Mina reflektioner efter 100 timmar utan mat.

Den första måltiden jag åt efter fastan bestod av kokta grönsaker, kokta ägg och torkat renkött. Klockan var 21.30 den 6 juli och jag hade fastat i 100 timmar (jag slutade äta 2 juli klockan 17.00). Måltiden tillagades på stormkök eftersom jag med familj åkte till fjällen en dag innan fastan avslutades. Maten smakade gott!

Reflektioner

Jag har reflekterat en hel del över den genomförda fastan och tänkte dela med mig av några saker.

Varför äter jag?

Jag har tänkt att jag äter för att jag är hungrig och/eller behöver energi. 100 timmar utan mat har dock fått mig att förstå att så inte är fallet. Mycket av mitt ätande till vardags har med vanor att göra, vilket blev tydligt eftersom jag faktiskt inte var särskilt hungrig under fastan och hade gott om energi. Självklart behöver jag normalt några mål mat om dagen för att tillgodose mitt basala behov av energi och för att kunna orka med aktiviteter jag vill göra, men det krävs förmodligen mindre än jag trott.

Det är skönt att veta att jag kan fungera optimalt på mindre mat än jag trott, särskilt om jag väljer råvaror som håller hög kvalité och ger mycket näring i förhållande till energi.

Första dygnet kurrade det lite i magen men sen var det som att kroppen förstod att den behövde hitta en annan lösning för att tillgodose mitt energibehov. Det blev tydligt att kroppen hittade just en sådan lösning under andra dygnet då fettförbränningen och ketonproduktionen kickade in ordentligt. Innan det skedde var jag lite segare än vanligt, men därefter kände jag mig aldrig trött eller sliten.

Hur man upplever fasta är naturligtvis olika och jag vill inte få det att framstå som att det är hur enkelt som helst. För min del gick det ganska smärtfritt utan några större bekymmer. Så behöver det inte vara för alla.

Jag älskar mat

Även om jag uppenbarligen klarar mig fint några dagar utan mat så har den här fastan även fått mig att inse hur mycket jag värdesätter mat utifrån ett socialt perspektiv. Att laga och avnjuta mat tillsammans med andra är något av det bästa som finns. Fastan har gjort att jag uppskattar det ändå mer. Framöver ska jag även njuta av varje bit jag äter och inte kasta i mig bara för att fylla på energi.

Inställning

Jag både handlade och lagade mycket mat under dessa 100 timmar, trots att jag inte åt något. Jag lagade köttstekar och ugnsrostade grönsaker, äggröror och sallader m.m. Maträtter som normalt hade fått mig att hugga in på en smakbit redan vid spisen. Om jag inte haft tillräckligt stark motivation och rätt inställning kunde dessa mentala utmaningar gjort det svårt att fortsätta fastan. På nytt har det alltså visats sig att jag behöver vara 100 % dedikerad för att uppnå mina mål.

Det är viktigt med rätt inställning om man ska laga mat åt andra när ens egen måltid ser ut så här.

Kaffe

Även om själva fastan inte ställde till det särskilt för mig så har den här perioden av mitt liv inte varit smärtfri. Om du läste om mina förberedelser inför 100 timmar utan mat minns du kanske att jag slutade med kaffe tre dagar innan fastan startade. Det var ingen lek.

Jag kan krasst konstatera att jag till vardags är starkt beroende av kaffe, vilket mina abstinensbesvär var ett tydligt bevis på. Första dagen utan kaffe gick förvånansvärt bra och jag tänkte att det inte verkade vara så svårt. Sen kom dag två och slog mig till marken, bokstavligt talat.

Jag har ingen tidigare erfarenhet av migrän men den huvudvärk jag hade andra dagen utan kaffe kan kanske likställas med det. Det pulserade rejält i huvudet och illamåendet satt konstant i halsen. Det var alltså en riktig avgiftning jag gick genom. Dag tre utan kaffe gick bra även om jag hade lite huvudvärk och när fastan inleddes kändes allt ok.

Jag är glad att jag la ner kaffet innan fastan för annars hade det blivit otroligt tufft att hantera abstinensen utan att äta.

Sluta med kaffe?

Många kanske tycker att en uppenbarelse likt denna borde få mig att sluta med kaffe för gott. Det blev ju totalt sett över 8 dygn utan kaffe så visst skulle jag kunna sluta, men det vill jag inte. För mig är kaffe mycket mer än bara en dryck. Jag älskar att köpa bönor, mala och brygga mitt kaffe lika mycket som att dricka det. Jag älskar också känslan som infinner sig i kroppen när jag dricker min första kopp kaffe på morgonen. Det är för bra för att vara utan.

Vad jag däremot kommer att göra är att reflektera över mitt kaffedrickande på ett annat sätt. Inget mer skräpkaffe inget mer slentriandrickande. 1-2 koppar om dagen bryggt på bästa möjliga kaffe känns som en bra strategi för mig

Mer fasta?

Jag kommer absolut att fasta igen, men möjligen med ett annat upplägg. Förmodligen kan jag få liknande hälsovinster (cellreparation, rensa ut gifter, bromsa åldrandet) av en kortare fasta på 24-48 timmar. Förmodligen skulle jag även kunna dricka lite benbuljong och örtte utan att bryta fastan. Det är något i den stilen jag har för avsikt att pröva nästa gång. Men det är som sagt nästa gång, för nu ska jag äta!

Ha det bra!


Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

100 timmar utan mat -ett sätt att bromsa åldrandet.

Anledningen till att vi blir sjuka har inte bara med gener att göra. Visst finns det människor som föds med större sannolikhet att utveckla sjukdom än andra och visst finns det även de som som föds med redan utvecklade sjukdomar svåra att påverka. Så ser livets lotteri ut och förmodligen är det bästa vi kan göra att förhålla oss till det. Majoriteten av alla människor föds dock friska med ungefär samma förutsättningar att utvecklas och förbli så, men ändå verkar vi bli sjukare och sjukare.

Om det nu inte är generna som gör oss sjuka så återstår bara miljön vi lever i. Den miljö som vi existerar i kommer att påverka hur våra gener uttrycker sig och således om vi utvecklar sjukdomar eller inte. Generna vi föds med kan vi inte göra så mycket åt, men vi kan definitivt påverka vår miljö för att skapa bästa möjliga förutsättningar för hälsa och välmående.

I en första anblick kanske det känns som att vi inte kan påverka allt i vår miljö, likt väder, föroreningar, strålning, buller, ljus och mörker. Det kanske är sant till viss del men inte en anledning att låta bli att påverka det i vår miljö som vi faktiskt kan, livsstilen. Bara genom att reflektera över och implementera delarna i Primal hälsas livsstilshjul kan du kanske förbättra dina odds att förbli frisk eller reversera sjukdom som redan uppstått.

Den första delen har inte utan anledning med kosten att göra. En otroligt stor orsak till att människor blir sjuka har nämligen att göra med maten vi stoppar i oss. Den moderna maten med mycket processade livsmedel, raffinerat socker, växt- och fröoljor samt mjölmat har gång efter annan visat sig vara negativt för många människor. Genom att städa upp kosten och satsa på naturlig, näringstät och giftfri mat kan vi göra underverk för vår hälsa.

Att äta bra mat är alltså otroligt viktigt för hälsan, men numera pekar mycket på att det finns ett ännu kraftfullare verktyg som har med kost att göra. Det handlar om att inte äta. Inte som i svält, utan som i fasta!

Terapeutisk fasta

Terapeutisk fasta / långtidsfasta / vattenfasta (kärt barn har många namn) innebär att man bara dricker vatten under 2-10 dygn. Jag har berört fasta tidigare och då poängterat att fasta, särskilt terapeutisk fasta, inte är för alla. Det finns mängder av olika anledningar till varför en människa bör avstå från att fasta och det är omöjligt att ge ett generellt råd kring detta. Om du är gravid, ammar, har eller har haft en ätstörning, lider av utmattningssyndrom, är ett barn, eller har någon sjukdom och/eller symptom som gör fasta olämpligt bör du inte ge dig på det. Är du osäker bör du alltid rådfråga någon som är kunnig på området innan du ger dig in i terapeutisk fasta. Om du blir skräckslagen av tanken på att vara utan mat i 2-10 dygn eller inte tror på fastans positiva effekter bör du förmodligen inte heller ge dig in i det.

Om du däremot är sugen på en utmaning, intresserad av att rensa din kropp från gifter och ge cellerna en chans att städa upp, så kan terapeutisk fasta vara något för dig. Personligen tillhör jag den här kategorin människor och jag har länge varit intresserad att testa terapeutisk fasta men aldrig kommit till skott. Jag har praktiserat periodisk fasta (16:8) av och till under många år. Jag har även genomfört en dygnsfasta 3-4 gånger per år, vilken vid vissa tillfällen förlängts till 36 timmar beroende på omständigheterna som rådde. 36 timmar är alltså det längsta jag själv varit utan mat, vilket inte kan räknas som terapeutisk fasta i dess riktiga form.

Jag har dock varit sugen på att prova och därmed läst på mer och mer om ämnet för att veta vad det skulle innebära (även om man aldrig kan veta fullt ut hur man reagerar är det bra att vara påläst). Ju mer jag läser desto mer övertygad blir jag om fastans positiva effekter där det som kallas för autofagi gör mig mest motiverad att äntligen testa terapeutisk fasta.

Autofagi

Det går att förklara autofagi som cellernas förmåga att göra sig av med nedbrutna celldelar och annat skräp som, om de får vara kvar i kroppen, kan leda till sjukdomar av olika slag. Med andra ord reparerar cellerna sig själva och effekten tycks öka vid fasta (åtminstone hos möss)¹. Förutom att minska risken för sjukdom kan cellreperation även bidra till att bromsa effekterna av det vi kallar åldrande², vilket ytterligare spär på min motivation att testa terapeutisk fasta.

100 timmar utan mat

Om du inte gissat det redan kan jag avslöja att jag bestämt mig för att testa terapeutisk fasta med målet att endast dricka vatten under 100 timmar. Faktum är att jag redan startat. Jag åt min ”sista” måltid den 2 juli klockan 17.00. I skrivandets stund innebär det att jag varit utan mat i 50 timmar. Jag har som mål att inte äta innan 6 juli klockan 21.00 och därmed passera 100 timmar. Jag intar natrium, kalium och magnesium om jag känner behov för det, men inget som innehåller kalorier och bryter fastan.

Jag har läst mycket om fastans fördelar och motivationen att testa har sakta men säkert ökat. En god vän testade nyss att fasta 4 dygn vilket var det som fick mig att ta ett beslut för egen del. Kanske kan jag nu inspirera dig att göra det samma (om du nu tillhör kategorin människor som bör, kan och vill fasta).

Eftersom jag aldrig har testat terapeutisk fasta tidigare förhåller jag mig ödmjuk till det som händer. Jag räknar med att må lite dåligt men kommer inte att acceptera vilken situation som helst. Jag uppmanar alltid mina läsare och klienter att lära känna sina kroppar och lyssna på dess signaler, något jag själv har för avsikt att göra lite extra under denna period. Om det känns farligt eller på något sätt dumt att fortsätta fastan kommer jag att avsluta. Livslång hälsa uppnås knappast genom dumhet så jag har för avsikt att behålla förnuftet.

”Sista” måltiden tillagades över öppen eld!

Förberedelser

Jag gjorde inga större förberedelser inför fastan, förutom att minska ner på mitt koffeinintag. Jag är känd för att kunna dricka en hel del kaffe vilket inte är optimalt vid fasta. Jag slutade därför att dricka kaffe tre dagar innan fastan inleddes.

Reflektioner

Jag är alltså halvvägs in i fastan och har redan hunnit reflektera en del, men jag väntar med att delge något innan 100 timmarna är förbi.

Fortsättning följer, ha det gott så länge!


Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.

Att inte äta, är det Paleo?

Att äta Primalt/Paleo innebär att man försöker efterlikna den kosthållning våra förfäder hade under hundratusentals år. En kosthållning som våra gener anpassats till och våra kroppar frodas av.

Det är enkelt att peka på livsmedel som inte existerade för 100,000 år sedan, t.ex. pizza, läsk, godis, bullar och annan modern skräpmat. Vi kan också med stor säkerhet säga att våra förfäder åt en kost som var fri från spannmål och mejerier eftersom jordbruket och djurhållningen inte började förrän ca 10,000 år sedan.

Trots att vi vet mycket om hur våra förfäder levde är det fortfarande omöjligt att bevisa exakt vad de åt. Det fanns inte en kosthållning som alla människor under tusentals generationer följde. Istället var det en väldigt stor variation av mat som intogs beroende på vad som fanns tillgängligt där man befann sig. Jag har sagt det förut och står fast vid att det inte finns någon anledning att lägga för mycket energi på vad som är Paleo eller inte när det gäller enskilda livsmedel. Jag anser att det är bättre att se den Primala livsstilen/Paleo som en grundstomme att utgå från när vi gör val i vardagen inom alla områden i livet. När det handlar om kosthållning så bygger den på en stomme av naturliga, näringstäta och giftfria livsmedel. Därutöver finns utrymme för individuellt anpassade livsmedel utifrån syfte och mål.

Vi vet alltså inte exakt vad våra förfäder åt, men kan med säkerhet säga att tillgången på mat var varierande. Ibland var jaktlyckan god och ätbara vegetabilier fanns i överskott. I nästa stund kunde allt ätbart lysa med sin frånvaro och det gick långa perioder utan att våra förfäder lyckades hitta något att äta. Det här var inget konstigt utan snarare något högst naturligt för människan under tusentals generationer. Våra kroppar är än idag anpassade att klara av olika mängder mat i perioder och har utvecklat två system för detta. System ett är människans otroliga förmåga att ta tillvara på ett överskott av mat (energi) genom att lagra det på kroppen i form av fett. System två är förmågan att bränna detta kroppsfett när tillgången på mat sinat.

Våra förfäder tog förmodligen alla chanser att frossa i sig mat när den fanns i överflöd. Jag kan riktigt se framför mig hur stammen firade ett nedlagt byte med sång och dans runt lägerelden och hur deras magar fylldes med det närande köttet. Musklerna byggdes upp och fettlagret fylldes på. Det var ljuva tider. Veckan därpå kanske situationen var annorlunda. Köttet var slut och inga nya byten fanns att finna på mils avstånd. Då kickade människans förmåga att bränna kroppsfett in. Fett som fungerade som bränsle till nästan alla celler i kroppen och som även omvandlades till ketoner för att förse hjärnan med superenergi. Vidare passade kroppen på att ”städa upp” i cellerna och göra sig av med nedbrutna celldelar och annat ”skräp” som inte längre behövdes. Denna process kallas för autofagi och är en riktig stoppkloss för åldrandets tråkiga effekter.

Den energikick som hjärnan upplevde genom tillförseln av ketoner gjorde människorna extra skärpta, vilket kom väl till pass när nästa jakt började. Nu handlade det nämligen om liv eller död och en framgångsrik jakt var nödvändig för att trygga stammens fortsatta välmående. För även om det står klart att människan är bra på att bränna kroppsfett så tar energin slut förr eller senare och vi måste fylla på med mer.

Proppmätt?

Många av oss har under den gångna helgen satt system ett i rullning genom att frossa i oss diverse godsaker. Kanske har vi, likt våra förfäder, firat detta överflöd med dans och sång tills våra ben gett vika av den tunga lasten som magens innehåll utgjort. Liggandes i soffan har ätandet fortsatt och bara system ett har dansat vidare i glädjerus.

Med detta sagt är det inte helt omöjligt att vissa av oss gått upp ett kilo eller två i fettvikt den senaste tiden. Det är ju visserligen inga problem eftersom alla vet att system ett förr eller senare ersätts av system två. Eller?

Det är här som den stora skillnaden mellan nutida människor och våra förfäder blir tydlig. Idag sinar aldrig tillgången på mat (för oss som är lyckligt lottade att bo i rika länder/familjer) och det är sällan som system två kickar in på naturlig väg. Jag vill naturligtvis inte att någon ska behöva uppleva matbrist och tycker det är förfärligt att vi inte kommit längre när det gäller fördelning av världens resurser. Det jag påtalar här är riktat till människor som har möjlighet att göra valet att avstå från att äta. För om tillgången alltid är god finns det stora hälsofördelar att medvetet avstå från att äta under vissa perioder. Det kallas för fasta och är alltså ett helt naturligt tillstånd för människan. Att inte äta är väldigt Paleo.

Precis som med maten behöver vi inte sträva efter att fastan måste se exakt lika ut som den våra förfäder utsattes för. Faktum är att det är helt omöjligt att säga exakt hur tillgången på mat sett ut under hundratusentals år. Se istället fasta som ännu en viktig del i din hälsosamma livsstil och praktisera det med olika mellanrum och utifrån egna förutsättningar och mål.

Hur fastar man?

Ät inte, är det uppenbara svaret på frågan. Fasta innebär att vi ska låta våra kroppar vila från alla processer som har med ätande att göra och på så vis kunna träda in i ett annat läge då bl.a. celler repareras och förnyas. Rent praktiskt kan fastan läggas upp på många olika vis. Nedan finner du några exempel.

Tallrik
En klassisk måltid vid fasta.

Periodisk fasta

16:8 kallas en variant som innebär att du fastar 16 timmar och har ett ätfönster på 8 timmar under ett dygn. Du kan t.ex. hoppa över frukosten och inta alla dina kalorier mellan klockan 12.00-20.00. Det här är en relativt enkel form av fasta som du kan praktisera så ofta du vill. Du behöver ”bara” hoppa över en måltid men kan ändå kamma hem en hel del fördelar som fastan för med sig. Enbart en god natts sömn gör att du börjar producera viss mängd ketoner vilket späs på under några timmar fram till lunch. Med lite träning kommer du förmodligen inte ens vara speciellt hungrig, särskilt inte om du äter en Primal kost/Paleo.

20:4 är en liknande variant där du komprimerar ätfönstret till 4 timmar och på så vis får några fler timmar med fasta och dess effekter. Även denna form av fasta kan praktiseras så ofta du vill.

Dygnsfasta

Dygnsfasta är precis vad det låter som, fasta i 24 timmar. Att vara utan mat i 24 timmar kan upplevas som otroligt krävande för många och därför kan det vara bra att testa 16:8 och/eller 20:4 under en tid innan man ger sig på en dygnsfasta. På ett dygn hinner kroppen göra sig av med en mängd skräp som samlats i cellerna vilket kan vara väldigt läkande. Dygnsfasta passar att göra ungefär 1-2 gånger per månad beroende på syfte och mål.

Terapeutisk fasta

Om du är utan mat mellan 2-10 dygn kommer kroppens renoveringssystem att hinna med väldigt mycket och effekterna kan bli väldigt terapeutiska, därav namnet. Terapeutisk fasta är dock krävande och inget som man bara hoppar på hur som helst. Jag tycker personligen att du ska kontakta någon som är kunnig på området innan du ger dig på en terapeutisk fasta.

Övriga kommentarer

Fasta innebär att du inte intar några kalorier under en viss tidsperiod. Du ska däremot dricka vatten, gärna med lite havssalt i för att tillgodose mineralbehovet. Det är också ok att dricka kaffe (undantaget vid terapeutisk fasta) men det kan försvåra fastan. Avslutningsvis bör nämnas att fasta inte lämpar sig för personer som har eller haft ätstörningar eller personer som har utmattningssyndrom.

Bryt invanda mönster

För många av oss går ätande på rutin. Vi har vanor som sitter djupt rotade och kan vara svåra att bryta. För vissa är frukostvanan närmast helig och det finns en missledande propaganda som påstår att vi måste äta frukost. Så är det inte, vilket alla positiva effekter av fasta (t.ex. 16:8 där du hoppar över frukosten) delvis är ett bevis på. Hur som helst kan det vara svårt att veta hur man ska gå tillväga och då lämpligt att anlita någon som kan hjälpa till med ett upplägg kring fasta. Du kan t.ex. boka en konsultation med mig för att komma igång. Om du vill vara säker på att jag kan hjälpa dig är du välkommen att först boka ett kostnadsfritt ”matchningssamtal” med mig där vi reder ut om det är lämpligt att gå vidare med en konsultation eller inte.

Vilken strategi du än väljer hoppas jag att du ger fastan en chans under 2017.

Lycka till!


Det här inlägget är skrivet av Håkan Eriksson.