövar numera en ny strategi som innebär att jag läser en bok i taget och upplever att jag faktiskt läser mer på mindre tid.

På väg mot självförverkligande.
På väg mot självförverkligande.

En viktig poäng som jag känner ett behov av att påpeka är att allting inte behöver vara så effektivt. Självklart kan det finnas ett värde i att låta saker ta mycket tid ibland. Däremot är det nyttigt för mig att reflektera över hur och varför jag använder min tid på ett visst sätt, särskilt när jag upplever att det inte blir någon kvar till saker jag verkligen vill göra. Saker som skapar mening i livet och leder mig lite närmre det där självförverkligandet. När det gäller vår hälsa så är sanningen att den inte kan optimeras genom kost och livsstilsvanor om vi inte också gör allt som står i vår makt för att fylla livet med aktiviteter vi verkligen vill göra.

Hur ser det ut för dig i ditt liv? Kan du se situationer då du ”fyller ut tiden” à la Parkinsons lag? Vad behöver du göra för att sluta multitaska? När tjänar du på att fokusera på en sak i taget?

Svara inte mig, utan fundera själv på dessa frågor om du upplever att tiden inte räcker till det du verkligen vill göra.

Tack för att du läste. Ha det bra!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Referenser:

  1. http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0106698
Publicerat

Vikten av att balansera immunförsvaret vid autoimmuna sjukdomar.

Det handlar om balans.

Idén om att det är viktigt med balans i livet är inte direkt ny. Det pratas ofta om balans mellan jobb och fritid, mellan träning och återhämtning och mellan socialt umgänge och egen tid. Många av oss kan intuitivt förstå att det är viktigt med balans i livet. Även om vi inte efterlever det fullt ut alla gånger så förstår vi ändå innerst inne att det kommer något gott ur ett liv som bygger på balans mellan alla aktiviteter vi företar oss.

Vad vi däremot kanske inte tänker på är att även våra kroppar vill vara i balans hela tiden. Homeostas är ett samlingsnamn för alla kroppens funktioner som strävar efter att hålla kroppen i jämnvikt (balans) t.ex. andningen, blodsockret och cirkulation. Det är uppenbart att en obalanserad andning eller cirkulation leder till problem och därför av högsta vikt att dessa system fungerar som det är tänkt.

dsc_0244

Vårt immunförsvar fungerar också bäst när det råder en balans mellan den ospecifika och specifika delen. Ett obalanserat immunförsvar är ofta förekommande vid sjukdom av olika slag t.ex. autoimmunitet.¹

Den ospecifika (medfödda) delen av vårt immunförsvar innehåller immunceller som attackerar patogener oavsett om de är kända sedan tidigare. Den specifika (adaptiva) delen av vårt immunförsvar innehåller immunceller som tillverkar antikroppar mot specifika patogener som kroppen varit utsatt för tidigare.

Det finns speciella celler vars uppgift är att balansera immunförsvaret. Dessa kallas för regulatoriska T-celler och som om de är negativt påverkade kan leda till ett överaktivt immunförsvar, vilket ofta är fallet vid autoimmuna sjukdomar. En person som har en autoimmun sjukdom eller symptom som tyder på det kan således vara hjälpt av att förbättra funktionen på de regulatoriska T-cellerna i kroppen.²

Lyckligtvis finns det mycket man kan göra för att på naturlig väg förbättra funktionen på de regulatoriska T-cellerna och hålla immunförsvaret balanserat, bland annat genom kost och rörelse. Nedan kommer lite tips på vilken typ av mat som balanserar immunförsvaret.

Kost

Näringsämnen som främjar en hälsosam funktion hos de regulatoriska T-cellerna är bland annat glutation, D-vitamin och probiotika.

Glutation är en antioxidant som finns i frukt, grönsaker och i opastöriserad mjölk. I tillägg finns det livsmedel som skapar förutsättningar för kroppen att ”tillverka” glutation. Det gäller alla former av protein samt mat rik på glycin (benbuljong). Även vitamin B2, B3, B6, vitamin C, magnesium, järn, koppar och zink bidrar till att öka glutationsnivåerna i kroppen. Dessa näringsämnen finns i t.ex. inälvsmat, örter, kakao, fisk, skaldjur, och rött kött.

D-vitamin finns naturligt i fet fisk som makrill, lax och sardiner. Ägg från frigående höns är också en bra källa.

Probiotika är ett samlingsnamn för goda bakterier vars syfte är att förbättra mag- och tarmhälsan. Det finns naturligt förekommande och i riklig mängd i syrade grönsaker och fermenterade drycker likt Kombucha.

Du med en autoimmun sjukdom har, som jag tidigare nämnt, mycket att vinna på att ställa om din kost så att den främjar tarmläkning. En läckande tarm är vanligt förekommande vid autoimmuna sjukdomar, men minst lika vanligt är det att immunförsvaret är obalanserat och att de regulatoriska T-cellerna är få i antal eller försvagade.² Du har alltså även mycket att vinna på att säkerställa att maten du äter innehåller näringsämnen, likt ovan nämnda, som stöttar och balanserar immunförsvaret.

Tack för att du läste och ha det så bra.

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Referenser:

  1. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12946237
  2. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15790360
Publicerat

Att inte acceptera ohälsa -samt lite tankar om arv, miljö och autoimmuna sjukdomar.

Det är orsaken som räknas

Att behandla symptom tycks fortfarande vara den vanligaste strategin när människor i västvärlden blir sjuka. Symptombehandling som oftast sker i form av medicinering ger en kortvarig effekt och lindring men är sällan upphov till varaktig förbättring. Jag är inget undantag utan har under majoriteten av mitt liv behandlat ohälsa genom att angripa symptomen istället för att finna orsaken till problemet. Om jag haft ont i huvudet har jag använt paracetamol, om jag fått ett inflammerat knä har jag vänt mig till NSAID-preparat osv. Fram tills för bara några år sedan tänkte jag sällan längre än det som var uppenbart när jag mådde dåligt. Jag tänkte även att återkommande huvudvärk, ryggproblem och ledvärk som avlöste varandra var normala inslag i livet och något jag var tvungen att leva med. Det var såklart inte roligt att må dåligt men jag tänkte att det gör ju alla mer eller mindre och jag hade det ändå bra i förhållande till människor med långt värre sjukdomar än mig. Jag tänkte att det bara var att trycka några piller, acceptera och gå vidare med livet.

Det var när jag fick upp ögonen för de evolutionära, funktionsmedicinska och holistiska perspektiven på hälsa som jag förstod varför min symptombehandling inte fungerade i längden och således varför problemen fortsatte att återkomma. Jag lärde mig att det finns bättre strategier än att bedöva mig själv med mediciner om jag vill förbättra min hälsa. Jag lärde mig att min livsstil spelar en avgörande roll för mitt välmående genom att aktivera eller inaktivera gener, något jag tidigare inte kunnat föreställa mig. Framförallt lärde jag mig att jag inte alls behöver må dåligt.

Jag inledde ett nytt paradigmskifte vilket innebär att jag numera alltid försöker finna orsaken till mina symptom när jag mår dåligt. När jag funnit orsaken blir det oftast tydligt att jag själv har möjlighet att rätta till problemet genom att ta ansvar och göra aktiva livsstilsval som främjar hälsa. I den bästa av världar håller jag fast vid det nya och jobbar då förebyggande så inte problemet kommer tillbaka.

Gener och miljö

Vår hälsa är som bekant alltid en kombination av arv (våra gener) och miljö. Vi föds alla med en uppsättning gener varav vissa inte (i någon större utsträckning) påverkas av miljön. Det gäller t.ex. gener som styr vilken ögon- och hårfärg vi har. I tillägg föds vi med en uppsättning gener som ger individuella förutsättningar att utveckla det ena eller andra beroende på vår miljö. Det gäller både positiva saker som t.ex. förmågan att bygga muskler samt negativa saker som t.ex. risken att utveckla en autoimmun sjukdom. Nedan tänkte jag utveckla resonemanget om arv och miljö just kopplat till autoimmuna sjukdomar.

 

logotext_bluegreen

 

Om autoimmuna sjukdomar

Immunförsvaret är otroligt avancerat och ingen förstår fullt ut hur det fungerar. Väldigt förenklat kan man säga att immunförsvarets uppgift är att agera när det kommer in främmande bakterier, svampar, parasiter, virus m.fl. i kroppen genom att bilda antikroppar och oskadliggöra inkräktaren. Ibland blir det fel och immunförsvaret angriper kroppens egen vävnad i tron att det är en inkräktare. Detta leder till inflammation, symptom av olika slag och slutligen en autoimmun sjukdom. Uppgifterna om hur många autoimmuna sjukdomar som finns uppdateras ständigt men några välkända är glutenintolerans (celiaki), ledgångsreumatism (RA), ulcerös kolit, diabetes typ-1, Hashimotos, psoriasis och MS.

Hur många som lider av en autoimmun sjukdom är svårt att säga (beroende på vilka sjukdomar som tas med i beräkning) men jag har sett siffror på att det kan handla om upp till en miljon svenskar. Lägg därtill alla som lider av symptom likt utslag, eksem, mag- tarmproblem, ledvärk m.m. men inte fått någon diagnos och vi pratar om en stor del av befolkningen. Symptom som skapar otroligt mycket besvär för människor i deras vardag och som kostar samhället stora belopp varje år. Symptom som allt som oftast behandlas med mediciner av olika slag istället för att angripa orsaken till problemen.

Orsaken som tack vare Dr Alessio Fasanos forskning numera verkar ha en gemensam nämnare utöver genetiskt anlag, nämligen läckande tarm.¹ I klartext måste alltså både genetiska anlag och en läckande tarm vara förekommande för att en autoimmun sjukdom ska utvecklas, baserat på Fasanos forskning.

Du som lider av en autoimmun sjukdom (eller har symptom som tyder på att så är fallet) kan inte ändra din genuppsättning. Du kan däremot ändra din livsstil så att den främjar tarmläkning och på så vis inte ger utrymme för dina gener att uttrycka anlagen för autoimmunitet. Du tar helt enkelt bort en av faktorerna som måste till för att autoimmunitet ska kunna utvecklas genom att läka din läckande tarm. Om du redan har en fullt utvecklad autoimmun sjukdom kan du alltså enligt denna teori reversera händelseförloppet och möjligen bli symptomfri.

Naturligtvis är det mycket enklare att applicera den här teorin i ett blogginlägg än det är i verkliga livet. Naturligtvis finns det många faktorer i vår miljö som påverkar tarmhälsan negativt men som är svåra att styra över. Gifter och bakterier är några saker som kan nämnas på den listan. Jag tycker dock att det är mer intressant att titta på saker som vi kan påverka och fokusera på att agera inom dessa områden. I denna kategori hamnar allt som ryms inom begreppet livsstil. För även om det inte känns så har vi alltid en möjlighet att påverka vad vi äter, hur vi rör på oss, sover osv. När det gäller läckande tarm är det, som jag skrivit förut, mycket som tyder på att just kosten har extremt stor betydelse vid läkning av den.

Acceptera inte ohälsa

Läckande tarm verkar ha en betydande inverkan vid autoimmuna sjukdomar och symptom, men är för den delen inte en universallösning för all världens problem. Om man vill uppnå optimerad hälsa behöver man självklart arbeta med sig själv på alla plan. Personligen tycker jag dock att det är skönt med konkreta förslag på åtgärder som är fullt möjliga att genomföra och som kan innebära stora hälsovinster. Så hoppas jag att du ska se på dina möjligheter att bromsa eller reversera autoimmun sjukdom och symptom genom att läka din läckande tarm. För oavsett vilka symptom du lider av och oavsett om de kan räknas som lätta eller svåra ska du inte acceptera din ohälsa. Bara för att något är vanligt förekommande betyder det inte att det är ett normalt tillstånd. Det finns ingenting normalt eller naturligt med mag- tarmproblem, eksem, ledvärk eller andra symptom. Det är snarare tecken på att något inte står rätt till och att det finns en underliggande orsak att åtgärda. Börja din åtgärdsplan och din resa mot en bättre hälsa redan idag. Vill du ha hjälp på vägen är du välkommen att ta kontakt med mig.

Varmt lycka till!

Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Referenser:

  1. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22109896